Citat #4

"Vår längtan efter framtiden gör att vi glömmer bort att leva i nuet" - Chuang Tzu


Youtubeklipp #41


Hästens muskler


hittade ingen bättre bild, texten syns inte men man ser hur hästens muskler ser ut åtminstonde!

Hästen har ungefär 700st tvärstrimmiga muskler som utgör ca 60% av hästens totala kroppsvikt. De flesta av dessa muskler ligger parvis på båda sidor om kroppen och nästan överallt på hästens kropp ligger det flera skikt av muskler, ibland upp till 5 olika muskellager.

Hästens muskler används dels för att utföra rörelser men även för att motverka en för stor rörelse. Musklerna är antingen i en uppbyggnads- eller nedbrytningsprocess, när du tränar din häst så är det nedbrytning och dagen efter är det en uppbyggnadsprocess. Det är därför viktigt att hästen får vila mellan hårda träningspass så att musklerna hinner återhämta sig.


Muskler kan se ut på olika sätt, de kan vara korta, långa, trekantiga, fjäderformade,spolformiga osv. En muskels styrka beror huvudsakligen på dess tjocklek eller antalet muskeltrådar.

Hästen har fyra olika sorters muskler

  • skelettmuskler = villkorliga, tvärstrimmiga muskler som kan påverkas av viljan, dessa muskler styr hästens kroppsrörelser.

  • glatt muskulatur =ovillkorliga muskler, de styrs inte av viljan, dessa finns i invärtes organ ex, tarmväggar, urinrör

  • hjärtmuskulatur = ovillkorliga, styrs inte av viljan men är tvärstrimmiga

twitch-muskler = muskler som sitter precis under huden, hästen använder dem ex  för att få bort insekter som irriterar = hudryckningar



Hästens skelett


På bilden ovan visas hästens skelett som totalt har cirka 207 ben. Skelettet har många olika funktioner; tillsammans med leder, muskler, senor och ligament bildar skelettet hästens rörelseapparat, det skyddar känsliga organ som nervsystemet, det är kroppens viktigaste mineralförråd och i skelettets hålrum bildas blodceller.

Skallen består av ett flertal olika ben. På bilden har endast överkäken och underkäken namngivits. Ryggkotpelaren indelas i olika typer av ryggkotor. I halsregionen finns sju stycken halskotor. Bröstryggen består av arton bröstkotor. Bakom bröstkotorna finns sex ländkotor. Bakom sista ländkotan börjar korsbenet, vilket består av fem korskotor som är sammanvuxna till ett ben. Bakom korsbenet finns svanskotorna. Dessa fortsätter hela vägen ut i svansen, och antalet varierar mellan 15 och 21. Mot varje bröstkota ledar två revben, ett på var sida av bröstkorgen. Revbenen övergår nertill i brosk vilket fäster på bröstbenet, som är ett platt ben beläget i bröstkorgens botten.

Frambenet börjar uppifrån med
bogbladet, vilket ledar i bogleden mot överarmsbenet. Det korta och kraftiga överarmsbenet ledar i sin tur i armbågsleden mot två olika ben, underarmsbenet och armbågsbenet. Dessa två är hos hästen sammanvuxna mitt på underarmen. Underarmsbenet slutar i karpalleden som är en led sammansatt av sju eller ibland åtta olika småben. Under karpalleden finns skenbenet. Detta ledar i kotleden mot kotbenet. I tådelen fortsätter kotbenet till kronleden där det ledar mot kronbenet. Detta ledar i sin tur i hovleden mot hovbenet.

Bakbenet börjar upptill med
bäckenet. Detta är uppbyggt av ett par platta ben, som tillsammans bildar en gördel. Bäckenet ledar via korslederna mot ryggkotpelarens korsben. Bakbenet fortsätter från höftleden(lårleden) i det kraftiga lårbenet, som i knäleden ledar mot skankbenet. På knäledens framsida finns knäskålen. Skanken består av det stora skankbenet och det mindre vadbenet. Nedre änden av skankbenet ingår i hasleden, som är uppbyggd av flera olika småben. Nedanför hasleden börjar skenbenet. Skelettets anatomi under hasleden är lika på fram- och bakbenen.


