Veterinären Per Michanek pratar och argumenterar kring svensk hästhållning - hörvärt!
Hans rapport om hållbar hästuppfödning finns att ladda ner på {denna länk} - läsvärt!
En sammanställning av rapporten finns även att läsa på bloggen {här}

Vad är laser?

Laser är en ljuskälla som ger ifrån sig ljus av en enda våglängd. Till skillnad från ljuset från lampor, som visar ett helt spektrum, har laserljuset ordnade, välorganiserade, ljusvågor varav alla ser likadana ut. Man kan påverka lasern på många sätt, göra den starkare eller svagare och göra strålen smal och parallell eller spridd för att nå en större yta. De svaga lasrarna är de som man främst använder då de starka är till för att skära eller bränna bort vävnad vid operationer. De svaga gör inget sådant utan stimulerar helt enkelt cellfunktioner i hästens, eller människans, kropp. Kirurglasrarna, de starka, bygger på värmeutveckling, medan de svaga bygger på att det rena ljuset startar fotokemiska reaktioner i cellerna.

Laserbehandling av hästar är något som sker mest i tävlingsstall, medan laserbehandling av människor ofta är en medicinsk historia. I tävlingsstall används det ofta direkt efter hårdträning, för att stimulera senorna och musklerna att återhämta sig, minska risken för skador och på så sätt göra hästen redo för att arbeta lika hårt snart igen. Det används dock även vid skador och svullnader för att påskynda läkning, något som gör laser ett intressant ämne även för vanliga hästägare.

Laser används bland annat vid:

• Gallor
• Inkar (vanligt förekommande hudtumörer)
• Ledinflammationer
• Muskelbristningar och spänningar
• Senskador, böjsenor och gaffelband
• Strålröta
• Svullnader
• Sår

Vad laserbehandling innebär

Det som faktiskt händer där inne i musklerna och senorna är en ökning av byggstenen ATP (Adenosintrifosfat) som spelar en stor roll i cellernas energihantering. ATP behövs för alla de energikrävande kemiska processerna i cellerna, som t.ex. sammandragning av muskler. När produktionen av detta ökar får cellerna mer energi, och blir på så sätt starkare, orkar utföra mer på kortare tid. Hästen får hjälp att läka och behandlingen minskar smärtan. Laserbehandlingen påverkar även det immunförsvaret i delen av kroppen man riktar den, samt blodcirkulationen genom att vidga blodkärlen.

Den är en hjälp till självhjälp.

En lågeffektslaser som används rätt är helt utan biverkningar, det problem som kan uppstå är att den direkta smärtlindringen gör att hästen belastar området för mycket och/eller för tidigt. Detta gäller främst vid sen- och muskelproblem.

Man behandlar med laser olika beroende på hurdana skadorna är. Man behandlar ofta tätare i början, och sedan med längre och längre intervaller. 5-10 behandlingar är vanligt, det varierar mycket efter hur mottaglig hästen är för behandlingen, hur allvarlig skadan är och hur länge skadan funnits. Ett akut fall kan ofta snabbt åtgärdas, medan en kronisk skada tar lång tid och många behandlingar.

Laserbehandling ska alltid göras efter en veterinärs råd, man behöver lokalisera grunden till problemet och bestämma vilken styrka och tid som behövs under behandlingen. Att bara behandla symptom ger ingen långvarig effekt. Däremot ger det nästan alltid effekt, och är ofta till stor hjälp flr hästar och hästägare med dessa små, jobbiga, problem med senor och muskler som hindar dem båda.

Som hästmänniska sätter man som regel hästens behov före sina egna. Det är något av det första man lär sig när man börjar involvera hästarna i sitt liv, men det är viktigt att inte glömma bort sig själv. Hästmänniskor har ryktet att vara tuffa – vi kämpar på trots lite smärtor här och lite spänningar där, men detta är i längden såklart inte hälsosamt för oss.

Vi utsätter oss för påfrestningar genom att mocka halm med snedställda ryggar, stå lutade i timmar över hoven vi verkar, släpa balar och springa runt med armarna fulla av tung utrustning. Axlar, nacke och rygg är väldigt utsatta för förslitning och snedbelastning. Det är svårt att själv märka om man är stel eller sned, sådana saker smyger sig på en under en längre tid och innan man hinner märka en skillnad har man redan problemet. Så vida det inte sker i ett fall från hästryggen eller en liknande plötslig händelse. Det kan även vara svårt att märka begränsningarna man utsätts för på grund av sina problem.

