Fredagsmys #3

Jag läste en bok för ett tag sedan och fastnade för en tankeställare som rekommenderades i boken. Jag skrev då av detta men missade tyvärr att skriva av bokens titel och minns dessvärre inte vad den heter. Om någon vet vilken bok jag menar får ni gärna lämna en kommentar med titeln! Här kommer i alla fall en något modifierad  version av övningen.

Bokens tankeställare: Använd papper och penna och skriv sedan ner all utrustning eller de hjälpmedel som du använder vid träning/ridning med din häst. Tänk efter noga och försök få med allt! Pelhambett, pullarnosgrimma, strykkappor, carrotstick, martingal, sporrar etc.

Ta dig sedan tid att noggrannt fundera över varje sak på din lista. Tänk igenom varför du använder den, vad den fyller för funktion, hur hästen kan tänkas uppleva den osv. Var ärlig mot dig själv och även mot din häst i ditt tänkande.  

Om du sedan kommer fram till att du inte har någon rimlig anledning till att använda någon av sakerna på listan, varför då fortsätta använda den?

Kom ihåg: Ju mindre utrustning, desto mindre finns mellan dig och din häst!


Hållbar hästhållning

Stall är det vanligaste sättet att hålla hästar i Sverige. Men hur hållbar är egentligen detta traditionella tankesätt? Hästen är i grund och botten är ett flocklevande stäppdjur som har ett stort behov av rörelse. Att därmed utan vidare eftertanke anta att boxliv skulle vara ett rättvist hästliv är ganska skrämmande. Vi hästägare har ett stort inflytande på hästens välmående, därför bör vi också vara medvetna om vilka risker som finns med sättet vi håller våra djur.

Vilka effekter kan uppstallning ge?
1. Sämre skelettillväxt
Skelettets grovlek och täthet har ett starkt samband med motionen hästen får under sin uppväxt. Man har också sett att unghästar som hålls i stall visar mer begränsade benrörelser än hästar som hålls ute. Naturlig motion i hagens terräng är den mest optimala stimuleringen av skelettutvecklingen.

2. Stallmiljön

Svenska stall ventileras över lag alldeles för dåligt, vilket leder till att stalluften blir kraftigt förorenad av damm från grovfoder och strö. Denna miljö är inte hälsosam för varken djur eller människor. Partiklarna följer med luften ner i lungorna där de orsakar skador som påverkar lungfunktionen. Skadligheten ökar med antalet timmar i stallet.

3. Beteendestörningar

Ensam i en box flera timmar om dygnet medför att hästen inte tillåts söka föda och beta, umgås med andra hästar, göra utlopp för sina flyktinstinkter osv. När dessa naturliga behov begränsas uppstår stress och frustration hos hästen, vilket i sin tur leder till diverse beteendestörningar, exempelvis krubbitning, vävning, boxvandring m.m. Dessa så kallade ”olater” syns inte alls lika ofta bland hästar som fötts upp och hålls på lösdrift. Tre bitar som spelar in på huruvida hästen utvecklar en beteendestörning eller inte är: 1) Kontakt med andra hästar, 2) rörelsefrihet och 3) en grovfoderbaserad kost.

4. Magsår

Har ett direkt samband med hästens ätvanor. Att magsår är vanligare bland hästar som står i stall än de som går på lösdrift har förmodligen sin förklaring i att de flesta uppstallade hästar portionsutfodras. För att undvika magsår är det därför viktigt att förlänga hästens ättid, erbjuda s k ”slow feeding”. Vi har skrivit mer om den utfodringsmetoden {här}.



Varför håller vi hästarna i stall?
1. Tradition
Vår traditionella hästhållning baseras på en tid då hästarna användes om bruksdjur. Hästen var ett effektivt transportmedel samt en viktig del inom jordbruket och armén. Under dagtid var de i tjänst hos människan, om natten gick all tid åt till att äta och vila inför nästa arbetsdag. Sysslolöshet var inget problem bland djuren på den tiden, och man var inte heller medveten om stallets negativa effekter på luft- och arbetsmiljö. Även om vi har en helt annan kunskap idag, samt att våra hästar inte längre används i så stor utsträckning som förr, så har man ur traditionen utvecklat en föreställning om att hästar måste hållas inne.

