Foderföljetong #11 AVSLUTNING

Att hästarna behöver naturlig och hälsosamt balanserad kost för att må bra och ha möjlighet att utvecklas både fysiskt och mentalt är något som både vi och många andra ofta poängterar. Men hur noga är vi egentligen med vad vi stoppar i oss själva? Hur många av oss granskar innehållsförteckningarna på ICA lika noga som i hästfoderbutiken? Vet vi vad alla tillsatsämnen verkligen är och hur de påverkar vår kropp?

Maten är viktig även för oss människor
Min uppfattning är enig med forskarnas; få av oss är medvetna om vad vi äter och hur det vi äter påverkar både oss själva och världen globalt.
Det är krävande att ha häst idag och för att själv orka ge sin häst optimala möjligheter till hälsa och prestation är det nödvändigt att vi gör detsamma för oss själva och även är noga med vår egen kropp. Därför har vi valt att ägna denna avslutande del av foderföljetongen till att informera lite om hälsosam mat till oss människor, och vilka tillsatser fallgropar man bör undvika.

Våra matprioriteringar förändras
Precis som mycket annat är vår matkultur idag väldigt förändrad om man jämför med för bara 50 år sedan. Idag har vi andra tillgångar, möjligheter och kriterier. Stress och tidspress inkräktar alltmer på vår vardag. Maten ska vara smaklig, billig, gå fort att laga, fort att äta och fort att röja undan efter. Hel-/halvfabrikat är mer regel än undantag på de flestas middagsbord. En viktig skillnad mellan de produkterna som vi köper färdiga i mataffärerna och de som vi gör själva hemma är innehållet, vår insyn i vad vi faktiskt äter.

Tillsatser kan skada kroppen
Matföretagen försöker motsvara efterfrågan från konsumenterna vilket leder till att nya ämnen och tillsatser numera är en stor del av maten vi köper. Även om man faktiskt läser på innehållsförteckningen kan det vara svårt att veta vad som verkligen menas med det som står. Det är inte lätt att tolka och förstå de olika sifferkoderna eller medel för konservering, stabilisering eller smakförhöjning. Många av dessa artificiella ämnen kan kroppen inte bryta ner eller tillgodogöra sig vilket gör att de orsakar obalanser och på sikt kan göra att vi blir sjuka. Alltså är det viktigt att undvika konstgjorda ämnen och transfetter för att istället försöka äta mat med så mycket äkta råvaror i som möjligt.

Grupp E100: Färgämnen
Bearbetning, lagring och liknande processer kan förändra livsmedels färg och utseende. Då används konstgjort färgmedel för att återställa det ursprungliga utseendet.
Färgämnen kan finnas i allt från fisk, kött och mjölkprodukter till såser, glass, chips, sylt och kosttillskott.
syntetiska färgämnen påverkar immunförsvaret negativt och kan framkalla allergier, astma eller hyperaktivitet.

Grupp E200: Konserveringsmedel
All mat förstörs med tiden men för att förlänga hållbarheten tillsätts konserveringsmedel som förhindrar tillväxt av bakterier och mögel.
Ökningen av astma och allergier är några av följderna från ökningen av användandet av konserveringsmedel.

Grupp E400: Stabilisering-, emulgering- och förtjockningsmedel
Dessa livsmedelstillsatser används för att påverka struktur, utseende och konsistens hos livsmedel. Till följd av intag av dessa medel är det vanligt att kroppen samlar på sig vätska, ofta i ansikte, händer, fötter eller ben. Man kan också få klåda i munnen och diarré.

Grupp E600: Smakförstärkare
För att dölja dåliga råvaror eller göra vissa smaker mer framträdande tillsätts smakförstärkare. Man hittar dem ofta i färdiglagade rätter i frysdisken.
I stora doser kan de ämnena orsaka huvudvärk, illamående, synproblem, fetma samt beteendeförändringar.

Grupp E950-E967: Sötningsmedel
Precis som namnet antyder så används sötningsmedel just för att få produkten att smaka sötare. Det finns både naturliga och konstgjorda sötningsmedel. Idag kan vi hitta dem i de flesta hyllorna i mataffären, från pålägg, ketchup och bröd till buljong, yoghurt och fisk.
Viss forskning hävdar att vissa konstgjorda sötningsmedel kan orsaka allt från migrän till cancer, dock finns det även andra forskare som säger motsatsen. Med säkerhet vet vi att de inte är naturliga och därför svåra för kroppen att hantera.

Hur påverkar våra matvanor oss?
Ju renare och mindre processad (tillagad; kokad, stekt, uppvärmd) maten är desto lättare har kroppen för att ta upp den. Människan är faktiskt enda varelsen som själv tillagar maten innan förtäring och som i vuxen ålder dricker mjölk. Varför det, är en väldigt berättigad fråga som var och en kan må bra av att ställa sig själv. Kan det ha ett samband med de många sjukdomar som ökar i vårt samhälle?

För att underlätta för din kropp bör du alltså undvika artificiella tillsatser i maten och snabba kolhydrater, försöka välja naturliga (Gärna ekologiska/krav-märkta för att undvika besprutning etc.) råvaror producerade i Sverige och gärna laga så mycket mat som möjligt själv för att kunna påverka innehållet.



Foderföljetong #10 Nyttiga växter

Förra lördagen pratade vi ju om giftiga växter. Så den här veckan tänkte jag att vi kunde gå igenom lite vanliga växter som är bra att ge till våra fyrfotade vänner. Vissa, eller de flesta, är även bra för oss mäniskor.

Brännässla:
Torkade brännässlor räknas som en ört. Brännässlor är rika på bland annat järn och vitamin C (vitamin C bildar dock hästen själv i tarmen och tillskott behövs därför inte). Nässlor är bra för hästar som lätt får fång och är blodrenande.
Det kan hända att din häst är känslig mot nässlor så var uppmärksam i början ifall den får utslag.

Hallonris:
Innehåller nyttiga antioxiderande ämnen som kan skydda kroppen mot allvarliga sjukdomar.
Välgörande på slemhinnor och vävnader, och är mycket bra för ston som är dräktiga. Den hjälper till att minska risken för blödningar, hjälper till i utdrivningsskedet, befrämjar utrensningen/efterbörden efter fölningen och sammandragningen av livmodern.

Groblad:
Vävnads nybildande, anti-bakteriell, anti-inflammatorisk och vätskedrivande.
Groblad innehåller allantoin vilket accelererar läkningen av sår. När de färska bladen krossas läggs de på smärtsamma bett, stick eller sår. Utmärkt vid munsår, inflammerat tandkött och bölder.

