Citatbank ur Zander & Tiden

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 33

"En sak skall du veta, sade han, att människan mer än någon annan varelse kämpar emot livskraften, rörelsen, och blir därmed en slav under den. Hon känner sig maktlös. Och vad händer med någon som är maktlös? Man försöker att ta kontroll över tiden, så att man blir herre över rörelsen.
Man njuter inte av livet. Man accepterar det inte."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 46

"Människan har en enorm kreativ potential. Men vår intelligens och våra möjligheter till fria val innebär också ett ansvar. Respekten för andras frihet. Istället för att se det som vår självklara rätt att styra och kontrollera vår omgivning, skulle styrkan av vår intelligens kunna användas på ett mer långsiktigt sätt. I samverkan med omvärlden, inte i strid mot den."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 47
"Det finns djur som inte håller med om att människan är den intelligentaste av varelser. Djur som inte låter sig kuvas eller domineras på endast människans villkor. Av förklarliga skäl avlivas ofta sådana djur. De anses farliga eller ohanterliga.
Men kanske är det så, att allt de kräver är att bli behandlade med respekt. Det handlar om att hitta fram till en kompromiss, så att man arbetar tillsammans, på lika villkor. Det är inte alltid enkelt, men det är möjligt."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 50
"Corinth ansåg att människan, i sin önskan att alltid vara den intelligentare, sänkte intelligensen på allt i sin omgivning istället för att höja sin egen. På så vis kan människan dominera och se ner på sin omgivning istället för att själv utvecklas."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 87
"Tätt knuten till rädslan och aggessiviteten finns maktkampen. Känslan av att man endast är säker när man står överst på trappstegen. Och den djupa avgrund som känslan av maktlöshet innebär."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 93
"Ett djur kan aldrig bli en bruksvara. Man kan inte köpa en häst endast i ett syfte att bruka den, likt en bil eller en motorcykel. Snarare är det så att man köper ett ansvar, gåvan att förvalta. Man kan inte förutsätta att någon levande varelse automatiskt skall utföra det man begär eller önskar. Man äger aldrig den andres vilja, oavsett hur mycket perngar man har betalat."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 167
"Utan fallskärm och säkerhetslinor. Du är fri i tanken och i rörelsen. På så sätt ger du styrka till hästen, som i sin tur lyfter dig över hindret. Det är att flyga, att frigöra tanken.
Kanske kan det få dig att inse att du faktiskt är fri, att du med tanken skapar dina egna gränser. Det är så många som istället försöker kontrollera rörelsen, fortsatte Mio.
De försöker fånga friheten. Det är inte samma sak som att flyga. Det är att endast utnyttja en bråkdel av sin egentliga potential.
Justus bröt sig in i samtalet. Styrkan i koncentrationen, menade han, har att göra med hur klar du är i din tanke. Först måste du tömma huvudet på alla andra tankar. Du måste tydligt och ärligt se vad det är du vill. Bli ett med din tanke och det du gör. Det är att agera utan förvirring, utan begär.
Det är att leva fullt ut."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 110
"Ni tycker kanske att katter sover mycket. Men vi är medvetna om att vi sover. Vi reser."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 229

"Mio talade mycket om hur vi människor inte var medvetna om vår egen tyngdpunkt. Enligt honom fanns den mitt inne i magen, strax under naveln. Fann man den punkten kom kroppen automatiskt i bättre balans.
Han visade också bilder av andra viktiga punkter, i vader, fötter, axlar och armbågar. Samt en punkt högt upp i nacken, strax under skallbenet. Huvudet måste ha något stadigt att vila på, förklarade Mio. Tyngdpunkten skall inte ligga i själva huvudet, då blir det obalans.
Så förmedlade han en bild av en ryttare som hade en spänning i korsryggen. Den spänningen ledde till att tyngdpunkten i magen, själva grundbalansen, försvagades. Dämed ändrades hela ryttarens kroppshållning, alla andra balanspunkter förflyttades. Detta påverkade i sin tur hela hästens rörelsemönster.
På så sätt kan hästen visa symtom på ryttarens problem och omvänt. Genom att medvetandegöra dessa mönster kan man finna vägen till en annan, djupare balans. En maktkamp mellan ryttare och häst kan aldrig lösa några problem, menade Mio.
Den vägen leder aldrig till ömsesidig balans."

Citerat ur "Zander och Tiden", Emelie Cajsdotter, s. 286
Människorna, sade Zelda, använder inte sin ryggrad. De blir stela, också i sina tankar. För att hålla kontrollen över sina tankar spänner de nacken och minskar sitt synfält. Människorna ser rakt framåt. De tar spjärn med fötterna i marken, som om de höll på att tappa balansen. Så låser de bäckenet, som för att inte falla.
De litar inte på luften, sade Zelda. De är inte medvetna om att de bär upp sina armar med skuldrorna. De är inte medvetna om luften.
Människan är klar över att hon står med fötterna på jorden, men hon tycks ha glömt att det är i luften hon rör sig"

Känn er fria att plocka av dessa och publicera där ni tycker att de passar! //Linnéa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0