2. Lättillgänglighet
Att ha hästen i box innebär att den alltid är lättåtkomlig och ren inför användning. För många enskilda hästägare är också tiden i stallet väldigt värdefull; man upplever det trivsamt att mocka ur hästens box, utföra andra sysslor och umgås med hästarna och andra hästägare. Man bör dock ställa sig frågan; är det snarare till hästägarens och inte hästens bekvämlighet som användandet av stall är det vanligaste alternativet idag?

3. Antropomorfism

Antropomorfism innebär att man överför mänskliga egenskaper på till exempel en varelse eller ett föremål. Just hästägare är ofta väldigt duktiga på att sätta en mänsklig prägel på sina hästar. Men hästen har inte, och kommer aldrig att få, samma behov som vi människor har! Inte ens i den vildaste höststorm överväger hästarna att stanna inne. De har en mycket starkare klimattålighet än vi människor och motstår kyla, regn och blåst betydligt bättre än vi. Att oja sig över väder och vind är bara ytterligare ett exempel på vårt förmänskligande av hästen. ”Min häst längtar in till stallet!” är också ett vanligt påstående som har sin orsak. Hästar är vanedjur och de längtar in för att i stallet väntar god mat. Men vad ska hästen göra i 8 timmar när den har ätit upp sitt kvällsfoder? Stå och sova? Hästar sover inte 8 timmar om natten som oss människor. De sover ca 4 timmar utspritt över hela dagen. En häst är alltid en häst, därför måste vi tänka som en!

4. Djurskyddsföreskrifter

Det finns en misstanke om att Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning har bidragit till uppfattningen att hästar bör hållas i stall. Regelverket fokuserar mycket på detaljer kring traditionell stallmiljö. Det finns också en antydning om att endast vissa hästraser tål att vistas utomhus. Numer har hästens behov av utevistelse och rörelsefrihet fått större plats i regelverket. Bestämmelser kring mått på stallbyggnader, rekommendationer och andra regler som rör hästhållning finner du på Jordbruksverkets hemsida: {Klicka här}



Vilka effekter ger en lösdrift?

Många verkar vara av uppfattningen att användandet av lösdrift är ren lathet från människans sida. Ja, en lösdrift innebär kanske en hel del bortfallet arbete som man annars är van att utföra i vardagen. In-/utsläpp, sopa stallgången osv. Men detta insparade av sysslor breddar istället möjligheterna för hästägaren att spendera mer tid med sin vän! Den dagliga tillsynen blir förhoppningsvis mer givande eftersom man lär sig att observera hästen i ett naturligare tillstånd. Lösdrift är det enda som främjar hästens naturliga behov. Sett ur hästens perspektiv är alltså lösdrift utan tvekan det bästa alternativet. De är skapade för ett uteliv; det har inte våran avel ändrat det minsta på!

Ur den ekonomiska aspekten är det billigare att investera i en lösdrift än ett stall, även på lång sikt. Problemen som uppstår brukar snarare vara praktiska. Man har kanske inte tillgång till en miljö där en bra lösdrift kan byggas. Det är tyvärr inte bara att släppa ut hästarna i en stor hage och tro att de sköter sig själva. Enligt lag behövs till exempel en torr liggplats för hästar som hålls ute mer än 16 tim/dygn. Men även den tråkigaste och mest fyrkantiga hage kan bli en spännande värld som stimulerar hästens behov av rörelse! Det är endast fantasin som sätter gränser. Inspiration till lösningar hittar du {här}.

Kan alla hästar gå ute dygnet runt?

