"Vi är ganska dåliga på hästhållning"


Veterinären Per Michanek pratar och argumenterar kring svensk hästhållning - hörvärt!
Hans rapport om hållbar hästuppfödning finns att ladda ner på {denna länk} - läsvärt!
En sammanställning av rapporten finns även att läsa på bloggen {här}


Är det inne att vara ute?

Något som jag tycker har blivit mer och mer tydligt på senare tid är att många människor inser vikten av riklig utevistelse för hästen. En del tillbringar fler av sina ridturer ute i skogen än tidigare, många hästar får vara ute fler timmar per dygn i hagen och lösdrift blir mer och mer vanligt. Håller ni med?
Det känns underbart att andelen hästar som får leva ett sunt och naturligt liv ökar och att vi får ta del av den processen! Om ungefär två veckor är det ett år sedan jag flyttade min häst till lösdriften där han stod idag och jag har märkt stor skillnad. Några exempel:
- Bosse är generellt mycket lugnare nu, både vid hantering och ridning. Han har kvar samma glädje i allt han gör men har lättare för att varva ner och reagerar inte med rädsla på samma sätt som tidigare.
- I och med flytten fick han helt fri tillgång till grovfoder genom en rundbal med hösilage. Tack vare det har han hållt sig fin i hullet och inte gått ner i vikt vilket han har lätt för annars vintertid.
- Han trivs verkligen med att kunna gå in och ut som han vill! Vi båda slipper stressmomentet vid insläpp/utsläpp morgon och kväll och han är mycket mer bekväm med att kunna stå i box nu när det behövs.

Lojsta Hed

På ön Gotland finns det en viltlevande flock med Gotlandsruss. De lever på ett område av totalt 650 hektar skogsmark, uppdelat i tre olika hagar, som kallas Lojsta Hed. Flocken består av ca 50 ston som varje år får besök av en hingst vilket leder till att hästantalet efter fölning under sommaren stiger till ca 80.
(Bild lånad från www.kullands.blogspot.com)
Något jag tycker är fascinerande är att russen lever ett så pass vilt liv och endast drivs samman av människor fem gånger om året. Två av dessa gånger är för kontroll av hovhälsan och eventuell hovvård. Behovet är alltså inte större än så eftersom de har stora ytor att ströva över och på så vis nöter och stimulerar sina hovar själva, precis som de är skapta för. Enligt uppgifter är hästarna generellt mycket friska och många lever upp till en hög ålder. Vissa av hästarna som levt på Lojsta Hed har blivit över 45 år gamla! Den nuvarande äldsta hästen är Äldst i flocken idag är Linnea 2566, född 1981; alltså 31 år gammal. Jämför detta med medelåldern på en svensk häst som idag sägs vara 7 år...
Bild lånad från www.blogg.meldanya.se
Nu kan det vara tid att planera sommarens semester, och för er som tidigare tyckt att Gotland verkar vara ett trevligt semestermål; nu har ni ännu en anledning att åka dit! För er som inte är så förtjusta i Gotland kanske det kan vara värt att åka dit ändå för att besöka och studera russen?
Källor och mer information finns att hämta { här }


Visste du att...?

"...Området runt mulen och munnen kan touchas (masseras) på hästen för att få späningar att släppa och för att påverka hästens känslor?
Gnugga mungiporna, arbeta med överläppen och hakan. Ett par minuters massage i och omkring munnen gör underverk. Ridproblem kommer ofta från munnen. Det kan bero på spänningar och obehag om hästen har tandproblem eller ett betsel som passar dåligt, klämmer eller pressar mot tungan.
Tungan har muskelsammanband med bog och bringa och kontakter ända ner mellan frambenen, samt bak och upp i käkleder, nacke, hals och rygg."

Hämtat ur boken "Hästhälsa med Helhetssyn".





En förklaring av laserbehandling

Vad är laser?

Laser är en ljuskälla som ger ifrån sig ljus av en enda våglängd. Till skillnad från ljuset från lampor, som visar ett helt spektrum, har laserljuset ordnade, välorganiserade, ljusvågor varav alla ser likadana ut. Man kan påverka lasern på många sätt, göra den starkare eller svagare och göra strålen smal och parallell eller spridd för att nå en större yta. De svaga lasrarna är de som man främst använder då de starka är till för att skära eller bränna bort vävnad vid operationer. De svaga gör inget sådant utan stimulerar helt enkelt cellfunktioner i hästens, eller människans, kropp. Kirurglasrarna, de starka, bygger på värmeutveckling, medan de svaga bygger på att det rena ljuset startar fotokemiska reaktioner i cellerna.

