Som vi tidigare skrivit om är hästen gjord för att leva på en kost huvudsakligen baserad på grovfoder, med inslag av andra växtligheter. Tamhästen i dagens samhälle utfodras även ofta med olika typer av kraftfoder. Det finns flera hundra olika sorter att välja mellan och det kan säkert för många te sig som en svårframkomlig djungel. Därför ska vi idag presentera lite information om kraftfoder och tips på vad man ska tänka på när (eller om?) man ska välja kraftfoder.

Kraftfoder - för hästen eller företagens skull?
Enligt mig är det inte sunt för någon djurart att inta stora mängder av ämnen som de inte är naturligt anpassade till att äta. För hästen, som är ett gräsätande stäppdjur, är det alltså naturligt att äta gräs, bark, grenar, rötter, blad och liknande växtlighet, men inte säd, melass eller kemiskt framställda tillskott. De sistnämnda innehåller näringsämnen i helt felaktig form och proportion för hästen och är ofta svårupptagliga eller direkt skadliga.

Tyvärr är det så idag att fodermarknaden inte verkar styras med störst fokus på våra hästars välmående utan den viktigaste prioriteringen är ekonomin. Företagen vill tjäna mycket pengar medans konsumenterna vill betala lite pengar, generellt sett. Självklart avspeglar sig detta i fodersäckarna. Säd, såsom havre, korn eller vete, är billigt fyllnadsmaterial och väldigt accepterat som foder i hästvärlden. Men om det är onaturligt för hästen att äta exempelvis havre, hur mår den då av det? Behöver den ens havre, om det inte är en del av deras naturliga meny?

Mag- och tarmsystemet belastas
Om hästen får i sig för stor mängd kraftfoder under för lång tid rubbas PH-värdet i tarmen vilket kan ge många negativa konsekvenser. De goda bakterierna i magen har svårt att överleva förändringen som det innebär och en förruttnelseprocess startar i tarmen. Precis som hos människor är stora delar av hästens immunförsvar koncentrerat till magen och om det uppstår obalanser där påverkar detta oundvikligen hästens immunförsvar och allmäntillstånd negativt. Föruttnelsen i tarmen gör att endotoxiner och andra skadliga ämnen bildas. Dessa tas upp av kroppen genom tarmväggen och färdas med blodet ut till hela kroppens delar där det sedan kan orsaka stor skada och bland annat bidra till fång.



Fodertillskott vid ämnesbrist
Idag finns det på de flesta håll i världen brister i jordmånen vilket innebär att de mineraler och andra ämnen som naturligt skall förekomma i jorden har försvunnit genom försurning, gruvbrytning eller konstgjorda gödningsmedel och liknande inom jordbruket etc. Detta har lett till att de flesta hästar lider av någon typ av ämnesbrist, vanligvis på mineraler som kalcium och magnesium. På grund av detta är det vid ett konstaterat behov bra att tillsätta dessa ämnen som hästen har en brist av genom fodret. Viktigt att tänka på är då att ämnena måste tillföras i en form som är så lättupptaglig som möjligt för hästen och så nära det naturliga ursprunget som möjligt. Om det finns behov av att blanda tillskotten med någon typ av foder finns det idag flera olika sunda alternativ att välja på. Tre tips som jag själv har goda erfarenheter från och kan rekommendera är KwikBeet (mellassfri betfor), melassfri hackad lucern eller helt enkelt en riven morot som man blandar tillskotten med.

Tankar kring pelleterat foder
Jag vill passa på att be er reflektera lite kring foderformen pellets. Det finns många typer av pellets och tekniken används inte bara till djurfoder utan även som exempelvis bränsle. Gemensamt för dem är att de består av materia som, vanligtvis under höga temperaturer, pressas samman till små hårda stavar. Detta är en praktisk form av kraftfoder och fodertillverkarna är ofta noga med att framförhålla att de små stavarna innehåller en komplett dagsdos av det som just din häst behöver. Dock berättar de inte huruvida det kompletta innehållet är sådant som är upptagligt för hästen. De säger inte heller något om vad fodret innehåller som din häst inte behöver, eller rent av inte mår bra av.

Det är vanligt att pellets innehåller onaturliga former av konserveringsmedel, bindningsmedel etc. Ett tips är att läsa alla innehållsförteckningar noga och googla om det finns ingredienser med på listan som du inte vet vad det är. Konstiga sifferkombinationer, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel eller liknande hör inte hemma i en hästs naturliga kost och det kan vara bra att överväga om hästen då verkligen bör äta det.



Kraftfoder innebär ofta ett ökat sockerintag
Som vi har nämnt tidigare här på bloggen har många hästar idag ett överdrivet dagligt sockerintag. Detta intag påverkas givetvis även av sockerinnehållet i kraftfodret som hästen får. De flesta kraftfoder som idag finns på marknaden innehåller melass vilket är en biprodukt vid sockerutvinning. Det innehåller stora mängder socker, smakar sött och har även en sirapsliknande konsistens vilket gör att det blivit väldigt populärt hos fodertillverkarna att använda som smakförhöjare eller bindningsmedel.

För att minska hästens sockerintag bör hela hästens kraftfodergiva kritiskt granskas. Vad innehåller fodret egentligen, och behöver hästen verkligen det här? Finns det något sundare alternativ som jag kan ge min häst istället? Försök utesluta allt onödigt socker och läs även innehållsförteckningen på eventuella mineraltillskott etc.

Det gjordes tidigare i år en studie på Wången där man kom fram till att hö/hösilage med bra näringsvärden i tillräcklig mängd fungerar utmärkt även för tävlingshästar i träning. Kort info om studien finns att läsa på bl.a. SVT {här}

Om man av olika anledningar anser sig ha ett behov av att utfodra sin häst med kraftfoder finns det idag flera alternativ på marknaden utan tillsatt socker. Sträva alltid efter att ge hästen den sortens föda som den är skapad och född för att tillgodogöra sig, då fungerar deras kroppar som bäst och det brukar även visa sig i humör och personlighet.