Ja, det kan de. Många anser att tävlingshästar av nån anledning skulle vara skörare än andra hästar; det stämmer inte. Tvärtom är de utomordentligt rustade för ett uteliv med all den fodermängd och motion de får. Ingen idrottsman eller häst mår bra av att stå still flera timmar och sedan tränas hårt en timme; lågintensiv rörelse utspritt över hela dygnet ökar prestationsförmågan bättre när det väl gäller och skaderisken minskar. En häst klarar även av att hålla värmen utan täcke oavsett väder, men för att värmesystemet ska fungera optimalt krävs en frisk häst, fri tillgång på mat samt att hästen får härdas i sin egen takt. För de hästar som ändå har svårt att hålla värmen (t.ex. är försvagade av ålder, sjukdom eller har rakats) finns en uppsjö av täcken att tillgå.

Stall eller lösdrift?

Det är upp till var och en att bestämma. Stall är inte negativt just för att det är ett stall; för mycket stillastående är negativt för hästen är inte gjord för att stå still! Har du bara en box att tillgå, minimera timmarna i stallet och öka timmarna av utevistelse så mycket det bara går. Vinsten av det? En i längden mer stimulerad och hållbar häst!

Jordbruksverket: www.jordbruksverket.se
Förstudie om hållbar hästuppfödning: {Ladda ner rapporten}

Youtubeklipp #3: HÄSTEN: Vad är ditt val?



En riktigt mysig video. Texter som är enkla men så väldigt sanna.
Hon verkar ha fin kontakt med hästarna och de ser ganska nöjda ut med livet, tycker ni inte?

http://www.youtube.com/user/AlwaysHorseLove


ÖVERSÄTTNING:

HÄSTEN
En ädel, stark och modig varelse. Som har erövrat de flestas hjärtan. Med deras starka ben och muskulösa kroppar bär hästarna oss på deras ryggar. Vi tränar dem på olika sätt. Men det finns ett sätt jag tycker mest om. Det naturliga, vackra och kärleksfulla sättet… Ett sätt som låter hästen vara som det är meningen att den ska vara: en häst.

Jag föredrar Natural Horsemanship, trickträning och bettlös ridning.
Hur är det med dig?

Titta på dessa hästar; är de skapta för att stå i ett stall hela dagen? Är de skapta att göra precis vad du säger, som en robot?
Jag tror inte det.

En häst har rätten att leka, springa och umgås med andra hästar. De är inte skapta för att användas av människor, men de är snälla varelser som tillåter nästan allt vi gör. Och borde vi, på grund av deras vänliga och toleranta natur, utnyttja dem till att tävla, arbeta under press och stå i stallet hela dagen?

Nej! Hästen förtjänar respekt, kärlek och ett naturligt liv. Vi kan ge hästarna ett liv som den förtjänar, med naturlig behandling, träning och ridning! Hästar kan ridas med endast en sadel och en halsring, de kan bli tränade utan tvång, våld och smärta… Det är upp till dig att göra din hästs liv så naturligt och bekvämt som möjligt.

Hästen:
För alltid i våra hjärtan!


Boktips #3: Hästhälsa med Helhetssyn

Hästhälsa med Helhetssyn
Av Stina Helmersson & Kicki Näslund

Baksidetext: "För dig som känner på dig att något är fel, men inte kan sätta fingret på det. För dig som har problem med hästen som du inte får hjälp med. För dig som är öppen, intresserad och villig att söka nya vägar för att finna hälsa och välbefinnande.
Hästhälsa med Helhetssyn är en bok för alla som har kontakt med hästar. Här delar yrkesfolk generöst med sig av sina kunskaper. Veterinärer, alternativbehandlare, tränare, instruktörer, hovslagare, tandläkare, hovslagare m fl som strävar efter att se orsaken bakom alla symtom. Läs hur naprapaten, equiterapeuten, homeopaten, kiropraktorn, massören, osteopaten, akupunktören, bonitologen, djurtolken och naturmedicinaren arbetar. Läs om örter, alger och sunt förnuft när det gäller utfodring och hästhållning. Läs om vad ryttaren kan göra åt sina egna problem och hur hästen tränas för hållbarhet.
Det finns många års erfarenhet, forskning och kunnande samlat innanför de här pärmarna. Alla som vill hålla sin häst frisk har massor att hämta."