Laserbehandling av hästar är något som sker mest i tävlingsstall, medan laserbehandling av människor ofta är en medicinsk historia. I tävlingsstall används det ofta direkt efter hårdträning, för att stimulera senorna och musklerna att återhämta sig, minska risken för skador och på så sätt göra hästen redo för att arbeta lika hårt snart igen. Det används dock även vid skador och svullnader för att påskynda läkning, något som gör laser ett intressant ämne även för vanliga hästägare.

 

Laser används bland annat vid:

  • Gallor
  • Inkar (vanligt förekommande hudtumörer)
  • Ledinflammationer
  • Muskelbristningar och spänningar
  • Senskador, böjsenor och gaffelband
  • Strålröta
  • Svullnader
  • Sår


Vad laserbehandling innebär

Det som faktiskt händer där inne i musklerna och senorna är en ökning av byggstenen ATP (Adenosintrifosfat) som spelar en stor roll i cellernas energihantering. ATP behövs för alla de energikrävande kemiska processerna i cellerna, som t.ex. sammandragning av muskler. När produktionen av detta ökar får cellerna mer energi, och blir på så sätt starkare, orkar utföra mer på kortare tid. Hästen får hjälp att läka och behandlingen minskar smärtan. Laserbehandlingen påverkar även det immunförsvaret i delen av kroppen man riktar den, samt blodcirkulationen genom att vidga blodkärlen.

Den är en hjälp till självhjälp.

En lågeffektslaser som används rätt är helt utan biverkningar, det problem som kan uppstå är att den direkta smärtlindringen gör att hästen belastar området för mycket och/eller för tidigt. Detta gäller främst vid sen- och muskelproblem.

Man behandlar med laser olika beroende på hurdana skadorna är. Man behandlar ofta tätare i början, och sedan med längre och längre intervaller. 5-10 behandlingar är vanligt, det varierar mycket efter hur mottaglig hästen är för behandlingen, hur allvarlig skadan är och hur länge skadan funnits. Ett akut fall kan ofta snabbt åtgärdas, medan en kronisk skada tar lång tid och många behandlingar.

Laserbehandling ska alltid göras efter en veterinärs råd, man behöver lokalisera grunden till problemet och bestämma vilken styrka och tid som behövs under behandlingen. Att bara behandla symptom ger ingen långvarig effekt. Däremot ger det nästan alltid effekt, och är ofta till stor hjälp flr hästar och hästägare med dessa små, jobbiga, problem med senor och muskler som hindar dem båda.

 


Hästmänniskans hälsa

Som hästmänniska sätter man som regel hästens behov före sina egna. Det är något av det första man lär sig när man börjar involvera hästarna i sitt liv, men det är viktigt att inte glömma bort sig själv. Hästmänniskor har ryktet att vara tuffa – vi kämpar på trots lite smärtor här och lite spänningar där, men detta är i längden såklart inte hälsosamt för oss.

Vi utsätter oss för påfrestningar genom att mocka halm med snedställda ryggar, stå lutade i timmar över hoven vi verkar, släpa balar och springa runt med armarna fulla av tung utrustning. Axlar, nacke och rygg är väldigt utsatta för förslitning och snedbelastning. Det är svårt att själv märka om man är stel eller sned, sådana saker smyger sig på en under en längre tid och innan man hinner märka en skillnad har man redan problemet. Så vida det inte sker i ett fall från hästryggen eller en liknande plötslig händelse. Det kan även vara svårt att märka begränsningarna man utsätts för på grund av sina problem.

Ett råd från mig är att ställa sig framför spegeln och se om det finns några tydliga tecken på snedhet. Snedställningar sker ofta vid bäckenet så jämför höjden på dina höftben för att se så de är jämna, samt dina axlar, då snedhet kan synas väldigt tydligt där. Även om inget syns kan problemen finnas. Får man ofta ont vid tungt arbete, särskilt om det är på samma ställe, kan det vara värt det att besöka en kiropraktor för säkerhets skull. En kiropraktor kan oftast fixa snedheten ganska snabbt, men det är också viktigt att hitta grunden till problemet, annars finns risken att proceduren kommer upprepas. Det kan även hjälpa att träna angränsande muskler till problemområdet, då starkare muskler hjälper till att hålla allting på plats.

Stela muskler kan också göra ont, och det är vanligt att hästmänniskor stelnar till i axlar och nacke. Att besöka en massör då och då kan underlätta arbetet och vardagslivet mycket för den som jobbar många timmar i stallet.

