Hästen har ungefär 700st tvärstrimmiga muskler som utgör ca 60% av hästens totala kroppsvikt. De flesta av dessa muskler ligger parvis på båda sidor om kroppen och nästan överallt på hästens kropp ligger det flera skikt av muskler, ibland upp till 5 olika muskellager.

Hästens muskler används dels för att utföra rörelser men även för att motverka en för stor rörelse. Musklerna är antingen i en uppbyggnads- eller nedbrytningsprocess, när du tränar din häst så är det nedbrytning och dagen efter är det en uppbyggnadsprocess. Det är därför viktigt att hästen får vila mellan hårda träningspass så att musklerna hinner återhämta sig.

Muskler kan se ut på olika sätt, de kan vara korta, långa, trekantiga, fjäderformade,spolformiga osv. En muskels styrka beror huvudsakligen på dess tjocklek eller antalet muskeltrådar.

Hästen har fyra olika sorters muskler

• skelettmuskler = villkorliga, tvärstrimmiga muskler som kan påverkas av viljan, dessa muskler styr hästens kroppsrörelser.

• glatt muskulatur =ovillkorliga muskler, de styrs inte av viljan, dessa finns i invärtes organ ex, tarmväggar, urinrör

• hjärtmuskulatur = ovillkorliga, styrs inte av viljan men är tvärstrimmiga

På bilden ovan visas hästens skelett som totalt har cirka 207 ben. Skelettet har många olika funktioner; tillsammans med leder, muskler, senor och ligament bildar skelettet hästens rörelseapparat, det skyddar känsliga organ som nervsystemet, det är kroppens viktigaste mineralförråd och i skelettets hålrum bildas blodceller.

Skallen består av ett flertal olika ben. På bilden har endast överkäken och underkäken namngivits. Ryggkotpelaren indelas i olika typer av ryggkotor. I halsregionen finns sju stycken halskotor. Bröstryggen består av arton bröstkotor. Bakom bröstkotorna finns sex ländkotor. Bakom sista ländkotan börjar korsbenet, vilket består av fem korskotor som är sammanvuxna till ett ben. Bakom korsbenet finns svanskotorna. Dessa fortsätter hela vägen ut i svansen, och antalet varierar mellan 15 och 21. Mot varje bröstkota ledar två revben, ett på var sida av bröstkorgen. Revbenen övergår nertill i brosk vilket fäster på bröstbenet, som är ett platt ben beläget i bröstkorgens botten.

Frambenet börjar uppifrån med bogbladet, vilket ledar i bogleden mot överarmsbenet. Det korta och kraftiga överarmsbenet ledar i sin tur i armbågsleden mot två olika ben, underarmsbenet och armbågsbenet. Dessa två är hos hästen sammanvuxna mitt på underarmen. Underarmsbenet slutar i karpalleden som är en led sammansatt av sju eller ibland åtta olika småben. Under karpalleden finns skenbenet. Detta ledar i kotleden mot kotbenet. I tådelen fortsätter kotbenet till kronleden där det ledar mot kronbenet. Detta ledar i sin tur i hovleden mot hovbenet.

Bakbenet börjar upptill med bäckenet. Detta är uppbyggt av ett par platta ben, som tillsammans bildar en gördel. Bäckenet ledar via korslederna mot ryggkotpelarens korsben. Bakbenet fortsätter från höftleden(lårleden) i det kraftiga lårbenet, som i knäleden ledar mot skankbenet. På knäledens framsida finns knäskålen. Skanken består av det stora skankbenet och det mindre vadbenet. Nedre änden av skankbenet ingår i hasleden, som är uppbyggd av flera olika småben. Nedanför hasleden börjar skenbenet. Skelettets anatomi under hasleden är lika på fram- och bakbenen.

Jag skulle kunna prata i evigheter om hur djur i allmänhet och hästen i synnerhet kan gynna människan, men det här börjar redan bli långt nog, så jag tänker bara berätta om en egen upplevelse jag haft. Sedan ungefär två år tillbaka har Salas ridskola tillsammans med särskolan haft ”handikappridning” som min mamma varit ridlärare för. Under det första året var jag med ofta, och lärde känna de elever som deltog.

