Hästen är ett jämnvarmt djur. Kroppstemperaturen varierar mellan olika individer men ligger normalt kring 37,2 – 38,2 ºC. För att kunna hålla en konstant temperatur krävs att flera inre och yttre faktorer samverkar för att effektivt värma eller kyla hästens kropp. Hästens inre termostat sitter i den bakre delen av hypotalamus i hjärnan. Där tas signaler från kroppens receptorer emot och behandlas, sedan sänder hjärnan ut signaler till kroppen om att antingen göra sig av med eller behålla värme. Receptorernas uppgift är alltså att registrera temperaturförändringar. Värmereceptorer finns främst samlade i hypotalamus främre delar men även ute i huden. Kyla läses av i huden samt centralt i kroppen kring inre organ och vener.

Värme skapas genom ämnesomsättningen, antingen direkt när hästen äter eller indirekt när kroppsfett omvandlas till energi. Värme avges i form av fukt från huden och andningsvägarna samt i fri form genom strömning, strålning och ledning. Strömning innebär att luftrörelser (vind, drag) för bort den varma luften intill hästens kropp. Strålning sker när hästen är varmare än luften omkring sig. Då strålar värmen från hästens yta ut till omgivningen. Det kan även ske när solens strålar tillför värme till hästens kropp. Ledning är när en varm yta får kontakt med en kall, exempelvis när hästen ligger ner; då leds hästens värme till underlaget.

Den nedre kritiska temperaturen
Ner till en viss temperatur kan hästen själv minska den fria värmeavgivningen genom sin inre värmereglering. Under denna temperatur kan inte längre värmeförlusten minskas ytterligare, utan det är istället värmeproduktionen som måste ökas. Denna brytpunkt kallas den nedre kritiska temperaturen. I olika studier har det visat sig att den nedre kritiska temperaturen kan variera mellan -15 ºC och 20 ºC. Hur köldtålig en häst i slutändan blir beror på en rad olika faktorer:

• Omgivande temperatur, väder och vind
• Storlek, ålder, kritisk temperatur, pälsansättning och hull
• Fodertyp, fodermängd och utfodringsrutiner
• Vatten, skydd och underlag
• Klippning och täcke

Mekanismer och knep för att behålla/avge värme
När hästen blir för varm avger den överskottet genom ökad andningsfrekvens och svettning, där avdunstningen ger en kylande verkan. Även artärerna i kroppen utvidgas så att överhettat blod snabbare kan nå hudytan och därmed kylas av. Små muskler som är fästa vid hårkanalerna kan få håren i pälsen att resa sig samt vrida sig för optimal avkylning från omgivande luftströmmar. Vid kyla reser sig håren och blodkärlen dras samman för att behålla värmen. Genom att öka foderintaget, ändra ställning, röra eller skaka på sig kan hästen öka sin värmeproduktion.

Vad händer när vi lägger på ett täcke?
Ett täcke förhindrar bland annat pälsens hår från att resa sig, och utan träning förtvinar hårens muskelfästen med tiden. Hästens motstånd mot kyla och värme försvagas. Naturlig avkylning vid rörelse i form luftströmningar blir inte längre möjlig eftersom täcket inte tillåter luften att nå huden. Hästen riskerar att bli överhettad under sitt täcke, även vid måttlig rörelse vintertid. För att kunna värma någon del av kroppen måste hela hästens värmas, vilket inte kan ske med hjälp av ett täcke eftersom bl.a ben och buk lämnas otäckade. De täckade delarna kommer att bli för varma vilket leder till svettning, då blir de blottade delarna ännu kallare osv. Hjärnan kommer inte klara av att behandla den motstridiga informationen och temperaturen i hästens kropp försätts i obalans, vilket i slutändan leder till hälsoproblem.

När behövs täcken?
En häst ska såklart aldrig behöva frysa, eftersom det skapar spänningar och försämrar diverse funktioner inuti kroppen. Man ska dock komma ihåg att överhettning är ett större problem än vad kyla är för en häst. Hästar är långt köldtåligare än vi människor, och i många fall täckas hästar som egentligen klarar sig utmärkt utan täcke. Så länge det finns tillgång till mat klarar de flesta hästar av att hålla värmen oavsett temperatur och väder. Äldre och sjuka hästar kan ha svårare att hålla värmen själva, och då är ett täcke behövligt. Är hästen klippt behövs givetvis något som ersätter pälsens isolerande funktion. Regn och fukt i kombination med blåst och kyla är egentligen den väderlek som ställer till mest problem för hästens värmesystem. Dels ökar fuktavgången, pälsens isolerande förmåga försämras och vinden för bort värmen från hästens kropp. Men finns ett vindskydd eller liknande i hagen kan hästen välja att söka skydd och klarar sig därav helskinad även ur ett sådant oväder. Det viktiga är att vara uppmärksam på vilka omständigheter som får just din häst att frysa, så att du kan hjälpa den på traven. Alla hästar kan nämligen härdas till ökad klimattålighet - såvida de ges chansen!

Här nedan är ett inslag från P4 som ger ytterligare funderingar kring varför det är en sådan stor hysteri kring täcken.

Källor och fördjupande läsning:
Fryser hästen på vintern? av Karin Morgan
Värme och kyla av www.hippokraten.se
Täcken (ur boken "Ett Sunt Hästliv") av Dr. vet. med. H. Strasser
Teori - Hästens värmereglering (s.4-5) av Malin Linder & Emelie Warmenius
Hysteri kring hästtäcke av Sara Johansson