Kom ihåg, när du tar hand om din häst, att också ta hand om dig själv.


Konsten att tänka positivt utan att tänka positivt

Varför är vi negativa?

Positivt tänkande har länge varit A och O för ett lyckligt liv, och något som vi strävar hela tiden strävar efter. Psykologen Martin Seligman, som skrivit åtskilliga av de självhjälpsböcker vi slukar, gick tidigare i år ut i en intervju att han hade fel. Det är inte smart, och inte heller realistiskt, att sträva efter att vara 100 procent lycklig 100 procent av tiden. Utan att man istället borde helt enkelt acceptera motsatsen.

Det finns en anledning till att vi tänker så negativt, och att det negativa växer sig så stort i våra huvuden. Små bagateller: du har bråkat med en förälder eller ett syskon, det gick inte bra på träningen med hästen idag, ditt tåg blev försenat eller katten har kissat på mattan, överskuggar det faktum att din familj är frisk, din häst vanligtvis underbar, du faktiskt kom hem, och du tycker om din katt.

Psykologen Maureen Gaffney sade en gång i en artikel att negativa tankar får större plats än positiva tankar i din hjärna, för den är helt enkelt programmerad så.

För att förklara detta får vi, som vi ofta gör här på bloggen, helt enkelt bara gå tillbaka till grunderna: människans överlevnad berodde på våra negativa tankar. Hade vi levt efter det ledande mantrat vi har idag: ”Tänk positivt” när vi levde i det vilda, hade vi inte levt länge. Om en människa traskade förbi en buske och tänkte ”Tänk positivt, det finns säkert ingen sabeltandad tiger där inte!”, och den sabeltandade tigern hade valt just det som ett gömställe, så var vi illa ute. Om vi istället antog det lite tråkigare alternativet: att det faktiskt stod en sabeltandad tiger bakom busken där borta, ökade våra chanser för överlevnad stort.

Det negativa tänkandet var viktigt för oss, för att överleva. Dock är det lite mindre viktigt att hänga upp sig på sin icke fungerande bil eller ovilliga häst.

 

Att hitta balans

Maureen Gaffney lade också fram ett förslag om hur man ska, istället för att försöka tränga undan negativa tankar, istället leta fram positiva tankar för att skapa en motvikt. Jag har tidigare framfört min åsikt om att man ska försöka hitta de små ljustillfällena i ens liv, och låta de växa sig stora. Maureen verkar hålla med mig på den punkten.

Hon har till och med lagt fram en skala, 3:1, för hur man ska balansera sina positiva och negativa tankar. För varje negativ sak som händer, tänk fram tre positiva, och låt de ta över för den negativa tanken.

Det är orealistiskt att försöka tränga bort negativa tankar. Det går inte att leva sitt liv utan motgångar: din familj kommer bråka med dig, din häst kommer inte alltid vara samarbetsvillig, ditt tåg kommer bli försenat ibland, din katt kommer att kissa på mattan. Tricket är att leva sitt lyckliga liv även med det negativa. Är man förberedd på motgångar kommer man inte ta det så hårt när de väl kommer, samtidigt måste man skilja mellan att vara beredd på motgångar och att förvänta sig dem.

 

Välj och vraka

Det finns inget som säger att du måste, så fort du får en negativ tanke, dra fram den och sedan frenetiskt börja rota efter positiva tankar att balansera den med. Kan du släppa det: släpp det. Hela tiden kommer det små tankar i ditt huvud, tankar du inte vet att du tänker, och visst ska du lyssna till dem, men sålla bort det oviktiga. Koncentrera dig på de stora; de tankar som påverkar dig på ett direkt negativt sätt. Om man börjar leta efter negativa tankar att motverka, är risken stor att man själv råkar skapa dem.

 

Positivt tänkande och positiv handling

Även om det är viktigt med positivt tänkande räcker inte detta i längden. Trots att det ofta är mycket viktigt med några peppande, positiva tankar för att orka igenom en jobbig skoldag eller en negativ period i träningen med din häst, så hjälper inte tankarna dig att nå ett positivt resultat. Vi kan tänka att ”Jag kommer klara det här provet” hur mycket vi vill, men inte klarar vi det om vi inte lägger ner kraften och tiden på att plugga. Positivt tänkande har en väldigt liten kraft när det gäller att nå resultat, men tvärt om mycket stor kraft när det gäller att få dig att klara att nå resultaten. Det är stor skillnad på ”Det löser sig” och ”Jag kan fixa det här”.