Vallört:
Vallörten befrämjar cellproduktion och det finns dock inget bättre som på kort tid läker sår, minska utgjutningar vid slag, lenande vid problem i matsmältnings apparaten. Den skyndar på läkningstiden vid frakturer och befrämjar cirkulation. Vallört används invärtes med bladen och utvärtes som våtvarmt omslag, salva eller olja.
Men det är viktigt att inte ge under för lång tid, för den innehåller alkaloider som är basiska. I väldigt små doser har de stor medicinsk betydelse, men i för stora doser kan de till och med bli giftiga. Be om hjälp om du ska använda det av någon som kan!

Stor kardborre:
Det är roten av växten som man ska använda här. Det hjälper med blodrenande, vävnadsnybildande, matsmältningsstimulerande och urindrivande.
Används vid matsmältnings besvär för att stimulera produktionen av galla och utmärkt tonikum (detsamma som stärkande medel) för lever och njurfunktion. Även blodrubbningar som kan framkalla eksem eller torr, skorvig och mjällig hud.


Foderföljetong #9 Giftiga växter

Vid den här tiden har förhoppningsvis alla redan börjat att ge sina hästar extra mat i hagen. Gräs slutar växa när temperaturen är under 10+ och även om man har en stor hage så tar gräset slut ganska fort när det har slutat växa.
Om hästen inte får tillräckligt med mat kan den börja leta efter alternativ, och det kan medföra att den äter giftiga växter som den annars inte skulle ha ätit.
Det är därför väldigt viktigt att du går igenom hagen ibland, för att se så att det inte hamnat några växter som är dåliga för hästar där.
Såklart så behöver det inte betyda att du inte ger din häst tillräckligt med mat, men man vet aldrig vad som kan hända i hagen när du inte är där. Det finns vissa växter som inte är direkt giftiga men de är ändå inte bra för hästar och som kan ge ett beroende.

Några exempel på giftiga växter:

Idegran
Alla arter av Idegran är mycket giftiga. De inneåller ett ämne som heter Taxaner. Alla delar av granen innehåller detta ämne, förutom fröhyllet som omger fröet.
Själva fröet och också mycket giftigt, men fröhyllet är både sött och ätbart. Fåglars magar kan inte bryta ner fröet och de kan alltså äta bären från Idegranen, men betesdjur har dött av att ha ätit bären.
Ämnet Taxananer används för att bilda cytostatica, som hämmar cellproduktionen.

Ek
Det är inte ofta man ser en häst äta ek, men ekollonen kan bli beroende för hästen. Den kan också gärna börja äta barken. Inte alla hästar, vissa bryr sig aldrig om att det finns ek i hagen, men smaken är ju som bekant individuellt, och någon häst kan få för sig att smaka nån dag och tycka om det.
Ekollon innehåller ämnet Tannier och är i för stor mängd skadligt och kan ge svår kolik.

Sprängört
Sprängört är en utav våra giftigaste vilda växter och den finns nästan i hela landet. Den växer i näringsrika dammar och vattendrag. Hela växten är giftig och orsakar kramper. Dödsfall har förekommit.

Korsört
Korsörten är ett vanligt ogräs och förekommer ofta i rabatter, på åkrar och vid gårdar. Om hästen får i sig för stora mängder så kan det ge leverskador.

Åkerfräken
Denna växt är allmänt förekommande i hela landet. Om ett betesdjur får i sig för stora mängder blir den mycket giftig på grund av ämnen som heter alkaloider, thiaminas och saponiner. Om hö innehåller ca 20% åkerfräken kan hästen få problem med nervsystemet.
Har hästen fått i sig för mycket kan sympomen bli vacklande gång, okoordinerade bakben och efter hand även förstoppning och andningssvårigheter.


Kom ihåg att endel giftiga växter kan smaka och lukta gott när de har vissnat, men fortfarande vara giftiga. Så om du ser en halvvissen växt som du är osäker på, ta hellre bort den än riskera att hästen äter den en vecka senare.


Foderföljetong #8: Kraftfoder

Som vi tidigare skrivit om är hästen gjord för att leva på en kost huvudsakligen baserad på grovfoder, med inslag av andra växtligheter. Tamhästen i dagens samhälle utfodras även ofta med olika typer av kraftfoder. Det finns flera hundra olika sorter att välja mellan och det kan säkert för många te sig som en svårframkomlig djungel. Därför ska vi idag presentera lite information om kraftfoder och tips på vad man ska tänka på när (eller om?) man ska välja kraftfoder.

Kraftfoder - för hästen eller företagens skull?
Enligt mig är det inte sunt för någon djurart att inta stora mängder av ämnen som de inte är naturligt anpassade till att äta. För hästen, som är ett gräsätande stäppdjur, är det alltså naturligt att äta gräs, bark, grenar, rötter, blad och liknande växtlighet, men inte säd, melass eller kemiskt framställda tillskott. De sistnämnda innehåller näringsämnen i helt felaktig form och proportion för hästen och är ofta svårupptagliga eller direkt skadliga.

Tyvärr är det så idag att fodermarknaden inte verkar styras med störst fokus på våra hästars välmående utan den viktigaste prioriteringen är ekonomin. Företagen vill tjäna mycket pengar medans konsumenterna vill betala lite pengar, generellt sett. Självklart avspeglar sig detta i fodersäckarna. Säd, såsom havre, korn eller vete, är billigt fyllnadsmaterial och väldigt accepterat som foder i hästvärlden. Men om det är onaturligt för hästen att äta exempelvis havre, hur mår den då av det? Behöver den ens havre, om det inte är en del av deras naturliga meny?

Mag- och tarmsystemet belastas
Om hästen får i sig för stor mängd kraftfoder under för lång tid rubbas PH-värdet i tarmen vilket kan ge många negativa konsekvenser. De goda bakterierna i magen har svårt att överleva förändringen som det innebär och en förruttnelseprocess startar i tarmen. Precis som hos människor är stora delar av hästens immunförsvar koncentrerat till magen och om det uppstår obalanser där påverkar detta oundvikligen hästens immunförsvar och allmäntillstånd negativt. Föruttnelsen i tarmen gör att endotoxiner och andra skadliga ämnen bildas. Dessa tas upp av kroppen genom tarmväggen och färdas med blodet ut till hela kroppens delar där det sedan kan orsaka stor skada och bland annat bidra till fång.