Min åsikt: Jag hittade denna bok i min bokhylla för drygt två år sedan vid en flytt. Där låg den, längst in och alldeles dammig. Jag började bläddra lite i den på måfå och snart var jag fast! Sedan dess har jag läst den om och om igen, många gånger.
Boken tillhör en av mina favoriter, just för att den är väldigt allsidig, konkret och behandlar många olika ämnen ur ett objektivt perspektiv. Bredden av yrkesfolk som medverkar i den gör den mycket intressant och lärorik för utövare av alla hästvärldens inriktningar.
Genom boken får läsaren även tips på allt från utrustningstillpassning till massagegrepp till ridövningar med fokus på att förbättra hästens hälsa.

Mycket läsvärd bok!

Egoboost #2

Operation Beautiful
- www.operationbeautiful.com -



I Juni 2009 släppte 29-åriga Caitlin Boyle idén Operation Beautiful på sin hälsoblogg, och projektet växte med raketfart. Hon kämpar för att ändra idealet för skönhet och för att motarbeta negativa tankar hos tjejer, kvinnor och män. Hon vill se en värld där människor inser sin skönhet, där vi ler för att vi inte har någon anledning att inte göra det, och där vi delar med oss av den känslan med resten av omvärlden.

Post-it lappar
Detta tänker hon nå med endast post-it lappar, och vår vilja att hjälpa henne och alla där ute med mer eller mindre ohälsosam kroppsuppfattning. Planen är enkel; man skriver ett meddelande på en post-it och sätter den på en plats där många får chansen att se det, på speglarna på offentliga toaletter, i böcker på bibliotek eller på flingpaketen i affären. Det spelar ingen roll var, vad som spelar roll är att så många som möjligt ser det, och tar till sig meddelandet. Bara en mening såsom "Du är vacker", kan göra någons dag bättre, kan sätta ett leende på någons ansikte och ge någon modet att försöka.

Boken
Caitlin Boyle har även släppt en bok med 125 av de mest unika meddelande människor har spritt på grund av Operation Beautiful, samt många tips om hur man lever friskare, lyckligare liv. Ni kan köpa den {här}.

Så enkelt, med så stor impakt
Om alla tog sig de få sekunderna det tar att skriva ett litet meddelande på en lapp och sätta upp någonstans man råkar passera, hade vi kunnat göra en enorm skillnad fär människor inte bara i Sverige, utan hela världen. man hjälper människor att hitta Operation Beautiful, inspirerar dem att börja själv, och sprida det vidare till ännu fler.
Vi kan ändra liv.

Operation beautiful: www.operationbeautiful.com
Caitlin: www.healthytippingpoint.com
Boken: www.amazon.com/Operation-Beautiful-Transforming-Yourself-Post/dp/1592405827


Motivera rörelse med Paddock Paradise

Hästen i rörelse
En häst i vilt tillstånd rör sig ofta omkring 30 - 40 kilometer varje dygn för att hitta mat, vatten och för att undvika faror. Trots att vi under många år haft våra hästar tama och uppstallade, samt avlat på dem så har deras fysik inte förändrats särskilt mycket. De har fortfarande ett behov att få röra på sig mycket för att må bra.
Få tama hästar rör sig lika långt, inte ens hästar i stora hagar på lösdrift. Det bästa vore om alla hästar hade en stor hage med växlande terräng, så som öppna ytor, skogar och backar, men det är självklart inte alltid möjligt. Oftast har vi inte heller tid att rida eller köra våra hästar så här långa sträckor varje dag heller. Men det finns en metod för att motivera hästar att röra sig mer även i mindre hagar.