Positiva tankar kan hjälpa dig långt på vägen mot ett lyckligt liv, men det kan också negativa tankar. Kom ihåg att varje liv har en del gott, och en del ont. Det goda tar inte bort det onda, men inte heller kommer det onda att överskugga det goda.

Nyckeln till ett lyckligt liv är kanske, förmodligen, inte såhär enkel. Men kom ihåg att det inte måste vara svårare än såhär. För de flesta av oss är lycka ett val.


Back on Track

Det är nog få som lyckats undgå Back on Tracks produkter som under senare år spridits till allt fler butiker och länder och utökat sitt produktsortiment som numera omfattar artiklar till såväl människa som häst och hund.

Det som gör dessa produkter så unika är textiliernas värmereflekterande egenskaper. Det beskrivs av företaget som en synergi mellan gammal kinesisk erfarenhet och modern vetenskaplig textilteknologi.

Vid tillverkningen av textiltrådarna smälts keramiska partiklar in i trådarna. När dessa partiklar sedan kommer i kontakt med kroppsvärme och då blir uppvärmda utstrålar keramiken en värme som sedan träffar kroppen.

När värmen på detta sätt återreflektaras skapas en långvågig värmestrålning vilken är detsamma som långvågig infraröd strålning. Det går då signaler till hjärnan om att värmeenergin ökar och hjärnan vidgar då blodkärlen. Värmen från textilien träffar inte bara huden utan tränger även djupare ner i vävnaderna och vidgar således blodkärl även i muskler och runt leder. Detta bidrar till att muskelspänningar luckras upp och kroppen uppmuntras att själv läka inflammationer och skador.

Personliga åsikter & erfarenheter:
Jag är sedan flera år tillbaka en trogen användare av BoT, både till mig själv och min häst. För mig började det med att jag fick chansen att köpa ett så gott som oanvänt set med två snabbandage och ett nättäcke av en kompis. Jag hade hört om BoT tidigare men hade vid det tillfället inga egna erfarenheter av det.

Min vana trogen var jag lite skeptiskt inställd till de stora positiva effekter som produkterna påstods ha men tyckte ändå det var värt att prova. Hästen jag hade hand om då hade problem med ömhet i ryggen och fick även svullna ben när han stod still längre perioder, ex. i box över natten.

Efter att den rekommenderade tillvänjningsperioden var avklarad lät jag hästen ha på sig snabbandagen och täcket över natten. Döm min förvåning när jag morgonen efter kommer till stallet och benen är helt torra utan tillstymmelse till svullnad. Ryggen kändes också varm och ömheten var redan bättre.

Drygt ett år senare fick jag hand om min nuvarande häst, Emboss. Han har tidigare blivit illa behandlad av människor och var till en början inte jätteförtjust i kroppskontakt med människor, massage etc. och hade svårt att slappna av då. Dock hade också han en del muskelspänningar i ryggen och var öm. För honom var täcket mycket praktiskt eftersom han då fick hjälp med att öka blodcirkulationen i ryggen utan att han behövde ha direktkontakt med människor under tiden. Jag upplevde att täcket gav en ökad cirkulation och bra effekt.




Min häst iförd nättäcke och snabbandage från Back on Track som då användes vid transport.


Till mig själv har jag investerat i ett så kallat ryggbälte med BoT-materialet invävt. Detta för att jag har ganska omfattande såväl muskulära som ortopediska problem med min rygg vilket gör att jag behöver extra stöd för ryggen när jag utför krävande fysiska aktiviteter, ex. när jag verkar min häst.
Jag har blivit rekommenderad detta av såväl mina sjukgymnaster som läkare. Alla är de överrens om att BoT har positiv effekt på kroppen, och jag instämmer helt! Ryggbältet ger förutom bra stöd också en behaglig värme och lindrar för mig smärtan i ryggen.

Jag kan utifrån mina erfarenheter varmt rekommendera Back on Track för såväl människa som häst, vid kända skador såväl som i förebyggande syfte!


Hållbar hästhållning

Stall är det vanligaste sättet att hålla hästar i Sverige. Men hur hållbar är egentligen detta traditionella tankesätt? Hästen är i grund och botten är ett flocklevande stäppdjur som har ett stort behov av rörelse. Att därmed utan vidare eftertanke anta att boxliv skulle vara ett rättvist hästliv är ganska skrämmande. Vi hästägare har ett stort inflytande på hästens välmående, därför bör vi också vara medvetna om vilka risker som finns med sättet vi håller våra djur.