Fodertillskott vid ämnesbrist
Idag finns det på de flesta håll i världen brister i jordmånen vilket innebär att de mineraler och andra ämnen som naturligt skall förekomma i jorden har försvunnit genom försurning, gruvbrytning eller konstgjorda gödningsmedel och liknande inom jordbruket etc. Detta har lett till att de flesta hästar lider av någon typ av ämnesbrist, vanligvis på mineraler som kalcium och magnesium. På grund av detta är det vid ett konstaterat behov bra att tillsätta dessa ämnen som hästen har en brist av genom fodret. Viktigt att tänka på är då att ämnena måste tillföras i en form som är så lättupptaglig som möjligt för hästen och så nära det naturliga ursprunget som möjligt. Om det finns behov av att blanda tillskotten med någon typ av foder finns det idag flera olika sunda alternativ att välja på. Tre tips som jag själv har goda erfarenheter från och kan rekommendera är KwikBeet (mellassfri betfor), melassfri hackad lucern eller helt enkelt en riven morot som man blandar tillskotten med.

Tankar kring pelleterat foder
Jag vill passa på att be er reflektera lite kring foderformen pellets. Det finns många typer av pellets och tekniken används inte bara till djurfoder utan även som exempelvis bränsle. Gemensamt för dem är att de består av materia som, vanligtvis under höga temperaturer, pressas samman till små hårda stavar. Detta är en praktisk form av kraftfoder och fodertillverkarna är ofta noga med att framförhålla att de små stavarna innehåller en komplett dagsdos av det som just din häst behöver. Dock berättar de inte huruvida det kompletta innehållet är sådant som är upptagligt för hästen. De säger inte heller något om vad fodret innehåller som din häst inte behöver, eller rent av inte mår bra av.

Det är vanligt att pellets innehåller onaturliga former av konserveringsmedel, bindningsmedel etc. Ett tips är att läsa alla innehållsförteckningar noga och googla om det finns ingredienser med på listan som du inte vet vad det är. Konstiga sifferkombinationer, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel eller liknande hör inte hemma i en hästs naturliga kost och det kan vara bra att överväga om hästen då verkligen bör äta det.



Kraftfoder innebär ofta ett ökat sockerintag
Som vi har nämnt tidigare här på bloggen har många hästar idag ett överdrivet dagligt sockerintag. Detta intag påverkas givetvis även av sockerinnehållet i kraftfodret som hästen får. De flesta kraftfoder som idag finns på marknaden innehåller melass vilket är en biprodukt vid sockerutvinning. Det innehåller stora mängder socker, smakar sött och har även en sirapsliknande konsistens vilket gör att det blivit väldigt populärt hos fodertillverkarna att använda som smakförhöjare eller bindningsmedel.

För att minska hästens sockerintag bör hela hästens kraftfodergiva kritiskt granskas. Vad innehåller fodret egentligen, och behöver hästen verkligen det här? Finns det något sundare alternativ som jag kan ge min häst istället? Försök utesluta allt onödigt socker och läs även innehållsförteckningen på eventuella mineraltillskott etc.

Det gjordes tidigare i år en studie på Wången där man kom fram till att hö/hösilage med bra näringsvärden i tillräcklig mängd fungerar utmärkt även för tävlingshästar i träning. Kort info om studien finns att läsa på bl.a. SVT {här}

Om man av olika anledningar anser sig ha ett behov av att utfodra sin häst med kraftfoder finns det idag flera alternativ på marknaden utan tillsatt socker. Sträva alltid efter att ge hästen den sortens föda som den är skapad och född för att tillgodogöra sig, då fungerar deras kroppar som bäst och det brukar även visa sig i humör och personlighet.


Foderföljetong #7: Socker

Dagens del av vår foderföljetong kommer handla om socker.

Socker är ett samlingsnamn för flera organiska ämnen, sockerarter. Detta är mycket mer avancerat än vad många tror, då sockerarterna delas in beroende på olika faktorer, ex. hur många kolatomer de innehåller.
De som är mest intressanta ur utfodringssynpunkt är glukos och fruktos. Dessa förekommer fritt i naturen. Glukos benämns då som druvsocker och finns i bland annat frukt och honung. Fruktos finns också i honung men även i frukt och gröna blad. Grovfodrets sockerinnehåll består mest av fruktos.

Anledningen till att många ägare till hästar med tendenser till fång varnas för frostbitet gräs är för att gräsets naturliga överlevnadsmekanism vid frost automatiskt skickar upp sockerreserver i strået för att överleva kylan. Enkelt förklarat klarar hästar med lågt immunfösvar inte av den sockermängdens påfrestning på kroppen och ett fånganfall är utlöst.

Medvetenheten om sockrets inverkan på kroppen ökar mer och mer bland människor men i hästvärlden är det fortfarande en lång bit kvar. Många är exempelvis medvetna om att Betfor är melasserat och således har ett stort innehåll av socker, men få vet att även andra fodermedel, såsom havre eller korn, också innehåller en stor mängd socker i form av stärkelse.

Näringsinnehåll i två vanliga sädesslag, räknat i procent. (
Hämtat ur boken Hästens näringsbehov och utfodring).

Havre:
Stärkelse    39-55
Protein         9-16
Fibrer         20-39
Fett               5-7
Socker          1-3
Aska             1-2

Korn:
Stärkelse   53-67
Protein        9-14
Fibrer        16-25
Fett              3-4
Socker         1-6
Aska            2-3

Observera alltså att stärkelse omvandlas till socker i kroppen.



Nu kan det vara lätt att tro att hästen inte bör äta socker alls, men inte heller så är fallet. Socker ger hästen energi och i rätt mängd och form är det nödvändigt för många processer i kroppen. Vad som är optimal mängd går inte att säga generellt då det beror på den individuella hästens arbetsmängd och förbränning. Dock är det så att i dagens hästsverige är det i regel mycket vanligare att hästar lider av ett överskott än underskott av socker. Detta ihop med vanliga obalanser i kroppen leder lätt till olika sjukdomar och svampangrepp, såsom fång, strålröta etc. Oftast innehåller hästens grovfoder mer än tillräcklig daglig dos socker för en häst i normalt arbete. Därför är det viktigt att försöka minska mängden socker som hästen får i sig utöver ordinarie grovfodergiva, för att minska riskerna för ex. strålröta, eftersom svampen som ger rötan lever på det sockeröverskott som hästen har i kroppen. Uträkningen är enkel: minimalt sockeröverskott = minimal röta.

I studier på människor har det konstaterats att socker är lika beroendeframkallande som heroin. Om man har en häst med mycket stort dagligt sockerintag kan det nog, med detta i bakhuvudet, vara sunt att trappa ner mängden socker/dag successivt.


Foderföljetong #6: Mineraler

Mineraler är minst lika viktiga för hästkroppen som vitaminer. Faktiskt skulle man kunna säga att mineraler till och med är viktigare, eftersom en häst med mineralbrist inte kan ta till vara på vitaminerna den får.
Förr i tiden fick hästar i sig de mineraler de behövde via gräs och jorden, men på grund av industri och att vi utarmar (överanvänder) åkrarna så har mineralhalterna sjunkit drastiskt. För 100 år sedan var näringsvärdet nästan 100 % i jorden, i dagsläget är det omkring 50 %. Därför behöver vi ibland hjälpa hästarna genom att tillföra mineraler i deras foderkost.