Paddock Paradise
Jaime Jackson är en hovvårdare, föreläsare och författare och har forskat mycket på vilda och tama hästhovar. Han är även grundare av AANHCP, och förespråkar naturlig häst- och hovvård.
Han har tagit fram en metod han kallar Paddock Paradise. Den går ut på att istället för att bygga en fyrkantig hage på en stor yta, så bygger man ”vägar”. På bilden nedan kan ni se en Paddock Paradise hämtad från Jamie Jacksons hemsida. Den är på engelska, men jag tror den är rätt enkel att förstå ändå. Det ljust gröna är alltså området som hästen kan röra sig på. Det här är ju alltså över ett mycket, mycket stort område, men det motiverar verkligen hästarna att röra på sig mycket!

{Bildkälla}



Svensk motsvarighet
Här i Sverige har man på flera platser sett varianter av Paddock Paradise. De går kort sagt ut på att man bygger extra staket i hästens befintliga fyrkantiga hage, så den måste gå runt mer för att ta sig från punkt A till punkt B. Och här är det bara fantasin som sätter gränser! En vanlig fyrkantig hage kan plötsligt bli väldigt intressant och öka sträckan hästen går varje dag. Ni kan se förslag längre ner på sidan!

Trånga passager

Självklart ska hästarna inte behöva pressa sig fram mellan staketen i hagen, men att ha lite smalare gångar i hagen kan vara träning för hästar som inte gillar trånga utrymmen. Även hästar som inte tycker om att vara ifrån varandra kan träna på den saken eftersom det är lätt hänt att hästarna hamnar på olika sidor av staketen och hamnar längre och längre ifrån varandra.
Däremot är det viktigt att tänka på att inte stänga av för mycket av hagen. Man får anpassa sig efter form och storlek på hagen, hästarna ska fortfarande ha möjlighet att sträcka ut i galopp om de vill!

Begränsa betet

Paddock Paradise är inte bara bra för att motivera rörelse i hagen, utan också för att kunna begränsa betet på sommaren om det är för grovt. Titta på hagen längst upp till vänster här nedanför. Det är möjligt att stänga för öppningen i det inre staketet, och på så sätt begränsa tillgången något. Speciellt bra för fånghästar eller hästar som är övernärda.

Här har ni några exempel på hagkonstruktioner:




Extra förslag:
– Placera ut hö och vatten på olika ställen i hagen. Hästen kommer röra sig mer för att ta sig mellan dessa.
– Om du har hästar som går barfota kan du placera ut grus i ”gångarna” eller där du märker att hästen går ofta för att stimulera hovarna och undvika lera på vår och höst. En bra idé är även att grusa upp vid hö och vatten där hästarna kommer vara ofta.
– Man kan bygga upp låga hinder och annat kul i hagen som hästen kan sysselsätta sig med. 

Paddock Paradise: A Guide to Natural Horse Boarding
Jamie Jackson har även skrivit en bok om ämnet. Den finns endast utgiven på engelska, men innehåller intressant läsning! Ni kan beställa den {här}

Paddock Paradise: www.paddockparadise.com
AANHCP: www.aanhcp.net
Jamie Jackson: www.primechoice.com/jaime-jackson


Fredagsmys #2

Washington DC, en tunnelbanestation en kall januarimorgon 2007:
En man med violin spelar Bach i en timme.
Under den timmen passerar ca 2000 personer.

Efter 3 minuters
spelande uppmärksammar en medelålders man musikanten och drar ned tempot i sina steg. Han stannar några sekunder och fortsätter sedan vidare.

Efter 4 minuter:
Violinisten får sin första dollar. En kvinna kastar myntet i hans hatt utan att stanna.

Efter ca 6 minuter:
En yngre man lutar sig mot staketet och lyssnar en stund, men tittar snart på klockan och går vidare.

Efter 10 minuter:
Ett barn i 3-årsåldern stannar, men modern drar honom vidare.
(Flera barn stannade men blev utan undantag omgående ivägsläpade av sina föräldrar.)

Efter 45 minuter:
Violinisten har spelat oavbrutet. Endast 6 personer har stannat för att lyssna en kort stund.
Ett 20-tal personer har lagt pengar i hans hatt, men de flesta utan att sakta in. Violinisten fick ihop 32 dollar sammanlagt.

Efter 60 minuter:
Musikanten slutar att spela och det blir tyst. Ingen lägger märke till att han slutar, ingen applåderar.