En av dem var en flicka med ett mentalt handikapp som tillbringar all sin tid i en elektrisk rullstol eftersom hon inte kan gå, och har svårt att tala. I början av året krävdes det två-tre vuxna för att hålla henne kvar på hästen medan hon själv låg ned över halsen eftersom hon inte hade styrka nog att sitta upp.

Mot slutet av året kunde hon sitta upp, raklång, i både skritt och trav med endast lite stöd av någon som gick bredvid henne. Och hon var glad. Man såg hur mycket hon trivdes på ryggen. Detsamma med de övriga eleverna. Ridlektionen var en av veckans höjdpunkter.

Hästar gör inte skillnad på människor, så länge du behandlar dem väl kommer de inte bry sig om hur du ser ut, vart du kommer ifrån eller vilka handikapp du har.  Djur i allmänhet och hästar i synnerhet kan hjälpa dig att övervinna rädslor, lära sig att ta ansvar, bygga upp självförtroende, bygga muskler och förbättra hälsan. De är ärliga och förlåtande. De kan lära oss att man måste pröva nya sätt om man inte lyckas lösa ett problem och de kan lära oss att man måste ha tålamod och en stark vilja för att nå sina mål. Framför allt har man en vän som aldrig sviker.

Det finns få gränser för hur långt vissa är villiga att gå för att uppnå det resultat de önskar. Det stämmer speciellt bra inom hästvärlden. Att vinna tävlingar eller att ha hästen med det vackraste steget eller som hoppar högst eller springer fortast är det viktigaste och att orsaka någon smärta är inget som stoppar dem för att nå sitt mål. Videorna nedan är hemska, men de visar vardagen för långt fler hästar än vad man kan tro.

Tennessee Walking Horses är en hästras vanligast i USA, populär för sina extra gångarter. Precis som islandshästens tölt är den nedärvd och svår, för att inte säga omöjlig, att lära andra hästraser. Gångarten finns från början, men för att få det perfekta steget – så högt och ”luftigt” som möjligt – finns brutala metoder. Slag, sparkar och tunga skor och boots, kedjor och spikar samt frätande syror runt hovar och ben är förekommande.

Även bland just islandshästar är det vanligt att man sätter extra tyngd runt hovarna under träning för att hästarna ska lyfta bättre, tyngd som orsakar belastning och tillslut skador på skelett och leder. Allt för det där extra ”schvunget i steget”.

2011

“Out of the hundreds of animals that participate in our rodeo events each year, only a very small
percentage ever suffer an injury. Most injuries are minor and life-threatening injuries are extremely rare.”
Källa: Cheyenne Frontier Days hemsida (http://www.cfdrodeo.com/pages/rodeo/animal-care)

Artikel 4: Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.
Artikel 5: Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Jag säger inte att vi ska släppa alla djur lösa och bo i grottor igen, men jag står fast vid att åtskilliga förändringar behöver göras. Men ett konkret förslag på vad som ska ske är svårt. En människa som inte kan se värdet i en annan levande varelse är inte det lättaste att övertala motsatsen. Hur gärna vi än vill kan man inte ta fram en enkel plan som passar alla. Det är individuellt, var och en måste de inse och acceptera värdet i allt som finns.

Mina egna åsikter

Man skulle kunna tänka att det inte spelar någon roll. Det finns viktigare saker att tänka på än djurs välmående? De är trots allt bara djur? Så länge det finns människor som har det svårt finns det ingen anledning att lägga energi på dem? Eller?

Det pågår många diskussioner om hur mycket medvetande olika djur har. Inom hästvärlden går åsikterna allt från att hästar inte kan forma ens en tanke utan gör som vi säger för att de inte vet bättre, till att de kan fundera över saker om tid och livet självt. Men oavsett vilket av detta som är sant så kan vi konstatera att det är en levande varelse. En varelse som förstår skillnaden mellan att känna smärta och att inte känna smärta. Som förstår skillnaden mellan att vara trygg och att inte vara det. Och det är därför jag anser att det här är ett så viktigt ämne.

Vad är mänskligheten om den tillåter att levande varelser har ont och känner sig otrygg? Vilka är vi om vi strider för en individs rättigheter samtidigt som vi kränker någon annans? Djur ses så ofta som lägre stående än människorna, som oviktiga och mindre värda. Men precis som vi lever de på denna planet, och bara för att människorna råkar kunna skrika högre betyder inte det att vi har rätten att göra vad vi vill, när vi vill och som vi vill.