En häst som inte får i sig de mineraler de behöver drabbas av störningar i immunförsvaret och organen i kroppen. Tecken på detta kan vara allt från kolik, fång, njur/leverproblem, kramper och benskörhet till allergi/astma, strålröta, eksem och mugg. Den kan även drabbas av psykiska problem, som att bli hängig och frånvarande eller ha hett humör och kort stubin.

Allt i hästens kropp hänger ihop
Ju mer man studerar och läser om hästar och hur deras kroppar fungerar, desto mer inser man att allt hänger ihop. En häst med ont i ett ben behöver nödvändigtvis inte bara vara en häst med ett ont ben, utan en häst med brist på en mineral som i sin tur påverkade ett organ som i sin tur gjorde att hästen rörde sig annorlunda tillslut överbelastade ett ben. Man kan tycka att det är långsökt, men ofta är det faktiskt så här! Brist på något har ofta en dominoeffekt, och påverkar i slutändan hela hästen.
Nästan alla mineraler jag skrivit om här nedan hänger ihop eller beror på en annan. Det är alltså viktigt att kombinera dem på rätt sätt.

Kalcium
Ni vet hur våra föräldrar alltid tjatade på oss att dricka mycket mjölk när vi var yngre, för att vi skulle växa ordentligt? I mjölk och andra mejeriprodukter finns en mineral som heter kalcium. Kalcium finns även i våra och hästars skelett, det är faktiskt en väldigt stor beståndsdel! Det finns även i tänder, hovar och proteiner och vätskor i kroppen. Det är alltså väldigt viktigt att vi får i oss kalcium. Det är även nödvändig för att nervimpulserna och muskelfunktionen ska fungera normalt.
Om hästen inte får tillräckligt med kalcium finns risken att den börjar "ta" det från skelettet, vilket kan försvaga skelettet och störa skelettutvecklingen hos växande hästar.

Fosfor
Näst efter kalcium är fosfor det den viktigaste mineralen hästar behöver. Även denna mineral är en viktig beståndsdel i skelettet och tänderna, samt för energiomsättningen som tar vara på energin i maten och gör den användbar.
Trots att det finns mycket dåligt med fosfor i våra marker (och då även i gräset och höet) så har hästar sällan brist på fosfor

Magnesium
Denna mineral samarbetar med båda kalcium och fosfor. Magnesium spelar en stor roll för hur mycket syre cellerna får, det är alltså viktigt att hästar som tränas och tävlas hårt har tillräckligt. Utöver detta behövs magnesium för proteinomvandling och nervcellernas funktion.

Bor
Om det finns ett underskott av bor kan inte hästarna ta upp kalcium och fosfor till fullo. Detta kan leda till ledinflammation och reumatiska problem. Ges det i för stora mängder kan det bli skador på levern.

Järn och Koppar
Detta är en mineral som man ska vara försiktig med. Visserligen är järn viktigt för de röda blodkropparna, men det förstör också vitamin E i hästens kropp. Brist på järn beror dessutom oftast på brist på koppar. Har hästen ett underskott av koppar kan kroppen inte ta upp järnet. Eftersom att ge järn under en längre tid kan ha en negativ effekt på hästens kropp är det alltså bättre att försöka reglera intaget av koppar om hästen har järnbrist.
Koppar behöver hästar för att behålla en god hälsa och för att immunförsvaret ska fungera korrekt.

Överdosering av mineraler
Att överdosera syntetiska (tillverkade) mineraler kan ge lika negativa effekter som att inte ge något från första början. Ibland kan även vissa mineraler motverka varandra om de kombineras på fel sätt. Naturliga mineraler däremot går knappt att överdosera eftersom hästen kan göra sig av dem dem på egen hand. De tar alltså upp vad de behöver, och resten kommer ut på naturlig väg.
Eddy Blom är en känd naprapat och naturmedicinare. Han har i en artikel i Aftonbladet sagt: "Naturliga mineraler kommer ju direkt från växtriket medan syntetiska är konstgjorda. Det är inget fel med syntetiska mineraler, men hästarna tar upp naturliga bättre."

Färdiga mineralblandingar
Det brukar finnas färdiga blandningar av mineraler som man brukar ställa i en hink och låta hästen få fri tillgång. Dessa funkar säkert för vissa, men kan även gå väldigt fel. Speciellt om det är syntetiska mineraler. Om man ställer denna hink i en hage med tio hästar kanske tre av dem äter upp allt medan de andra inte får någonting. En häst som dessutom får grovfoder i portioner och alltså går hungrig flera timmar om dagen (läs mer om detta här) kan dessutom riskera att äta upp allt för att den är hungrig.
Bättre är att fodra tillsammans med det övriga kraftfodret, morgon och/eller kväll.

Viktigt att tänka på
Hur mycket mineraler en häst behöver varierar från häst till häst, och beror på vilket annat foder den får. Näringsvärdet i hästens grovfoder (hö) spelar stor roll för hur mycket extra mineraler som behövs. Det kan vara svårt att ta fram en foderstat som passar hästen, så ta hjälp av en veterinär, naturmedicinerare eller liknande om du har problem.
Annars är det en bra idé att fodra med naturliga mineraler eftersom det är mycket, mycket svårt att överdosera, och följer man instruktionerna är det ingen risk.
Eddy Blom har tagit fram och säljer Biopromin, som innehåller massor av naturliga vitaminer, mineraler och örter.

EXTRA TIPS
Mineraler måste förvaras torrt. Det är dessutom bäst att förvara dem i en hink eller glasburk med lock, inte i en plastpåse.

KÄLLOR
http://www.1177.se/Norrbotten/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Skelett-och-leder/?ar=True
http://www.krafft.nu/nyheter/nu_okar_vi_innehallet_av_kalcium_och_fosfor_1878/
http://www.krafft.nu/nyheter/darfor_behover_din_hast_mineraler_1893/
http://wwwc.aftonbladet.se/sport/ridsport/foder/mineraler.html
http://www.naturlighast.se/mineraler.html
http://nutrina.se/mineraler.html


Foderföljetong #5: Vattenlösliga vitaminer

Till skillnad från de fettlösliga vitaminerna så lagras inte de vattenlösliga i kroppen, utan måste tillsättas mer eller mindre dagligen. Eventuellt överskott försvinner ut ur kroppen via svett och urin. De flesta vitaminerna nedan producerar hästen själv i sitt tarmsystem eller får kompletterad via fodret i tillräcklig mängd, men behovet av tillskott ökar om magen är i obalans, förbränningen hög, vid sjukdom, stress etc.