Sanningen:
Musikanten som spelade är Joshua Bell, en av världens främsta nu levande violinister och musiker. Han spelade några av Bachs mest krävande stycken på en violin värd 3,5 milj dollar. Två dagar tidigare spelade Joshua Bell för utsålda hus i Boston, biljetterna kostade i genomsnitt 100 dollar.

Detta är en sann historia.
Joshua Bells inkognitospelning på T-banestationen organiserades av Washington Post, detta som en del av ett sociologiskt experiment om perception, smak och människors prioriteringar.

Man ställer frågan:
"Lägger vi överhuvudtaget märke till skönheten i en vardaglig miljö vid en opassande tidpunkt? Stannar vi till för att uppskatta skönheten? Känner vi igen en talang i ett oväntat sammanhang? Hur många av oss går på fina koncerter och betalar dyra pengar för något vi inte har vett att uppskatta?"

En slutsats i mängden:
Om vi inte väljer att stanna till när en av världens bästa musiker spelar några av världens bästa stycken på ett av världens finaste instrument…
HUR MYCKET ANNAT GÅR VI INTE MISTE OM?



Inga hovar, ingen häst

En av de absolut viktigaste delarna på hästens kropp, är dess hovar. Tråkigt nog så är det också inom just det området som hästägarens kunnande brister. Hovkunskap är en bortfallen bit som ger sig uttryck i att vi inte själva kan avgöra om en hov är frisk eller inte. Istället måste hovvården delvis eller helt överlämnas till specialiserade yrkesmän, i de flesta fall traditionella hovslagare. Man litar på att deras utförande av jobb ska hålla hästens hovar i bra skick, eftersom man själv inte vet hur man ska gå tillväga.

Tyvärr lämnas inte alltid hovarna i optimalt skick efter att en yrkesman varit i farten. Många tänker till exempel inte på att en häst med skor aldrig kan få fullt friska hovar, eftersom skon hämmar naturlig belastning och läkning. Detta med att sko sin häst härstammar ur traditioner som är baserade på en verklighet som inte längre är aktuell. Förr i tiden såg de domesticerade hästarnas vardag helt annorlunda ut. De arbetade hårt flera timmar om dagen och under natten stod de med fötterna på underlag som var långt ifrån hygieniska. Skor var en nödvändighet för att hovarna inte skulle luckras upp och förstöras.

Idag mockar vi noggrant ur våra hästars boxar och har all möjlighet i världen att ge våra vänner den bästa vård de kan få. Påståenden om att tama hästar sliter sina hovar för mycket och därför måste skos är en dålig bortförklaring. Vildhästar vandrar dagligen mil efter mil på varierade underlag inklusive sten och grus. Det ska hovarna hålla för, och det gör de också. Men så fort människan lägger sig i hästens natur uppstår problem. Att i det läget blunda för orsaken och enbart symptombehandla löser ingenting.

Men vad menas egentligen med friska hovar? Och vad är det med skor som inte är bra? För att hitta svaret på dessa frågor behöver vi titta på hur hoven ser ut och fungerar. Här nedan är en målad skiss där de mest intressanta delarna är utmärkta. Bilden till vänster är en hov i genomskärning och den till höger en hov underifrån. Observera att skissen är ungefärlig och absolut ingen perfekt mall över hur en frisk hov ska se ut! Den är endast tänkt som en lättöverskådlig karta.



Hovbenet ska vara parallellt med marken och hovväggen ska växa parallellt längs med hovbenets utsida. Detta gäller alla hästar, oavsett hur deras hovben är utformade. Alla avvikelser är lika med onaturlig hovform. Hovbenet är konkavt på undersidan, därför ser det ut att ”luta” vid en genomskärning. Det är alltså hovbenets tjocklek vi ser på bilden till vänster, och det säger oss ingenting om ifall hovbenet i själva verket är markparallellt eller inte.