Fredagsmys #37

409448_324654840911342_100001004864491_957802_948735987_n_large
973856-8-1340038989912_large
P1016543_154396862_large
Tumblr_llb3nopwio1qat2ooo1_500_large
Midsommar2008_95328533_large

MIDSOMMAR!!
midsommarkransar, jordgubbstårta, dansa runt stången?
Hur Du än firar midsommar hoppas jag du får en jättetrevlig dag!

alla bilder kommer ifrån weheartit

Youtubeklipp #40


- ett gott skratt förlänger livet

Lite kan göra mycket!

Detta hittade jag uppsatt på Coop när jag skulle panta burkar.





www.utangranser.se

www.viskogen.se

Youtubeklipp #39


"Världens problem är allas ensak".

För en tid sedan hade jag en uppgift i samhällskunskap som hette "Världen". Kortfattat gick den ut på att välja ett globalt problem och berätta om det, samt att försöka väva in FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Medan flera mina klasskamrater valde givna ämnen krig eller global uppvärmning valde jag en väldigt annorlunda infallsvinkel. Men om ni läser artiklen kommer ni förstå hur jag tänker!
Jag har plockat bort en del i början som i prinicp bara var grundläggande historia om hästen som ni förmodligen redan vet eller enkelt kan ta reda på genom att söka på "häst" på Wikipedia.. Det är därför det kanske verkar som om jag börjar mitt i.





Hästhållning ser väldigt annorlunda ut i olika delar av världen, liksom användningsområdena. I till exempel Mongoliet har långt ifrån samma standard som till exempel Sverige. Där används hästar dels som tillgång till mjölk och kött, samt till transport och galopptävlingar. De får klara sig mer själva och man lägger inte samma vikt på att borsta och sköta om dem. Rostiga bett och opassande sadlar är inte svårt att hitta.
(Jag talar nu om hästhållningen generellt, självklart finns det undantag!)



Ryttare i Mongoliet                                                                  Ryttare i Sverige

I Sverige är det snarare motsatsen som gäller. Här är hästarna ofta porslinsdjur: alltid välryktade och tillfixade och utfodrade med specialfoder och med ett berg av utrustning. Mottot tycks vara ju mer desto bättre, men det stämmer inte alltid. I våra försök att skydda våra hästar orsakar vi ofta ställer till mer skada än vi undviker.

Hästar är byggda för att äta ungefär 14 till 18 timmar om dygnet uppdelade i ungefär tio omgångar, sova tre till fyra timmar uppdelar i fem till sju perioder och klara av att röra sig ända upp till fyra mil per dag. De svenska hästarna däremot fodras ofta omkring tre gånger per dag (vilket leder till att de äter ungefär en till två timmar per dag), tvingas stå uppstallade i box eller spilta (ofta över 14 timmar per dag) och utevistelse består ofta av en för liten hage.

Bristen på mat (för att förtydliga: de svenska hästarna får ofta grovfoder, hö, och kraftfoder, pellets och havre etc, för att få den näring de behöver, däremot får de inte tillräckligt med hö för att stimulera magen som är byggd för 14 till 18 timmars betande per dag) rubbar produceringen av saliv och magsyra, vilket skapar obehag och ibland till och med skador på munhåla, hals och magsäck.

Studier visar att 60 % av alla tävlingshästar och 90 % av alla kapplöpningshästar har magsår. Detta beror delvis på fel kost och för mycket stress i vardagen.


Några regler kring hästhållning

Dessa finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida:

– Hästar ska dagligen få möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
– Hästar får inte stå uppstallade i spilta mer än 16 timmar per dygn.
– Hästen ska ha sällskap.