B-vitaminer
De flesta B-vitaminerna tillverkas av mikroorganismerna i hästens grovtarm. De finns även tillgängliga i nästan allt foder och då främst i spannmål, oljefrökakor, bryggerijäst och mjölkprodukter. B-vitaminernas huvuduppgifter är att sätta igång energiomvandlingen i kroppen, hjälpa till i produktionen av röda blodkroppar och viktiga aminosyror samt påverka nervsystemets funktioner. De är verksamma som koenzymer; de aktiverar enzymernas (äggviteämnen/proteiner) katalyserande funktion vilket skapar kemiska reaktioner i kroppen och som bland annat möjliggör nedbrytningen av maten.

B1 – Tiamin

Funktion: Deltar i många viktiga enzymsystem, främst i frisläppandet av energi från upptagna och lagrade fetter och kolhydrater. Som koenzym har B1 även en viktig del i immunförsvaret. Stimulerar det perifera nervsystemet och aktiverar därmed nervsystemet. Bristsymptom: Viktminskning, aptitlöshet, allmän svaghet. Kraftig brist påverkar energitillgången och nervsystemet vilket kan leda till kramper och i värsta fall paralysering.

B2 – Riboflavin

Funktion: Ingår i gruppen ”gula” enzymer och har stor betydelse vid transport av väte och i energiproduktionen. Medverkar i protein-, fett- och nukleinsyraomsättningen (nukleinsyra överför och försvarar information i arvsmassan). Agerar koenzym vid omvandlingen av vitamin B6 och folinsyra till deras koenzymroller vid omvandlingen av aminosyran tryptofan till vitaminet niacin. Bristsymptom: Lägre tillväxt, dåligt foderutnyttjande m.m.

B3 – Niacin

Funktion: Omsätter energi, behövs i levande celler för transportering av väte, viktig för huden och en normal funktion av matsmältningsorganen. Produceras i hästens tarmsystem (blindtarmen och tjocktarmen). Bristsymptom: Svullnader i munslemhinnan, trötthet, tarmstörningar.

B5 – Pantotensyra
Funktion: Medverkar i energiomsättningen, nedbrytningen av fetter, kolesterol och många steroidhormoner. Nödvändig för normal funktion av hud och slemhinnor, ett starkt immunförsvar samt pigmentering. Kan tillsammans med vitamin C producera kortison i lederna. Bristsymptom: Förändringar i hud och slemhinnor, tovig päls, försämrad tillväxt.



B6 – Pyridoxin
Funktion: Ingår i många livsnödvändiga omsättningsfunktioner i kroppen. Bland annat en viktig faktor i energiframställningen, fettomvandlingen, hemoglobintillverkningen och centrala nervsystemet. Hemoglobinet är blodets röda färgämne som tar upp, transporterar och avlämnar syrgas från lungorna till kroppens olika vävnader. Förbättrar funktionen hos andra vitaminer och mineraler i kroppen, behövs för att behålla mineraler som kalcium, natrium, kalium, zink och fosfor i systemet. Involverad i syntesen av globuliner (proteiner) vilka bär på antikroppar som skapar motstånd mot olika sjukdomar. Bristsymptom: Dålig aptit, sämre foderupptag, hudproblem, störningar i centrala nervsystemet m.m.

B8 – Biotin
Funktion: Koenzym i omsättningen av kolhydrater, protein och fett. Omvandlar propionsyra till glukos vilket rustar upp energireserverna vid hård ansträning. Främjar keratinisering och är viktig för hovarnas, hudens och pälsens kvalité och tillväxt. Bristsymptom: Försämrad kvalité i hovar, hud och päls m.m.

B9 – Folsyra
Funktion: Koenzym i citronsyracykeln och i syntesen av protein och nukleinsyra, producerar röda blodkroppar och hemoglobin tillsammans med vitamin C och B12, påverkar bildning av antikroppar. Bristsymptom: Blodrelaterade sjukdomar, päls- och håravfall, försämrad fertilitet.

B12 – Kobalamin
Funktion: Tillverkar myelin (en skyddande hinna kring kroppens nerver), behövs för bildningen av röda blodkroppar och individuella aminosyror. Förekommer bara i foder med animaliskt ursprung. Grundämnena kobolt och järn omvandlas till B12 i magsäcken, men B12 måste redan finnas till hands för att det ska ske. Bristsymptom: Blodbrist, försämrad tillväxt och foderutnyttjande.

Vitamin C
Funktion: Tar upp järn, har ett samband med adrenalinhormoner och vitaminerna E och B1, ingår i syntesen av kollagen som behövs för att läka sår, blodkoagulering m.m. Stärker immunförsvaret och verkar som antioxidant när fria radikaler uppstår. Effektivt mot vissa sjukdomstillstånd, virusinfektioner och förgiftningar då det påskyndar kroppens återhämtning. Kan därför användas som komplement eller ibland ersätta andra medicineringar. Finns i citrusfrukter, bär, paprika etc men bara i vissa fodersorter. Hästen tillverkar eget C-vitamin i levern men stress, infektioner osv medför ett ökat behov. Kan ges rent som tillskott i form av natriumaskorbat (smaklöst pulver) eller askorbinsyra (surt pulver, kan bli starkt åt magsäcken). Förstörs lätt av värme, pelletering, långa lagringstider etc. Kan ges i stora mängder utan några negativa effekter.

Källor:
Vitaminer och mineraler: Livsviktiga för din häst av Lars Bråve
Naturlig hästhållning av Pat Coleby

Foderföljetong #4: Fettlösliga vitaminer

Allmänt om vitaminer
Behövs bl a för en optimal tillväxt, god hälsa och motståndskraft mot sjukdomar. Flera av vitaminerna kan hästen bilda själv inuti kroppen, men vissa måste tillföras eller kompletteras via fodret. Vitaminer är mycket känsliga ämnen och förstörs lätt av syre, fukt, ljus, värme och andra spårämnen (metaller). Hur fodret skördas, tillagas och lagras är avgörande för vitaminernas hållbarhet. Vitaminbrist är ofta bunden till en brist på mineraler. Vitaminerna tas nämligen inte upp och verkar i kroppen på ett optimalt sätt om hästens intag av mineraler är i obalans. Stressfaktorer som transporter, sjukdom, pälsfällning och -sättning, högre ämnesomsättning, stallbyte m.m. innebär ett ökat vitaminbehov.

Man skiljer vitaminerna mellan fettlösliga och vattenlösliga. Under normala omständigheter lagras de fettlösliga vitaminerna i kroppens fettdepåer, därav finns en risk för överdosering om mängden överskrider behovet. De vattenlösliga vitaminerna lagras inte i kroppen utan måste fyllas på i stort sett dagligen. Eventuellt överskott utsöndras via urin och svett.