Vilka effekter kan uppstallning ge?
1. Sämre skelettillväxt
Skelettets grovlek och täthet har ett starkt samband med motionen hästen får under sin uppväxt. Man har också sett att unghästar som hålls i stall visar mer begränsade benrörelser än hästar som hålls ute. Naturlig motion i hagens terräng är den mest optimala stimuleringen av skelettutvecklingen.

2. Stallmiljön

Svenska stall ventileras över lag alldeles för dåligt, vilket leder till att stalluften blir kraftigt förorenad av damm från grovfoder och strö. Denna miljö är inte hälsosam för varken djur eller människor. Partiklarna följer med luften ner i lungorna där de orsakar skador som påverkar lungfunktionen. Skadligheten ökar med antalet timmar i stallet.

3. Beteendestörningar

Ensam i en box flera timmar om dygnet medför att hästen inte tillåts söka föda och beta, umgås med andra hästar, göra utlopp för sina flyktinstinkter osv. När dessa naturliga behov begränsas uppstår stress och frustration hos hästen, vilket i sin tur leder till diverse beteendestörningar, exempelvis krubbitning, vävning, boxvandring m.m. Dessa så kallade ”olater” syns inte alls lika ofta bland hästar som fötts upp och hålls på lösdrift. Tre bitar som spelar in på huruvida hästen utvecklar en beteendestörning eller inte är: 1) Kontakt med andra hästar, 2) rörelsefrihet och 3) en grovfoderbaserad kost.

4. Magsår

Har ett direkt samband med hästens ätvanor. Att magsår är vanligare bland hästar som står i stall än de som går på lösdrift har förmodligen sin förklaring i att de flesta uppstallade hästar portionsutfodras. För att undvika magsår är det därför viktigt att förlänga hästens ättid, erbjuda s k ”slow feeding”. Vi har skrivit mer om den utfodringsmetoden {här}.



Varför håller vi hästarna i stall?
1. Tradition
Vår traditionella hästhållning baseras på en tid då hästarna användes om bruksdjur. Hästen var ett effektivt transportmedel samt en viktig del inom jordbruket och armén. Under dagtid var de i tjänst hos människan, om natten gick all tid åt till att äta och vila inför nästa arbetsdag. Sysslolöshet var inget problem bland djuren på den tiden, och man var inte heller medveten om stallets negativa effekter på luft- och arbetsmiljö. Även om vi har en helt annan kunskap idag, samt att våra hästar inte längre används i så stor utsträckning som förr, så har man ur traditionen utvecklat en föreställning om att hästar måste hållas inne.

2. Lättillgänglighet
Att ha hästen i box innebär att den alltid är lättåtkomlig och ren inför användning. För många enskilda hästägare är också tiden i stallet väldigt värdefull; man upplever det trivsamt att mocka ur hästens box, utföra andra sysslor och umgås med hästarna och andra hästägare. Man bör dock ställa sig frågan; är det snarare till hästägarens och inte hästens bekvämlighet som användandet av stall är det vanligaste alternativet idag?

3. Antropomorfism

Antropomorfism innebär att man överför mänskliga egenskaper på till exempel en varelse eller ett föremål. Just hästägare är ofta väldigt duktiga på att sätta en mänsklig prägel på sina hästar. Men hästen har inte, och kommer aldrig att få, samma behov som vi människor har! Inte ens i den vildaste höststorm överväger hästarna att stanna inne. De har en mycket starkare klimattålighet än vi människor och motstår kyla, regn och blåst betydligt bättre än vi. Att oja sig över väder och vind är bara ytterligare ett exempel på vårt förmänskligande av hästen. ”Min häst längtar in till stallet!” är också ett vanligt påstående som har sin orsak. Hästar är vanedjur och de längtar in för att i stallet väntar god mat. Men vad ska hästen göra i 8 timmar när den har ätit upp sitt kvällsfoder? Stå och sova? Hästar sover inte 8 timmar om natten som oss människor. De sover ca 4 timmar utspritt över hela dagen. En häst är alltid en häst, därför måste vi tänka som en!

4. Djurskyddsföreskrifter

Det finns en misstanke om att Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning har bidragit till uppfattningen att hästar bör hållas i stall. Regelverket fokuserar mycket på detaljer kring traditionell stallmiljö. Det finns också en antydning om att endast vissa hästraser tål att vistas utomhus. Numer har hästens behov av utevistelse och rörelsefrihet fått större plats i regelverket. Bestämmelser kring mått på stallbyggnader, rekommendationer och andra regler som rör hästhållning finner du på Jordbruksverkets hemsida: {Klicka här}



Vilka effekter ger en lösdrift?