Dessa regler bryts ofta. Man möter ofta hästägare som anser att deras häst måste gå i en mindre hage och måste gå ensam eftersom de annars kan skada sig. Och visst kan det gå illa, hästar som sparkar varandra eller på ett eller annat vis gör sig illa i hagen. Men sanningen är att minst lika många olyckor och skador sker bland de hästar som hålls ensamma i små hagar. Till exempel försämras blodcirkulationen hos hästar som rör på sig dåligt, man har till exempel funnit ett samband mellan hästar som spenderar största delen av dygnet i en box och hästar som svullnar upp i benen.

Det är också vanligt att hästar blir mer stressade och mer benägna att sparka och bita efter hästar de kommer nära dels på grund av överskottsenergi, men också för att de helt enkelt har svårt att hantera en situation när de träffar nya hästar eftersom de sällan umgås med dem.


Hästens betydelse

Jag skulle kunna prata i evigheter om hur djur i allmänhet och hästen i synnerhet kan gynna människan, men det här börjar redan bli långt nog, så jag tänker bara berätta om en egen upplevelse jag haft. Sedan ungefär två år tillbaka har Salas ridskola tillsammans med särskolan haft ”handikappridning” som min mamma varit ridlärare för. Under det första året var jag med ofta, och lärde känna de elever som deltog.

En av dem var en flicka med ett mentalt handikapp som tillbringar all sin tid i en elektrisk rullstol eftersom hon inte kan gå, och har svårt att tala. I början av året krävdes det två-tre vuxna för att hålla henne kvar på hästen medan hon själv låg ned över halsen eftersom hon inte hade styrka nog att sitta upp.

Mot slutet av året kunde hon sitta upp, raklång, i både skritt och trav med endast lite stöd av någon som gick bredvid henne. Och hon var glad. Man såg hur mycket hon trivdes på ryggen. Detsamma med de övriga eleverna. Ridlektionen var en av veckans höjdpunkter.

Hästar gör inte skillnad på människor, så länge du behandlar dem väl kommer de inte bry sig om hur du ser ut, vart du kommer ifrån eller vilka handikapp du har.  Djur i allmänhet och hästar i synnerhet kan hjälpa dig att övervinna rädslor, lära sig att ta ansvar, bygga upp självförtroende, bygga muskler och förbättra hälsan. De är ärliga och förlåtande. De kan lära oss att man måste pröva nya sätt om man inte lyckas lösa ett problem och de kan lära oss att man måste ha tålamod och en stark vilja för att nå sina mål. Framför allt har man en vän som aldrig sviker.


En mörkare sida av hästvärlden

Det finns få gränser för hur långt vissa är villiga att gå för att uppnå det resultat de önskar. Det stämmer speciellt bra inom hästvärlden. Att vinna tävlingar eller att ha hästen med det vackraste steget eller som hoppar högst eller springer fortast är det viktigaste och att orsaka någon smärta är inget som stoppar dem för att nå sitt mål. Videorna nedan är hemska, men de visar vardagen för långt fler hästar än vad man kan tro.

 

“Big Lick”



Tennessee Walking Horses är en hästras vanligast i USA, populär för sina extra gångarter. Precis som islandshästens tölt är den nedärvd och svår, för att inte säga omöjlig, att lära andra hästraser. Gångarten finns från början, men för att få det perfekta steget – så högt och ”luftigt” som möjligt – finns brutala metoder. Slag, sparkar och tunga skor och boots, kedjor och spikar samt frätande syror runt hovar och ben är förekommande.

Även bland just islandshästar är det vanligt att man sätter extra tyngd runt hovarna under träning för att hästarna ska lyfta bättre, tyngd som orsakar belastning och tillslut skador på skelett och leder. Allt för det där extra ”schvunget i steget”.

 


Cheyenne Frontier Rodeo

 

2008

2011

“Out of the hundreds of animals that participate in our rodeo events each year, only a very small
percentage ever suffer an injury. Most injuries are minor and life-threatening injuries are extremely rare.”