Fettlösliga vitaminer:
Vitamin A
Funktion: Påverkar ögat och mörkerseendet, slemhinnor, viktig för god fosterutveckling, hjälper kroppen att höja resistensen mot sjukdomar, förgiftning, parasitinfektioner etc. Lagras främst i levern och finns naturligt i fiskleverolja och i grönt, näringsrikt grovfoder. Giftigt i för stora doser.
Bristsymptom: Förändringar i slemhinnor och hud, matt och gles pälssättning,
dålig tillväxt, sterilitet, minskad fertilitet, försämrad syn (nattblindhet).

Vitamin D
Funktion: Produceras i hästens kropp när den belyses av solljus. Behövs för en god skelettillväxt eftersom vitaminet reglerar omsättningen av kalcium och fosfor. Saknas vitamin D kan inte kalcium tas upp på ett optimalt sätt i kroppen. Rent D-vitamin är det enda vitamin som klassificeras som gift.
Bristsymptom: Benskörhet, försämrad tillväxt, deformerade leder,
dålig tandemalj och försämrat immunförsvar.

Vitamin E
Funktion: Vitamin E är ett samlingsnamn för åtta olika naturliga föreningar, vilken alfatokoferol är den vanligaste och mest aktiva. Agerar antioxidant tillsammans med selen och samarbetar med vitamin C i immunförsvaret. Skyddar vitamin A från att oxidera, reglerar kolhydrat och kreatin, stärker muskler och vävnader, ökar syreupptaget i muskler och celler m.m. Kan ges i stora doser och behövs i större giva vid hård ansträngning för snabbare återhämtning. En för hög halt av järn i kroppen förstör vitamin E.
Bristsymptom: Muskelskador i hjärtat, korsförlamning, förtvinad muskelmassa,
fertilitetssjukdomar, leverskador och förändringar i fettdepåerna.

Vitamin K
Funktion: Behövs för en normal blodkoagulering. Verksamt i cellernas ämnesomsättning. Finns i flera former; K1 (fyllokinon) finns naturligt i många växter. K2 (menaquinon, har ca 75% av vitamin K1:s effekt) bildas i tunntarmen både hos människa och häst. Den syntetiska formen K3 (menadion) omvandlas till K2 i tunntarmen. Vitaminet förstörs av vissa gifter och mediciner, bl a antibiotika samt upphettning av foder. Mycket höga doser av vitamin K ger ingen skadlig effekt.

Bristsymptom: Blodet stelnar inte vid in- eller utvärtes blödande sår.


Foderföljetong #3: Vatten

Hästars behov av vatten
Frilevande hästar livnär sig på ett grundfoder som består av upp till 80 % vatten. De är uppbyggda för att kunna röra sig långt och länge, men även under korta, snabba sträckor, när de känner sig hotade av ett rovdjur. Större delen av svenska hästar hålls uppstallade i alla fall på vinterhalvåret, deras basföda, ofta hö, innehåller bara 15 % vatten, och används till mer eller mindre krävande fysiska gärningar där de svettas för att kyla ner kroppen. Dricksvattnet är inte bara den absolut viktigaste vätskekällan för dessa, utan behovet växer väldigt mycket på grund av den ökade förlusten.

Vattenkvalité

Tyvärr underskattas vikten av bra vatten av många hästägare. En del hälsoproblem hos avels- och tävlingshästar beror just på bristande mängd eller kvalité av dricksvatten. Många får sitt vatten från en egen brunn, och då finns det saker man måste tänka på innan man ger det till sina djur. Det måste befinna sig långt från någon gödselhantering och bör ha en konstruktion som hindrar ytvatten från att hitta sin väg ner i brunnen. Det bör finnas förslutning så att inget regn och/eller partiklar som sprids med det samt vind kan tränga in.

Vid analys av vatten, för att undersöka dess kvalité, bedöms dess kemiska och fysikaliska egenskaper. Halt av salt, järn, koppar, kalcium och magnesium kollas, och även vattnets pH-värde. Även förekomsten av mikroorganismer som tarmbakterier (kolibakterier) och jordlevande organismer kontrolleras. Dessa kan påverka din hästs prestationsförmåga och allmäntillstånd.

Salt i blodet
Vatten medverkar i princip alla livsnödvändiga processer i kroppen, och det är viktigt att mängden kroppsvatten hålls inom snäva gränser. Vätska förloras konstant i form av urin, avföring och avdunstning från andningsvägarna och kroppsytan. Salthalten i blodet avläses konstant av kroppen, och det är den som avgör huruvida hästen känner törst eller inte. Ökad salthalt (minskad vätskehalt) leder till mindre avlägsning av vätska och en känsla av törst, medan en låg halt (mycket vätska) leder till att vätskeöverskottet avlägsnas via urinen.

När hästen svettas förlorar den lösa salter, framförallt Natrium, Klorid och Kalium, som sedan måste återgäldas. Hästens foder innehåller ofta mycket kalium, men Natrium och Klorid (koksalt) måste ersättas på andra sätt. Studier visar att inte ens fri tillgång till en saltsten alltid uppfyller hästens behov av saltet, utan det behövs läggas till i fodret.

Att rätt mängd salt finns i kroppen är viktigt. Framförallt Natrium används för att reglera kroppens vätskeinnehåll, samt för att fördelningen av vätskan inom kroppen.

Vattenrelaterade sjukdomar

En hästägare i Kanada förlorade fem av sina nitton hästar sommaren 2006. De hittades döda i hagen nära ett träsk (våtmark) som fanns i deras hage. Alla förutom en av de överlevande hästarna hade diarré och en av dem hade kolik. Många tester och prov, inklusive träckprov och blodprov, samt undersökning av alla vitala tecken visade inget utanför det normala förutom diarré och uttorkning. De överlevande hästarna utvecklade dock senare symptom som förhöjd andning, samt nervpåverkan.

Det visade sig i vattenprov från träsket att det var av mycket dålig kvalité. Det fann höga halter av Sulfat och coliforma bakterier. Coliforma bakterier visar att det finns fekalier i vattnet, vilka bär på sjukdomar som salmonella och olika tarmvirus. Vattnets salthalt var även extremt hög jämfört med rekommenderade värden. Enda anledningen att hästarna ens druckit av vattnet var att de två vattentillgångarna av misstag blivit avskärmade för dem. Träsket hade funnits där innan och djur hade druckit ur det, men detta var första gången det var tvunget att användas som den enda vattentillgången.