Många verkar vara av uppfattningen att användandet av lösdrift är ren lathet från människans sida. Ja, en lösdrift innebär kanske en hel del bortfallet arbete som man annars är van att utföra i vardagen. In-/utsläpp, sopa stallgången osv. Men detta insparade av sysslor breddar istället möjligheterna för hästägaren att spendera mer tid med sin vän! Den dagliga tillsynen blir förhoppningsvis mer givande eftersom man lär sig att observera hästen i ett naturligare tillstånd. Lösdrift är det enda som främjar hästens naturliga behov. Sett ur hästens perspektiv är alltså lösdrift utan tvekan det bästa alternativet. De är skapade för ett uteliv; det har inte våran avel ändrat det minsta på!

Ur den ekonomiska aspekten är det billigare att investera i en lösdrift än ett stall, även på lång sikt. Problemen som uppstår brukar snarare vara praktiska. Man har kanske inte tillgång till en miljö där en bra lösdrift kan byggas. Det är tyvärr inte bara att släppa ut hästarna i en stor hage och tro att de sköter sig själva. Enligt lag behövs till exempel en torr liggplats för hästar som hålls ute mer än 16 tim/dygn. Men även den tråkigaste och mest fyrkantiga hage kan bli en spännande värld som stimulerar hästens behov av rörelse! Det är endast fantasin som sätter gränser. Inspiration till lösningar hittar du {här}.

Kan alla hästar gå ute dygnet runt?

Ja, det kan de. Många anser att tävlingshästar av nån anledning skulle vara skörare än andra hästar; det stämmer inte. Tvärtom är de utomordentligt rustade för ett uteliv med all den fodermängd och motion de får. Ingen idrottsman eller häst mår bra av att stå still flera timmar och sedan tränas hårt en timme; lågintensiv rörelse utspritt över hela dygnet ökar prestationsförmågan bättre när det väl gäller och skaderisken minskar. En häst klarar även av att hålla värmen utan täcke oavsett väder, men för att värmesystemet ska fungera optimalt krävs en frisk häst, fri tillgång på mat samt att hästen får härdas i sin egen takt. För de hästar som ändå har svårt att hålla värmen (t.ex. är försvagade av ålder, sjukdom eller har rakats) finns en uppsjö av täcken att tillgå.

Stall eller lösdrift?

Det är upp till var och en att bestämma. Stall är inte negativt just för att det är ett stall; för mycket stillastående är negativt för hästen är inte gjord för att stå still! Har du bara en box att tillgå, minimera timmarna i stallet och öka timmarna av utevistelse så mycket det bara går. Vinsten av det? En i längden mer stimulerad och hållbar häst!

Jordbruksverket: www.jordbruksverket.se
Förstudie om hållbar hästuppfödning: {Ladda ner rapporten}

Motivera rörelse med Paddock Paradise

Hästen i rörelse
En häst i vilt tillstånd rör sig ofta omkring 30 - 40 kilometer varje dygn för att hitta mat, vatten och för att undvika faror. Trots att vi under många år haft våra hästar tama och uppstallade, samt avlat på dem så har deras fysik inte förändrats särskilt mycket. De har fortfarande ett behov att få röra på sig mycket för att må bra.
Få tama hästar rör sig lika långt, inte ens hästar i stora hagar på lösdrift. Det bästa vore om alla hästar hade en stor hage med växlande terräng, så som öppna ytor, skogar och backar, men det är självklart inte alltid möjligt. Oftast har vi inte heller tid att rida eller köra våra hästar så här långa sträckor varje dag heller. Men det finns en metod för att motivera hästar att röra sig mer även i mindre hagar.

Paddock Paradise
Jaime Jackson är en hovvårdare, föreläsare och författare och har forskat mycket på vilda och tama hästhovar. Han är även grundare av AANHCP, och förespråkar naturlig häst- och hovvård.
Han har tagit fram en metod han kallar Paddock Paradise. Den går ut på att istället för att bygga en fyrkantig hage på en stor yta, så bygger man ”vägar”. På bilden nedan kan ni se en Paddock Paradise hämtad från Jamie Jacksons hemsida. Den är på engelska, men jag tror den är rätt enkel att förstå ändå. Det ljust gröna är alltså området som hästen kan röra sig på. Det här är ju alltså över ett mycket, mycket stort område, men det motiverar verkligen hästarna att röra på sig mycket!