Sulläderhuden sitter fast i hovbenet och består i princip bara av blodkärl. Mellan sulläderhuden och hovväggen går lameller, som griper och släpper hovväggen så att den sakta men säkert kan växa nedåt. Vid en förgiftning i kroppen försvagas lamellerna och brister när brytkrafterna blir för stora. Det visar hästen genom ömhet/smärta i främst tån (fånganfall). Nytt byggmaterial till hovväggen kommer även med blodet. Hovvägg växer alltså uppifrån kronranden och ned samt inifrån och ut. Ungefärlig tillväxt per månad för en frisk hov är ca 1 cm.

Strålen är hästens trampdyna och den utgör också ett skydd för elastiska putan som sitter innanför. Hästen är byggd för att landa med trakt och stråle först. Då agerar elastiska putan stötdämpare vid nedslaget och kraften fördelas jämnt över hela hoven. Onaturlig hovform, exempelvis för hög hovvägg samt skor (som ju är fästa längs hovväggen) bidrar till att strålen lyfts upp från marken och stötdämpningen försvagas eller försvinner helt. Att strålen har markkontakt är även avgörande för att hovmekanismen ska fungera. Detta förklaras i videon nedan:



Klippet visar oss att även en skodd häst kan få fungerande hovmekanism, såvida trakten är låg och strålen har markkontakt. Men man kommer fortfarande inte ifrån det faktum att skon ger onaturlig belastning samt deformerar hoven med tiden. Hovväggen är inte gjord för att ensam bära vikt utan hela hovens undersida skall bära hästen; stråle, hovvägg och sula. Skon döljer även viktig information. Vi kan till exempel inte se om det finns röta i lamellranden eller om den är blodfylld till följd av fångkänningar. Den traditionella järnskon erbjuder inte hoven flexibilitet men det finns andra material som gör det. Om barfota inte är ett alternativ, välj om möjligt en tunn, flexibel och lätt sko.

Om skoning inte längre är ett alternativ öppnas plötsligt en helt ny värld upp för många hästägare. Rätt hovvård utgör faktiskt bara en liten del av det som i slutändan ger friska hovar; endast en tiondel! Resterande del är vår hästhållning; utfodring, motion och miljö. Hur bra du lyckas med denna helhet avgör om hästen får fungerande eller optimala barfotahovar. Andra faktorer som spelar in på hur lång vägen till friska hovar blir är hur tålmodig, engagerad och berikad med rätt kunskap man som hästägare är, samt den individuelle hästens förutsättningar. Oavsett vilken bakgrund du och din häst har så bör målet såklart ALLTID vara friska hovar och en frisk häst! Och med friska hovar menas alltså:

Barfotahovar som ej ömmar på något underlag, är släta och starka dvs inga sprickor, traumaränder eller dylikt, har fungerande hovmekanism, skålformad sula, ingen röta/svampangrepp, är i balans, självläker, slits naturligt etc.

Det finns många böcker, artiklar och internetsidor som behandlar ämnet hovar och det kan ibland vara svårt att hitta rätt bland alla olika tankesätt. Försök bli så bred som möjligt; skaffa inte bara kunskap om en verknings-/skoningsmetod utan flera, innan du bestämmer dig för vad som känns rätt och riktigt. Här nedan listas några sidor för den som vill lära sig mer om olika synsätt kring hovar.

SANHCP (Vildhästmodellen): www.sanhcp.org
Svenska Hovskolan (Vildhästmodellen): www.sundhast.se & facebook.com/svenskahovskolan
Nordiska Hovvårdsförbundent (Strassermetoden): www.hovvardsforbundet.org
Svenska Hovslagarföreningen: www.hovslagarforeningen.nu
High Performance Trim: www.hovbalans.com


Youtubeklipp #2: Natural Horsemanship




Såklart så måste vi ha med allas vår Jonnas video.
Enkel med ett bra budskap.

http://www.youtube.com/user/Contessaan


Boktips #2: Ett Med Hästen

Ett Med Hästen
Av Sally Swift

Vill ni köpa boken: {Klicka här}

Baksidetext: Den här boken har inte i första hand tillkommit för att lära någon rida, säger författaren. Hon vill istället presentera ett nytt sätt att se på ridningen, en metod som bygger på bilder och tankegångar som hon utvecklat under många år som instruktör. Det är en metod som lämpar sih för hopp- och jaktridning såväl som motionsridning.