Vätskebrist
Hästen kan utsättas för vätskebrist i många olika situationer. Vid stress ger de ofta ifrån sig avföring som inte legat i ändtarmen länge nog för kroppen att hinna ta upp all vätska, vilket är varför den är rinnig. Samma stress kan även hindra hästen från att vilja dricka, vilket orsakar en vätskeförlust. Även kyla är en orsak till vätskebrist. Det finns studier som visar att en häst, när man ger den valet, dricker mer av det något varmare än det kalla vattnet, men också att de väljer det kalla före det varma. En logisk slutsats hade varit att hästen väljer det kalla för att instinkten berättar för dem att risken för bakterier och dylikt är mindre när vattnet är kallt, men samtidigt att när det är kallt i omgivningen är det smartare att dricka det något varmare vattnet, för att bevara kroppstemperaturen. Hästen undviker alltså helst att dricka kallt vatten på vintrarna, vilket blir problematiskt då vatten i hagen har en tendens att frysa på vintrarna. Detta problem är störst hos äldre hästar, då de inte har samma kapacitet att hålla sig varma med hjälp av underhudsfettet.

En häst med vätskebrist löper större chans att få kolik, då matsmältningen rubbas.

Detta går att förebygga med hjälp av uppvärmda kar i hagen, men detta är inte en möjlighet för alla. Djurskyddsnämnden säger att om hästen inte har fri tillgång till vatten ska den erbjudas dricka två gånger om dagen, man kan välja kombinera vattnet i hagen med detta, och på så sätt erbjuda hästen lite varmare vatten så den dricker sig otörstig.

En annan viktig sak att tänka på när det gäller väder och vind är de vattensamlingar som kan bildas vid stora regn samt när snön smälter. Stillaliggande vatten utgör en stor hälsorisk då det är ett smörgåsbord för bakterier, och man vill helst undvika att hästarna dricker ur dessa. Den ultimata lösningen är en hage som själv leder bort vattnet, men man kan även gräva/dränera bort det, eller avgränsa det med tråd.


Foderföljetong #2: Grovfoder

Grovfoder
Som gräsätande stäppdjur är grovfodret hästens grundföda och det foder som dess matsmältningssystem är anpassat för att hantera och omvandla. Generellt sett behöver hästen ett minimumintag av 1-1.5 kg hö/100 kg levande vikt och dag för att överleva.
Grovfoder kan exempelvis vara hösilage, ensilage, hö, halm, gräs eller lucern.
De båda förstnämnda, hösilage och ensilage, är konserverat, inplastat gräs.

Hösilage & Ensilage
Redan på romartiden konserverades gräs för att säkra hästarnas näringstillförsel. De grävde då ner det i gropar som sedan täcktes över helt. Senare ersatte dock hö ensilerat foder mer och mer fram till 1900-talets början då man återigen började undersöka möjligheterna till denna foderbevaringsform.
Vid ensilering tillsätts bland annat myrsyra för att sänka PH-värdet och minska risken för att diverse mikroorganismer ska få fäste och bilda mögel.
Skillnaden mellan hösilage och ensilage är att det sistnämnda innehåller mer vätska. Ensilagets torrsubstanshalt är ca 30-50% medans hösilagets ska vara över 50%. Hösilage är att föredra till häst då ensilage kan bli för högvärdigt och kraftigt för hästens fodersmältningssystem att omhänderta och omvandla.

+ Dammfritt
+ Lättförvarat, ex. utomhus
+ Förpackas ofta i stora balar vilket gör det lätt att utfodra med vid fri tillgång
+ Smakligt enligt många hästar, de flesta väljer ensilerat foder framför hö.
+ Ofta näringsrikt

- Inplastat foder har kort hållbarhet.
- Vissa hästars magar reagerar starkt på hösilage
- Det blir mycket plastavfall
- Risken för sjukdomen botulism ökar markant och vaccination kan vara nödvändig.
- Ensilage är ursprungligen avsett som kofoder eftersom de har ett kraftfullare matsmältningssystem.


Hö är, enkelt förklarat, torkat gräs. Det är en teknik som använts under många år och som är ganska krävande, både kunskapsmässigt och för förvaring. Traditionellt sett är detta vanligast som djurfoder men ensilerat foder har etablerats mer och mer under senare år.

+ Lätthanterligt och lätt att fodra med i ett stall med få hästar
+ Torrare, det behövs mindre giva för att tillfredställa hästens näringsbehov.
+ Ett bra hö ger hästen längre tuggtid
+ Vanligtvis lätt att få tag i för inköp.

- Hygroskopiskt, dvs suger åt sig fukt och vätska, vilket gör att mögel lätt bildas
- Vid undermånlig förvaring försvinner en del av näringsämnena från höt.
- Hö vänds flera gånger på åkern vilket gör att ex. nyttiga blad riskerar att brytas loss och hamna kvar på åkern eller stallgolvet.
- Komplicerat att förvara

Halm
Halm är den undre delen av en sädesväxt och en biprodukt vid foderframställning. Många använder det som strö i box och ligghall men även som foder. Det är bra att tillgodose en lättfödd hästs tuggbehov med halm. Dock är det inte lämpligt att endast utfodra hästen med halm då det har ett lågt näringsvärde.
Det finns olika typer av halm beroende på vilken växt halmen är gjord av. Ex. havrehalm upplever många hästar som mer smakligt medans vetehalm brukar suga upp vätska bra och passar därför bra som strömedel.

Lucern
Lucern är en växt som vanligtvis är mer proteinrik än andra grovfoder och är därför bra att ge som tillskott till hästar som har svårt att hålla vikt. Det finns att köpa både i pelleterad eller hackad strå-form. Vi rekommenderar att ge lucern som hackat strå utan tillsatt melass för att minimera hästens sockerintag. Detta eftersom att hästen mår bra av ett stort intag av fibrer.
Vid stora givor av lucern är det viktigt att ta med i beräkningen att det ofta innehåller mycket kalcium och man bör då undersöka så att hästen inte får i sig ett alltför stort överskott av kalcium.

Grovfoderanalys
Genom att analysera grovfodret kan vi få en tydligare bild av vad hästen får i sig och vad som saknas i fodret. Det är grovfodrets näringsinnehåll som avgör om hästen behöver tillskott etc.
Många anser att en analys är onödigt och att det bästa är att "fodra med ögat", alltså vara uppmärksam på skillnader i hästens hull, humör, päls etc. Dock finns det livsnödvändiga ämnen (ex. olika mineraler) som inte går att se om hästen får i sig tillräckligt av. Bristsymtom kan visa sig först en lång tid senare, då skadan redan är skedd, och balansen i kroppen kan vara svår att återställa.
Självklart ska man fortsätta vara uppmärksam på hästens allmäntillstånd även om man har ett bra, analyserat foder. Innehållet kan variera från olika vallar och förändras över tid men en bra analys ger ett bra riktmärke för utfodringen.
Företag som gör grovfoderanalyser:
www.agrilab.se
www.hjortenslab.se


www.analycen.se


Foderföljetong #1: Matsmältningssystemet

Vi har tidigare pratat lite om hästens matsmältningssystem och hur det påverkas av portionsfodring i förhållande till konstant fodertillgång, och planerar att sätta igång vår foderföljetong med att gå lite djupare in på hur hästens matsmältningssystem fungerar. Dels för att lägga en stadig grund till de nya ämnen vi kommer ta upp och dels för att kunskaper i detta ämne tyvärr ofta brister hos hästägare.