{Bildkälla}



Svensk motsvarighet
Här i Sverige har man på flera platser sett varianter av Paddock Paradise. De går kort sagt ut på att man bygger extra staket i hästens befintliga fyrkantiga hage, så den måste gå runt mer för att ta sig från punkt A till punkt B. Och här är det bara fantasin som sätter gränser! En vanlig fyrkantig hage kan plötsligt bli väldigt intressant och öka sträckan hästen går varje dag. Ni kan se förslag längre ner på sidan!

Trånga passager

Självklart ska hästarna inte behöva pressa sig fram mellan staketen i hagen, men att ha lite smalare gångar i hagen kan vara träning för hästar som inte gillar trånga utrymmen. Även hästar som inte tycker om att vara ifrån varandra kan träna på den saken eftersom det är lätt hänt att hästarna hamnar på olika sidor av staketen och hamnar längre och längre ifrån varandra.
Däremot är det viktigt att tänka på att inte stänga av för mycket av hagen. Man får anpassa sig efter form och storlek på hagen, hästarna ska fortfarande ha möjlighet att sträcka ut i galopp om de vill!

Begränsa betet

Paddock Paradise är inte bara bra för att motivera rörelse i hagen, utan också för att kunna begränsa betet på sommaren om det är för grovt. Titta på hagen längst upp till vänster här nedanför. Det är möjligt att stänga för öppningen i det inre staketet, och på så sätt begränsa tillgången något. Speciellt bra för fånghästar eller hästar som är övernärda.

Här har ni några exempel på hagkonstruktioner:




Extra förslag:
– Placera ut hö och vatten på olika ställen i hagen. Hästen kommer röra sig mer för att ta sig mellan dessa.
– Om du har hästar som går barfota kan du placera ut grus i ”gångarna” eller där du märker att hästen går ofta för att stimulera hovarna och undvika lera på vår och höst. En bra idé är även att grusa upp vid hö och vatten där hästarna kommer vara ofta.
– Man kan bygga upp låga hinder och annat kul i hagen som hästen kan sysselsätta sig med. 

Paddock Paradise: A Guide to Natural Horse Boarding
Jamie Jackson har även skrivit en bok om ämnet. Den finns endast utgiven på engelska, men innehåller intressant läsning! Ni kan beställa den {här}

Paddock Paradise: www.paddockparadise.com
AANHCP: www.aanhcp.net
Jamie Jackson: www.primechoice.com/jaime-jackson


Harmoni i vardagen.

De flesta, vare sig hästintresserade eller inte, har någon uppfattning om hur hästens historia ser ut: hur den var och hur den har förändrats. Vad vi ofta glömmer dock, är att trots vår domesticering har hästens instinkter och anatomi inte ändrats speciellt mycket.

Vi gör vårt bästa för att ge våra hästar vad de behöver, men alltför ofta sker det att det vi ger inte är vad våra hästar vill ha. Vi frågar sällan oss själva, varandra och framförallt våra hästar: Varför?

En vanlig fråga:
Varför kan hästen inte ha fri tillgång?
Ett vanligt svar: För då äter den för mycket.

Följdfråga: Varför äter den för mycket?
Hästens magsystem fungerar inte som vårt, för de har helt andra förutsättningar, och helt andra behov. Till skillnad från oss känner hästen inte mättnadskänsla efter att ha ätit en viss mängd mat, utan efter att ha tuggat ett visst antal gånger, då deras mättnads-receptorer sitter i tuggmuskeln. En häst i vilt tillstånd måste vara konstant aktiv, och undvika hinder i dess fysiska och psykiska tillstånd, såsom hunger. Den spenderade därför i princip hela sin vakna tid med att söka efter föda, och äta.
Redan två timmar efter att hästen senast ätit har all föda passerat genom magsäck och tunntarm, och matsmältningsvätskor som saltsyra, galla, bukspott och mjölksyra börjar fräta på tunntarmens väggar. Detta skapar obehag och magsår. Hästen kan inte heller snabbt stänga av och på produktionen av dessa vätskor, utan kan först minska dem efter ungefär åtta timmar. Skilda studier i Japan och Australien visar att hästar krubbiter som mest mellan två och åtta timmar efter att de senast fått mat.
Magen är nu tom, och i svälttillstånd.
Hästar som får begränsad fodertillgång, och alltså står utan mat under flera timmar av dagen, upplever ständigt detta obehag, då den mentala inställningen att ”maten kommer ta slut” får dem att kasta i sig maten, inte tugga ordentligt och därför inte känna sig mätta.