Bara för att något inte är som du betyder det inte att det är sämre.

Det går att läsa oerhört mycket om en person ur sättet de behandlar sin omgivning, och jag tror verkligen att så länge vi tillåter att våra djur blir både psykiskt och fysiskt misshandlade och/eller förtryckta på ett eller annat vis så finns det lite hopp för en bättre värld.

För att ta rodeo som ett exempel: ett populärt familjeevent i USA. Man kan kalla det vad man vill, men sanningen är att människor sitter och hyllar smärta. Det spelar ingen roll att det är hästar som utsätts för det, egentligen spelar det ingen roll om det så skulle vara insekt. Vårt fokus ligger kanske på männen som håller sig kvar på hästarna eller tjurarna, men samtidigt som vi jublar över dem så jublar vi över hur levande varelser blir plågade. Vad säger det om mänsklighete när vi kan finna nöje i en annan varelses lidande?

Jag kan inte tala för någon annan än mig själv, men jag tycker inte det verkar som om någon av de djur, hästar som kalvar och tjurar, vi ser i videorna har en värst trevlig dag.

Det finns mycket ondska i denna värld, men vi kan inte enbart koncentrera oss på att motarbeta den mänskliga. I slutändan är ondska alltid ondska och smärta alltid smärta, och om vi förbjuder det bland människorna kan vi inte tillåta den bland djuren.

Meditation är en uråldrig teknik som går ut på att gå in i ett tillstånd av fullständig avslappning, koncentration och upplysning. Det är nästan som om den mediterande kommer in i någon sorts trans. Meditation är främst mental träning men påverkar i hög grad ändå det fysiska. Genom att musklerna slappnar av släpper spänningarna och genom att göra andningsövningar, som är en vanlig företeelse inom meditation, kan man påverka hjärtat. 

Att dagligen meditera under en lång period kan på sikt få oss att bli lugnare och mer harmoniska människor. Det kan också få oss att reagera på ett bättre sätt i stressiga situationer och hantera negativa händelser på ett annorlunda sätt. Meditation kan hjälpa oss att lättare fatta konstruktiva beslut. 

Ordet meditera härstammar från ordet meditatum som på latin betyder fundera. Meditation förekom ursprungligen som en del av olika religioner. En av de religioner där meditation varit ett inslag som allra längst är Hinduismen. Men det förekommer även inom Buddhismen och till viss del inom Kristendomen.

källa: http://meditation.theinformationguru.com/

Blodsugande bromsar föredrar svarta och bruna hästar istället för vita. Orsaken är att mörka hästar reflekterar polariserat ljus på samma sätt som en vattenyta gör. Detta attraherar bromsarna. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, har tillsammans med ett antal internationella forskarkollegor undersökt bromsarnas attacker på hästar. Dessa blodsugande insekter, även kallade hästflugor, kan ställa till stora problem för både hästar och annan boskap eftersom de sprider parasiter och sjukdomar i samband med att de suger blod från värddjuret. Dessutom kan deras ettriga attacker hindra djuren från att beta ordentligt, vilket kan medföra viktnedgång och även minskad mjölkproduktion hos kor.

Forskarvärlden har nyligen upptäckt att bromsar kan se polariserat ljus, så kallat planpolariserat ljus. Susanne Åkesson förklarar att bromsarnas förmåga att se polariserat ljus kommer från att de lever i vattenrika miljöer och att de är beroende av vatten i flera olika sammanhang, exempelvis vid äggläggningen. Polariserat ljus från vattenytor vägleder då bromshonorna till lämpliga, vattenrika ställen att lägga sina ägg. Polariserat ljus som reflekteras från vattenytor är också bra att följa om man som liten broms vill hitta djur att suga blod av, eftersom djur söker sig till vattenhål när de behöver dricka.

Nu har Susanne Åkesson och hennes kollegor visat att förmågan att se polariserat ljus även påverkar bromsarnas beteende när de befinner sig i en hage med hästar. Forskarna har räknat ut att en mörk hästpäls reflekterar polariserat ljus, till skillnad från en vit eller mycket ljus päls. Detta lockar fler bromsar till de mörka djuren.