Hästens matsmältningssystem består av 3 delar: Munnen, magsäcken och tarmarna. Själva nedbrytningen börjar i munnen, i foderstrupen, och är inte fullgjord förrän i ändtarmen. Processen sker långsamt men konstant, och det tar ca 30-50 timmar för fodret att passera genom hela hästen, från intag till avföring.


Steg för steg av matsmältning
I munnen
sönderdelas fodret vid tuggande, vilket också stimulerar tre spottkörtlar som producerar viktig saliv som bland annat har funktionen att blöta ner fodret så att det är lättare att svälja. Får inte denna saliv tid att bildas, t.ex. vid för snabbt intag av födan, finns risken att fodret inte hinner bli tillräckligt blött och därmed orsakar foderförstoppning. Magsäcken utgör bara drygt 10 % av hästens matsmältningssystem och har som uppgift att bearbeta fodret. Mjölksyra bildas i övre delen av magsäcken, och bakterier i denna bryter ner stärkelse(kolhydrater) medan magsaft i mittre delen innehåller enzymer som bryter ner protein. Här sker även en stark försurning, så att eventuella bakterier dör.  Magsäcken töms aldrig helt, utan utefter att hästen äter portioneras fodret ut i tunntarmen. Här bryts stärkelse av annat slag än det i magsäcken ned, bland annat från spannmål, men även fett och proteiner tas om hand. På grund av den låga produktionen av enzymer i tunntarmen begränsas mängden foder som kan bearbetas åt gången, äter hästen för mycket stärkelse finns risken att den osmält hamnar i grovtarmen och orsakar störningar. Även fettnedbrytningen påverkas enzymtillgången och endast en väldigt liten mängd kan tas om hand. De näringsämnen som tunntarmen inte kunnat ta vara på passerar vidare till grovtarmen. Hästen har själv inte enzymer till den jäsning som sker här, utan det är mikroorganismer som lever i grovtarmen som sköter det åt hästen. En häst med en foderstat som är baserad på grovfoder får 75 % av sin energi av de fettsyror som bildas i jäsningen, därför kallas hästen en grovtarmsjäsare. I ändtarmen tas vatten upp.


Specialanpassade
Hästen är specialanpassad för att utnyttja gräs, örter och träbark; föda som ofta har låg näringstillgång, och är experter på att utvinna nödvändiga saker därifrån. De kan även bearbeta mer koncentrerat, lättsmält foder, men det bara i små mängder. Mikroorganismerna i grovtarmen tar lång tid att vänja sig vid nya fodersorter, och vid ett för snabbt omslag kan de inte fungera korrekt. Hela matsmältningssystemet är utformat för att få föda konstant, inte bara till tuggning, även om det är en viktig detalj, utan även för att nedbrytningen ska fungera korrekt och magsäcken aldrig ska lämnas tom (vi har tidigare pratat om effekterna av hunger här).


Foderföljetong

Alla människor har nog olika bilder av vad man anser vara en häst, vilket kan variera från en lurvig shetlandsponny till en blänkande dressyrhäst som utför diverse komplicerade rörelser eller till en stadig ardenner som troget hjälper bonden med jordbruket.
Hästen ur ett biologiskt perspektiv är ett stäpplevande, gräsätande flyktdjur som utseendemässigt kan skifta ganska mycket från en individ till en annan men fysiologiskt har de flesta hästar samma behov. De behöver stora ytor att röra sig på, en flock att umgås med och ett hälsosamt foderintag för att må bra. Den punkten, ett hälsosamt foderintag, är något som många hästägare saknar nödvändiga kunskaper om idag.

Många delar av hästvärlden är idag uppbyggt på tradition eller kunskaper grundade på antaganden istället för logik och vetenskapliga bevis. Hästarna utfodras med foder och tillskott innehållande ämnen som deras kroppar många gånger varken kan tillgodogöra sig eller bryta ner vilket leder till överbelastningar av organ och matsmältningssystem och i vissa fall även allvarliga sjukdomar.

Detta vill vi göra vad vi kan för att förändra, genom att sprida kunskap uppbyggd på fakta. Alla vill vi att hästarna ska må bra, vara friska och lyckliga men få känner till de nödvändiga kunskaper som krävs om hästens naturliga beteende, ämnesomsättning och foderomvandling.

Därför kommer ni få möjlighet att följa vår "Foderföljetong" där vi kommer att ta upp och informera om olika foderrelaterade ämnen som vi anser vara av väsentlig karaktär. Det kommer att publiceras en artikel i serien varje lördag under tio veckor framåt. Dessa kommer innehålla många olika spännande ämnen; allt från vitamin- och minerallära till grundlig information om socker till en genomgång av hästens matsmältningssystem och dess funktion. Om det är något specifikt ämne som Du är extra intresserad av att läsa om mottar vi gärna förslag på detta.

Vår förhoppning med detta är att bidra till att fler öppnar ögonen för det, ganska fördunklade, ämne som foder faktiskt är.


TILLBAKA TILL STARTSIDAN
Det här är ingen vanlig hästblogg! MWO är en plats att hämta inspiration. Att lära sig mer om hästar och sig själv. Vi vill motivera våra läsare att ifrågasätta och tänka steget längre. Att se helheten. Vi kommer skriva om allt från hovar och foder till filosofier och kommunikation mellan häst och människa.

bloglovin
Jonna Nilsson Sundgren
Linnéa Gabrielsson
Hanna Rattfeldt
Isabelle Erixon
Hanna Skane
Edda Ahrent
- Mind Wide Open

- Anatomi
- Bilder
- Citat
- Djurkommunikation
- Filmer
- Foder
- Forskning
- Hovar
- Hälsa
- Hästsyn
- Kommunikation
- Meditation
- Tips och trix
- Tänkvärt
- Vardagsliv

Temadagar
- Boktipsmåndag
- Youtubeonsdag
- Fredagsmys
- Egoboostsöndag

Övrigt
- Julkalender 2011

2011
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Oct, Nov, Dec

2012
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Okt, Nov, Dec

Copyright © 2011 Mind Wide Open. All rights reserved. mindwideopen@live.se