Källa: Cheyenne Frontier Days hemsida (http://www.cfdrodeo.com/pages/rodeo/animal-care)

Alla sår är inte synliga. De psykiska såren som uppkommer vid sådana här event kanske aldrig läker. Stressen och paniken skapar en stressad och panikslagen häst som, när den är färdig som rodeohäst, måste avlivas för att den är ohanterbar.

 

Att säga att rodeo är en sport och att utövarna, tvåbenta som fyrbenta, är atleter är i mina ögon lite som att påstå att krig är en fritidssysselsättning som ger bra motion. Jag tänker inte hindra de som vill bestiga berg eller cykla nedför raviner från att göra det, men om de skulle tvinga upp någon annan på berget eller nedför ravinen skulle jag också säga ifrån. På samma sätt säger jag ifrån när en grupp oinridna hästar tvingas in i en arena där män tävlar i vem som kan sätta sig upp på dem snabbast och sitta kvar längst. Dessa djur har inte mycket att säga till om.


FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

“The Declaration arose directly from the experience of the Second World War and represents

the first global expression of rights to which all human beings are inherently entitled.”

http://en.wikipedia.org/wiki/Universal_Declaration_of_Human_Rights

”Human beings”. Människor. Läser man de 30 artiklarna är det rätt tydligt att det vänder sig till människor, men det är många som jag önskar kunde gälla oftare även för de djur som vi delar planeten med. Bland annat de nedan.

Artikel 3: Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 4: Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.
Artikel 5
: Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Jag säger inte att vi ska släppa alla djur lösa och bo i grottor igen, men jag står fast vid att åtskilliga förändringar behöver göras. Men ett konkret förslag på vad som ska ske är svårt. En människa som inte kan se värdet i en annan levande varelse är inte det lättaste att övertala motsatsen. Hur gärna vi än vill kan man inte ta fram en enkel plan som passar alla. Det är individuellt, var och en måste de inse och acceptera värdet i allt som finns.


Mina egna åsikter
Man skulle kunna tänka att det inte spelar någon roll. Det finns viktigare saker att tänka på än djurs välmående? De är trots allt bara djur? Så länge det finns människor som har det svårt finns det ingen anledning att lägga energi på dem? Eller?

Det pågår många diskussioner om hur mycket medvetande olika djur har. Inom hästvärlden går åsikterna allt från att hästar inte kan forma ens en tanke utan gör som vi säger för att de inte vet bättre, till att de kan fundera över saker om tid och livet självt. Men oavsett vilket av detta som är sant så kan vi konstatera att det är en levande varelse. En varelse som förstår skillnaden mellan att känna smärta och att inte känna smärta. Som förstår skillnaden mellan att vara trygg och att inte vara det. Och det är därför jag anser att det här är ett så viktigt ämne.

Vad är mänskligheten om den tillåter att levande varelser har ont och känner sig otrygg? Vilka är vi om vi strider för en individs rättigheter samtidigt som vi kränker någon annans? Djur ses så ofta som lägre stående än människorna, som oviktiga och mindre värda. Men precis som vi lever de på denna planet, och bara för att människorna råkar kunna skrika högre betyder inte det att vi har rätten att göra vad vi vill, när vi vill och som vi vill.

Bara för att något inte är som du betyder det inte att det är sämre.

Det går att läsa oerhört mycket om en person ur sättet de behandlar sin omgivning, och jag tror verkligen att så länge vi tillåter att våra djur blir både psykiskt och fysiskt misshandlade och/eller förtryckta på ett eller annat vis så finns det lite hopp för en bättre värld.