Ett råd från mig är att ställa sig framför spegeln och se om det finns några tydliga tecken på snedhet. Snedställningar sker ofta vid bäckenet så jämför höjden på dina höftben för att se så de är jämna, samt dina axlar, då snedhet kan synas väldigt tydligt där. Även om inget syns kan problemen finnas. Får man ofta ont vid tungt arbete, särskilt om det är på samma ställe, kan det vara värt det att besöka en kiropraktor för säkerhets skull. En kiropraktor kan oftast fixa snedheten ganska snabbt, men det är också viktigt att hitta grunden till problemet, annars finns risken att proceduren kommer upprepas. Det kan även hjälpa att träna angränsande muskler till problemområdet, då starkare muskler hjälper till att hålla allting på plats.

Stela muskler kan också göra ont, och det är vanligt att hästmänniskor stelnar till i axlar och nacke. Att besöka en massör då och då kan underlätta arbetet och vardagslivet mycket för den som jobbar många timmar i stallet.

Kom ihåg, när du tar hand om din häst, att också ta hand om dig själv.

Varför är vi negativa?

Positivt tänkande har länge varit A och O för ett lyckligt liv, och något som vi strävar hela tiden strävar efter. Psykologen Martin Seligman, som skrivit åtskilliga av de självhjälpsböcker vi slukar, gick tidigare i år ut i en intervju att han hade fel. Det är inte smart, och inte heller realistiskt, att sträva efter att vara 100 procent lycklig 100 procent av tiden. Utan att man istället borde helt enkelt acceptera motsatsen.

Det finns en anledning till att vi tänker så negativt, och att det negativa växer sig så stort i våra huvuden. Små bagateller: du har bråkat med en förälder eller ett syskon, det gick inte bra på träningen med hästen idag, ditt tåg blev försenat eller katten har kissat på mattan, överskuggar det faktum att din familj är frisk, din häst vanligtvis underbar, du faktiskt kom hem, och du tycker om din katt.

Psykologen Maureen Gaffney sade en gång i en artikel att negativa tankar får större plats än positiva tankar i din hjärna, för den är helt enkelt programmerad så.

För att förklara detta får vi, som vi ofta gör här på bloggen, helt enkelt bara gå tillbaka till grunderna: människans överlevnad berodde på våra negativa tankar. Hade vi levt efter det ledande mantrat vi har idag: ”Tänk positivt” när vi levde i det vilda, hade vi inte levt länge. Om en människa traskade förbi en buske och tänkte ”Tänk positivt, det finns säkert ingen sabeltandad tiger där inte!”, och den sabeltandade tigern hade valt just det som ett gömställe, så var vi illa ute. Om vi istället antog det lite tråkigare alternativet: att det faktiskt stod en sabeltandad tiger bakom busken där borta, ökade våra chanser för överlevnad stort.

Det negativa tänkandet var viktigt för oss, för att överleva. Dock är det lite mindre viktigt att hänga upp sig på sin icke fungerande bil eller ovilliga häst.

Att hitta balans

Maureen Gaffney lade också fram ett förslag om hur man ska, istället för att försöka tränga undan negativa tankar, istället leta fram positiva tankar för att skapa en motvikt. Jag har tidigare framfört min åsikt om att man ska försöka hitta de små ljustillfällena i ens liv, och låta de växa sig stora. Maureen verkar hålla med mig på den punkten.

Hon har till och med lagt fram en skala, 3:1, för hur man ska balansera sina positiva och negativa tankar. För varje negativ sak som händer, tänk fram tre positiva, och låt de ta över för den negativa tanken.

Det är orealistiskt att försöka tränga bort negativa tankar. Det går inte att leva sitt liv utan motgångar: din familj kommer bråka med dig, din häst kommer inte alltid vara samarbetsvillig, ditt tåg kommer bli försenat ibland, din katt kommer att kissa på mattan. Tricket är att leva sitt lyckliga liv även med det negativa. Är man förberedd på motgångar kommer man inte ta det så hårt när de väl kommer, samtidigt måste man skilja mellan att vara beredd på motgångar och att förvänta sig dem.