– Våra forskningsresultat visar att bromsarna i större utsträckning attackerar svarta och bruna hästar jämfört med vita, säger Susanne Åkesson som även menar att samma faktum gäller för kor och andra betande djur.

För att bryta den kraftiga och attraherande signalen måste betesdjuren antingen röra sig till skuggiga områden eller förses med hästtäcken som inte reflekterar polariserat ljus. Om man själv vill undvika att bli attackerad av bromsar ska man klä sig i ljusa kläder.

Källa: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2010/morkahastardrabbasvarstavblodsugandebromsar.5.5b2cb80012693c744e48000141.html

Hästar är domesticerade djur. Detta innebär att vi tämjt dem, gjort dem vana vid vår närvaro och beröring, och format dem utefter de mål vi har. Den vilda hästen har inte mycket gemensamt med den häst som idag står i våra stall och äter i våra hagar. Vi vet att hästar är fantastisk snälla djur, som gör mycket och ber om lite tillbaka. Mycket av detta är förmodligen för att vi avlat dem så, och lärt dem från födseln att de ska lyda för sitt egen bästa. Detta betyder inte att man använt våld för att lära dem att lyda, utan kan precis lika väl vara att man berömt dem på olika sätt när de lytt oss. Vi har visat att det är bättre för dem att lyda oss än att inte lyda oss, och visst är lydning viktig. I situationer där vi vet mer än hästar, det vill säga i situationer de inte är gjorda för att hantera, är det viktigt att hästen gör som vi säger till den att göra. I en situation som hästen inte förstår är farlig är det vårt ansvar att se till att hästen inte skadar sig, och för att göra det måste hästen lyssna på oss.

Men alla andra gånger då?

När vi rider och kör och longerar och leder? Varför bestämmer vi då?

Hästen ska gå där vi ber den gå, den ska stå stilla när vi ber den stå stilla, den ska röra sig i den gångart och den takt och den fart vi ber den röra sig i. Står vi och ryktar den i stallgången och den tar ett steg framåt flyttar vi prompt tillbaka den till där den stod. Det är inte relevant att jämföra detta med den häst som för så många år sedan, eller på en helt annan plats på jorden, strövar fritt över vidderna. Men det är viktigt att komma ihåg att hästarna inte är födda till att lyda oss, det är något vi tränar dem till. Frågan är inte varför vi tränar dem till att lyda oss, frågan är varför vi insisterar med att de ska lyda allt.

Det är stora djur vi hanterar, det är sant, med det är också fantastiskt snälla djur. Självklart kan man inte dra alla hästar över en kam, så att säga, men hästar som en art är väldigt förlåtande och givmilda djur. En häst som skadar en människa är nio av tio gånger helt enkelt inte medveten om hur ömtålig människan är eller vad dess handlingar skulle leda till, detta tror jag starkt på. Jag ser inte hästar som djur med rangordning, men även om man gör det så tror jag att man kan hålla med om att hästflocken involverar ett stor känsla av sammarbete. Detta samarbete är något jag tycker att vi borde sträva efter när vi hanterar våra hästar. Vi har kontroll på så mycket omkring dem, t.ex. när de ska tränas och hur, samt vilka hästar de ska spendera sin tid med, något som i sig själv är en väldigt stor sak att bestämma för en häst. De flesta i Sverige bestämmer även när hästarna ska äta och när de ska vara utomhus respektive inomhus. Var ligger felet med att ge tillbaka lite av den kontrollen till hästen? T. Ex. vet vi att hästar som gått på fri tillgång en stor del av sitt liv, eller som långsamt vants vid att konstant ha mat, inte har några större problem med att hantera det ansvaret. Vi har tidigare pratat om hur begränsad föda påverkar en häst. (länk).

En sådan sak som när man leder in hästen från hagen, och envisas med att den ska anpassa sig efter den takt som man själv vill gå i är något jag också ifrågasätter. Jag tror inte att vi har så bråttom att vi måste skynda på våra hästar. Jag tror inte heller att vi inte kan länga på stegen för att anpassa oss efter en varelse som har längre ben.

Låt hästen välja arbetsuppgift ibland, låt hästen bestämma om ni ska svänga höger eller vänster just där, låt hästen bestämma om den vill börja trava just nu, låt hästen ifrågasätta dig och dina val. Du kommer lära dig väldigt mycket om dig själv.

Och ha roligt tillsammans!