För att ta rodeo som ett exempel: ett populärt familjeevent i USA. Man kan kalla det vad man vill, men sanningen är att människor sitter och hyllar smärta. Det spelar ingen roll att det är hästar som utsätts för det, egentligen spelar det ingen roll om det så skulle vara insekt. Vårt fokus ligger kanske på männen som håller sig kvar på hästarna eller tjurarna, men samtidigt som vi jublar över dem så jublar vi över hur levande varelser blir plågade. Vad säger det om mänsklighete när vi kan finna nöje i en annan varelses lidande?

Jag kan inte tala för någon annan än mig själv, men jag tycker inte det verkar som om någon av de djur, hästar som kalvar och tjurar, vi ser i videorna har en värst trevlig dag.

Det finns mycket ondska i denna värld, men vi kan inte enbart koncentrera oss på att motarbeta den mänskliga. I slutändan är ondska alltid ondska och smärta alltid smärta, och om vi förbjuder det bland människorna kan vi inte tillåta den bland djuren.


Intervju #1 Mikaela Lundgren


1. Presentera dig själv.

Mikaela heter jag, är 21år och bor tillsammans med familjen på en gård mitt i Småland.

2. Presentera dina hästar lite kort.
Herkules, nordsvensk brukshingst född 2005 ca 158cm i mankhöjd. e. Tagg 1895 u. Delora 22827 ue. Faxe 1811.
Pimpim, shetlandshingst född 2004 ca 90cm i mankhöjd.
Faelon Nermir, andalusier/criollohingst född 2009 ca 155cm i mankhöjd. e. Magico u. Corona II.
Elisköps Filur, shetlandshingst född 2003 ca 90cm i mankhöjd. e. Brunte u. Lilja.
Emmet Cullen, shetlandshingst född 2011. e. Giovanni vom Silbersee u. Aspholmens Fairytale Girl ue. Fridhems Kalle RS 410.
Almnäs Together, shetlandssto född 1986 ca 82cm i mankhöjd. e. Richard V. Laren RS 193 u. Furners Dinah RS 1201 ue. Hamlet of Hayes Hill SPSB 2373.
Guantanamo Bay, arabisk fullblodsvalack född 2007 ca 152cm i mankhöjd. - Kommer att finnas till försäljning efter Juli månad.
Special Xena, quartersto född 1998 ca 155cm i mankhöjd. e. Special Trick u. Otoes Lily Langtree ue. Otoes Wonderful.
Östangårdens Donna, shetlandssto född 2010 ca 82cm i mankhöjd. e. Almnäs Ivory RS 432 u. Smedjenäs Werona ue. Dusol RS 370.
Skäpperöds Amanda, shetlandssto född 2001 ca 75cm i mankhöjd. e. Skäpperöds Odysseus u. Skäpperöds Salus ue. Skäpperöds Hector RS 281.


3. Hur länge har du hållit på med hästar?

Jag började på ridskola när jag var sju år gammal, men började hantera och sitta på andras hästar tidigare än så.

4. Vad fick dig att börja med hästar?

Hur kunde jag låta bli? Var fascinerad av hästar redan innan jag kunde gå och tjatade länge om en egen häst. Man var dock tvungen att ha fyllt sju år innan man fick lov att börja på ridskolan, så jag sprang gladeligen runt i bekantas stallar och gjorde stallsysslor, ryktade och fick lov att åka på deras hästar.



5. Tränar du efter någon annans träningsmetod eller kör du på ditt eget?
Jag rider efter eget huvud, men hopptränar för Mats Silfver som delar mycket av min uppfattning.

6. Vad anser du om hur hästarna behandlas på de högre nivåerna på tävlingar?

Oj vad svårt. Det är klart att det finns både bra och dåligt, tyvärr är det ju nästintill bara det dåliga som lyfts fram i media och är det vi får ta del av.