Välj och vraka

Det finns inget som säger att du måste, så fort du får en negativ tanke, dra fram den och sedan frenetiskt börja rota efter positiva tankar att balansera den med. Kan du släppa det: släpp det. Hela tiden kommer det små tankar i ditt huvud, tankar du inte vet att du tänker, och visst ska du lyssna till dem, men sålla bort det oviktiga. Koncentrera dig på de stora; de tankar som påverkar dig på ett direkt negativt sätt. Om man börjar leta efter negativa tankar att motverka, är risken stor att man själv råkar skapa dem.

Positivt tänkande och positiv handling

Även om det är viktigt med positivt tänkande räcker inte detta i längden. Trots att det ofta är mycket viktigt med några peppande, positiva tankar för att orka igenom en jobbig skoldag eller en negativ period i träningen med din häst, så hjälper inte tankarna dig att nå ett positivt resultat. Vi kan tänka att ”Jag kommer klara det här provet” hur mycket vi vill, men inte klarar vi det om vi inte lägger ner kraften och tiden på att plugga. Positivt tänkande har en väldigt liten kraft när det gäller att nå resultat, men tvärt om mycket stor kraft när det gäller att få dig att klara att nå resultaten. Det är stor skillnad på ”Det löser sig” och ”Jag kan fixa det här”.

Positiva tankar kan hjälpa dig långt på vägen mot ett lyckligt liv, men det kan också negativa tankar. Kom ihåg att varje liv har en del gott, och en del ont. Det goda tar inte bort det onda, men inte heller kommer det onda att överskugga det goda.

Nyckeln till ett lyckligt liv är kanske, förmodligen, inte såhär enkel. Men kom ihåg att det inte måste vara svårare än såhär. För de flesta av oss är lycka ett val.

Hästen i rörelse
En häst i vilt tillstånd rör sig ofta omkring 30 - 40 kilometer varje dygn för att hitta mat, vatten och för att undvika faror. Trots att vi under många år haft våra hästar tama och uppstallade, samt avlat på dem så har deras fysik inte förändrats särskilt mycket. De har fortfarande ett behov att få röra på sig mycket för att må bra.
Få tama hästar rör sig lika långt, inte ens hästar i stora hagar på lösdrift. Det bästa vore om alla hästar hade en stor hage med växlande terräng, så som öppna ytor, skogar och backar, men det är självklart inte alltid möjligt. Oftast har vi inte heller tid att rida eller köra våra hästar så här långa sträckor varje dag heller. Men det finns en metod för att motivera hästar att röra sig mer även i mindre hagar.

Paddock Paradise
Jaime Jackson är en hovvårdare, föreläsare och författare och har forskat mycket på vilda och tama hästhovar. Han är även grundare av AANHCP, och förespråkar naturlig häst- och hovvård.
Han har tagit fram en metod han kallar Paddock Paradise. Den går ut på att istället för att bygga en fyrkantig hage på en stor yta, så bygger man ”vägar”. På bilden nedan kan ni se en Paddock Paradise hämtad från Jamie Jacksons hemsida. Den är på engelska, men jag tror den är rätt enkel att förstå ändå. Det ljust gröna är alltså området som hästen kan röra sig på. Det här är ju alltså över ett mycket, mycket stort område, men det motiverar verkligen hästarna att röra på sig mycket!

{Bildkälla}

Extra förslag:

De flesta, vare sig hästintresserade eller inte, har någon uppfattning om hur hästens historia ser ut: hur den var och hur den har förändrats. Vad vi ofta glömmer dock, är att trots vår domesticering har hästens instinkter och anatomi inte ändrats speciellt mycket.

Vi gör vårt bästa för att ge våra hästar vad de behöver, men alltför ofta sker det att det vi ger inte är vad våra hästar vill ha. Vi frågar sällan oss själva, varandra och framförallt våra hästar: Varför?

En vanlig fråga: Varför kan hästen inte ha fri tillgång?
Ett vanligt svar: För då äter den för mycket.