Det är inte förvånande att hästar kategoriseras som ”mat-glada”.

Ge din häst tid.
Första steget i att lösa problemet och få en häst som inte känner stressen av att vara ständigt hungrig är att få den att äta långsamt. En häst som kastar i sig maten känner sig aldrig riktigt mätt, medan en häst som sakta tuggar sin mat gör det. En metod finns för att lura hästen att öka tiden den tar på sig att äta sitt grovfoder: Slow Feeding. Ett exempel på Slow Feeding är att man trär ett nät med relativt små maskor över grovfodret. Nu får hästen pilla längre med att få ut höet genom de små hålen i nätet, det räcker längre, och hästen tuggar långsammare. Då en häst som inte är van vid detta kan uppfatta det som frustrerande väljer många hästägare att under en längre tid introducera det nya nätet tillsammans med hö som är lättillgängligt, för att hästen ska få en mjukare övergång i det nya sättet att hantera sin mat.

Trots att detta är en väldigt bra början löser det inte problemet med att hästen känner svält två timmar efter att maten tagit slut, även om tiden i hunger minskas tack vare den ökade tiden hästen tar på sig för att äta. Målet med Slow Feeding är att hästen aldrig ska behöva känna detta obehag utan ges chansen att själv balansera sitt foderintag och ta sig tid med sociala sysslor med andra hästar, samt vila.

Den fulländade vardagen.
Kontinuerlig Slow Feeding går ut på att hästen ska ha konstant tillgång till mat, dag som natt. Det är vanligt att hästägare som utfodrar enligt Slow Feeding-metoden placerar en hel höbal i hagen, täcker den med nätet och låter hästarna ha nytta av den under en lång tid framöver. Det är dock viktigt att veta att detta inte måste begränsas till hästar på lösdrift, eller hästar som går ute dygnet runt. En uppstallad häst an ha precis lika mycket nöje av en nät-täckt höbal på dagarna som en häst på lösdrift. Så länge den har tillgång till grovfoder även under alla nattimmar gör det ingen skillnad. Men om hästen i fråga står med begränsad mat under nätterna kommer stressen av att veta att maten tar slut inte försvinna.
Att trä ett Slow Feeding-nät över en hel höbal som man kämpat med att få ut i hagen må ta längre tid än att kasta in en tuss hö på golvet i boxen, men när man som hästägare bara behöver göra det kanske en gång var tredje vecka, och slipper de tidiga mornarna och sena kvällarna av utfordring, kan tanken kännas ganska lockande.

Det är vanligt att hästar som är under- respektive övernärda kan äta tillsammans enligt Slow Feeding-metoden, och den undernärda går upp i vikt, medan den övernärda istället tappar kilon.

En häst som får dessa möjligheter att leva i en stressfri vardag blir i regel betydligt mer harmonisk, arbetsvillig, uthållig och överseende med människor, samt även andra hästar då flockdynamiken förbättras när de inte längre behöver konkurrera om maten.
I helhet, en häst som trivs med sin vardag.

En häst med ett Slow Feeding-system i boxen!


Nätet heter SmåMaskigaHöNät, SMHN. Ni kan köpa detta nät i olika storlekar. {Klicka här}


TILLBAKA TILL STARTSIDAN
Det här är ingen vanlig hästblogg! MWO är en plats att hämta inspiration. Att lära sig mer om hästar och sig själv. Vi vill motivera våra läsare att ifrågasätta och tänka steget längre. Att se helheten. Vi kommer skriva om allt från hovar och foder till filosofier och kommunikation mellan häst och människa.

bloglovin
Jonna Nilsson Sundgren
Linnéa Gabrielsson
Hanna Rattfeldt
Isabelle Erixon
Hanna Skane
Edda Ahrent
- Mind Wide Open

- Anatomi
- Bilder
- Citat
- Djurkommunikation
- Filmer
- Foder
- Forskning
- Hovar
- Hälsa
- Hästsyn
- Kommunikation
- Meditation
- Tips och trix
- Tänkvärt
- Vardagsliv

Temadagar
- Boktipsmåndag
- Youtubeonsdag
- Fredagsmys
- Egoboostsöndag

Övrigt
- Julkalender 2011

2011
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Oct, Nov, Dec

2012
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Okt, Nov, Dec

Copyright © 2011 Mind Wide Open. All rights reserved. mindwideopen@live.se