7. Lite åsikter om: a) trickträning b) Nh c) frihetsdressyr.
a) Ett suveränt komplement till all annan träning om man vet vad man gör och kan få hästen att uföra det på rätt sätt.
b) Ingenting jag är insatt i och därför inte kan uttala mig om.
c) Vad är frihetsdressyr egentligen? Finns det någon definition som säger att 'det HÄR är frihetsdressyr.', eller är all träning löst från marken frihetsdressyr?
Jag tror som vanligt på att plockar man det som passar en själv, det man tycker verkar vettigt och som man trivs med från varje så kallad genre så hittar man en egen stil som fungerar bättre än en specifik genre. Allt handlar ju om hur man själv väljer att tolka det.

8. Så som jag ser det sitter inte du och sliter dina hästar i munnen för att få ner dom i form, hur kommer det sig?
Vad är "i form"? Varför ska man behöva slita dom i munnen?
Jag vill att mina hästar ska bära sig själva, att ridningen ska vara något roligt, harmoniskt och enkelt. Jag ska inte behöva sitta och ge dom stöd i munnen, jag ska inte behöva driva dom framåt hela tiden, jag ska inte behöva "rama in dom" för då anser jag att någonting har gått fel.
Vi har hittat en ridstil som passar oss ypperligt, där vi når förståelse, kommunikation, bärighet, harmoni och glädje på ett trivsamt och hälsosamt sätt. Det vill säga på lång tygel, utan hjälpmedel. Ridstilen har också hjälpt till att rehabilitera många hästar genom åren, där var och en av hästarna nu blir överösta med beröm för sin mjuka, lediga och välbyggda muskulatur av både equiterapeuter, IR-terapeuter och veterinärer.



9. Du sysslar ju lite med trickträning, hur kom du in på det?
Jag tycker om att göra lite av varje och ser trickträningen som ett ypperligt komplement till både ridning och körning. Att få arbeta ut muskler och samtidigt aktivera deras huvud på ett annat sätt.

10. Tror du på enbart positiv förstärkning eller bara negativ förstärkning?
Jag tror inte att på att sålla sig till genres, utan att ta det lilla av varje som fungerar för varje individ. 

11. Du ger ju även ut lektioner, hur började du med det och hur länge har du hållit på med det?
Jag började med att ge ut lektioner någon gång kring 2009 och har varit igång sedan dess. Det började med att stallkamrater bad mig om hjälp och sedan utvecklades det.



12. Var kan man hitta dig?
Jag finns bosatt i Linneryd, mitt mellan Växjö och Tingsryd i Smålands allra djupaste skogar.

13. Slutligen, är det något du själv vill tillägga?
Inget jag kan komma på sådär på rak arm. Vill man kontakta mig finns jag på mlstable@hotmail.com och vill man följa vardagen finns vi på www.speakinghorse.wordpress.com



Tack till Mikaela för att du ville ställa upp på intervjun!


Youtubeklipp #38



Tolv år gamla Lizzy har bara en hand, men det är inget som hindrar henne från att hoppa... i halsring... inför en stor publik. Det går om man bara vill!

TILLBAKA TILL STARTSIDAN
Det här är ingen vanlig hästblogg! MWO är en plats att hämta inspiration. Att lära sig mer om hästar och sig själv. Vi vill motivera våra läsare att ifrågasätta och tänka steget längre. Att se helheten. Vi kommer skriva om allt från hovar och foder till filosofier och kommunikation mellan häst och människa.

bloglovin
Jonna Nilsson Sundgren
Linnéa Gabrielsson
Hanna Rattfeldt
Isabelle Erixon
Hanna Skane
Edda Ahrent
- Mind Wide Open

- Anatomi
- Bilder
- Citat
- Djurkommunikation
- Filmer
- Foder
- Forskning
- Hovar
- Hälsa
- Hästsyn
- Kommunikation
- Meditation
- Tips och trix
- Tänkvärt
- Vardagsliv

Temadagar
- Boktipsmåndag
- Youtubeonsdag
- Fredagsmys
- Egoboostsöndag

Övrigt
- Julkalender 2011

2011
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Oct, Nov, Dec

2012
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Okt, Nov, Dec

Copyright © 2011 Mind Wide Open. All rights reserved. mindwideopen@live.se