Följdfråga: Varför äter den för mycket?
Hästens magsystem fungerar inte som vårt, för de har helt andra förutsättningar, och helt andra behov. Till skillnad från oss känner hästen inte mättnadskänsla efter att ha ätit en viss mängd mat, utan efter att ha tuggat ett visst antal gånger, då deras mättnads-receptorer sitter i tuggmuskeln. En häst i vilt tillstånd måste vara konstant aktiv, och undvika hinder i dess fysiska och psykiska tillstånd, såsom hunger. Den spenderade därför i princip hela sin vakna tid med att söka efter föda, och äta.
Redan två timmar efter att hästen senast ätit har all föda passerat genom magsäck och tunntarm, och matsmältningsvätskor som saltsyra, galla, bukspott och mjölksyra börjar fräta på tunntarmens väggar. Detta skapar obehag och magsår. Hästen kan inte heller snabbt stänga av och på produktionen av dessa vätskor, utan kan först minska dem efter ungefär åtta timmar. Skilda studier i Japan och Australien visar att hästar krubbiter som mest mellan två och åtta timmar efter att de senast fått mat.
Magen är nu tom, och i svälttillstånd.
Hästar som får begränsad fodertillgång, och alltså står utan mat under flera timmar av dagen, upplever ständigt detta obehag, då den mentala inställningen att ”maten kommer ta slut” får dem att kasta i sig maten, inte tugga ordentligt och därför inte känna sig mätta.

Det är inte förvånande att hästar kategoriseras som ”mat-glada”.

Ge din häst tid.
Första steget i att lösa problemet och få en häst som inte känner stressen av att vara ständigt hungrig är att få den att äta långsamt. En häst som kastar i sig maten känner sig aldrig riktigt mätt, medan en häst som sakta tuggar sin mat gör det. En metod finns för att lura hästen att öka tiden den tar på sig att äta sitt grovfoder: Slow Feeding. Ett exempel på Slow Feeding är att man trär ett nät med relativt små maskor över grovfodret. Nu får hästen pilla längre med att få ut höet genom de små hålen i nätet, det räcker längre, och hästen tuggar långsammare. Då en häst som inte är van vid detta kan uppfatta det som frustrerande väljer många hästägare att under en längre tid introducera det nya nätet tillsammans med hö som är lättillgängligt, för att hästen ska få en mjukare övergång i det nya sättet att hantera sin mat.

Trots att detta är en väldigt bra början löser det inte problemet med att hästen känner svält två timmar efter att maten tagit slut, även om tiden i hunger minskas tack vare den ökade tiden hästen tar på sig för att äta. Målet med Slow Feeding är att hästen aldrig ska behöva känna detta obehag utan ges chansen att själv balansera sitt foderintag och ta sig tid med sociala sysslor med andra hästar, samt vila.

Den fulländade vardagen.
Kontinuerlig Slow Feeding går ut på att hästen ska ha konstant tillgång till mat, dag som natt. Det är vanligt att hästägare som utfodrar enligt Slow Feeding-metoden placerar en hel höbal i hagen, täcker den med nätet och låter hästarna ha nytta av den under en lång tid framöver. Det är dock viktigt att veta att detta inte måste begränsas till hästar på lösdrift, eller hästar som går ute dygnet runt. En uppstallad häst an ha precis lika mycket nöje av en nät-täckt höbal på dagarna som en häst på lösdrift. Så länge den har tillgång till grovfoder även under alla nattimmar gör det ingen skillnad. Men om hästen i fråga står med begränsad mat under nätterna kommer stressen av att veta att maten tar slut inte försvinna.
Att trä ett Slow Feeding-nät över en hel höbal som man kämpat med att få ut i hagen må ta längre tid än att kasta in en tuss hö på golvet i boxen, men när man som hästägare bara behöver göra det kanske en gång var tredje vecka, och slipper de tidiga mornarna och sena kvällarna av utfordring, kan tanken kännas ganska lockande.

Det är vanligt att hästar som är under- respektive övernärda kan äta tillsammans enligt Slow Feeding-metoden, och den undernärda går upp i vikt, medan den övernärda istället tappar kilon.

En häst som får dessa möjligheter att leva i en stressfri vardag blir i regel betydligt mer harmonisk, arbetsvillig, uthållig och överseende med människor, samt även andra hästar då flockdynamiken förbättras när de inte längre behöver konkurrera om maten.
I helhet, en häst som trivs med sin vardag.

En häst med ett Slow Feeding-system i boxen!


Nätet heter SmåMaskigaHöNät, SMHN. Ni kan köpa detta nät i olika storlekar. {Klicka här}