Nyckelordet är balans, det fina samspelet mellan häst och ryttare. Ett drastiskt och många gånger förbluffande bildspråk - tänk dig att din kropp är sammansatt av byggklossar, att lårbenen är rörliga simfötter, låt korsbenet falla till marken, låt benen växa sig så långa att de vilar mot marken, låtsas att dina armar och tyglarna är mjuka brandslangar, var en polkagrisspelare - och illustrationer därtill gör glasklart hur du ska manövrera din och din hästs kropp för att nå fram till idealet: att vara ett med hästen.

Min åsikt: Detta är en bok som passar precis alla. Den är verkligen inte riktad speciellt mot dressyrryttare, akademiska ryttare, hoppryttare eller westernryttare utan talar helt enkelt om hur vi ska göra vår ridning lättast för oss själva och våra hästar. Samt slippa spänningar, muskel ont, sneda ryggar och obalans. Sally Swift skriver boken på samma sätt som hon förklarar ridningen för sina elever, med både ritade bilder och fotografier förklarar hon människans och hästens uppbyggnad och hur man kan utnyttja bådas skelett och muskler för att nå "centrerad ridning". Det finns en uppföljare som heter just det, och som koncentrerar sig på hästen än på människan. Det är dock lättast att läsa "Ett Med Hästen" först.

Med mina ord är boken galet pedagogisk. Sally Swift, nu död, var helt genialisk när det gällde de små sakerna som påverkar hela vår kropp, och därmed hela vår ridning.


Egoboost #1

"It's not who you are that holds you back, it's who you think you are not"
- Det är inte vem du är som håller dig tillbaka, det är vem du tror att du inte är -


Det finns så många människor som sagt så många saker om att man ska vara sig själv. Det finns så många citat och ord och meningar som är till för att inspirera, vägleda och hjälpa varje vacker, liten människa att inse sin skönhet.
Och det finns många som poängterar hur svårt just detta är.
Vi har alla drömmar. Vi har alla den där onåbara saken i ögonvrån som vi så gärna vill ha, vara eller se. Om det så är att rida utan träns, vinna VM, hitta kärlek, skriva en bok, stå upp mot någon, säga nej, säga ja eller inte vara rädd.
Men precis som vi alla har drömmar, har vi alla argument om varför vi inte kan. "Jag är inte tillräckligt...", "Jag är inte nog...", "Jag har inte förutsättningarna...", "Jag vågar inte."

Citatet ovan talar sanning.

Det är dags att släppa argumenten mot, och hitta argumenten för.
Det värsta som kan hända är att vi misslyckas, men om vi misslyckas... har vi försökt.


Miljömedvetet Hästägande!

Få människor har nog lyckats undgå de senaste årens rapporter om jordens klimatförändringar.
Media- och konsumentbranchen har introducerat ord som "miljömedveten", "klimatsmart", "ekologisk" och liknande för oss människor. Vi uppmanas att göra val som värnar om vår miljö och att ta tillvara på jordens resurser.

Något som sällan uppmärksammas är hästmänniskors miljöpåverkan.
Trots detta är det faktiskt en hel del faktorer i hästägandet som påverkar miljön men där det går att välja klimatsmarta alternativ. Små val i vardagen hos varje människa gör stor skillnad i längden. En stor bonus är dessutom att miljömedvetna val ofta också är billigare.

Hur ska vi då gå tillväga? Här kommer fem aktuella tips:
- Försök att minimera utsläppen vid din eventuella resa till hästen. Samåk med stallkompisar, åk kollektivt eller allra helst; ta cykeln. Bra för både hälsa, plånbok och miljö!

- Dagarna blir nu allt kortare och kvällarna mörkare. Använd lågenergilampor i stallet och släck dem så snart ingen är i stallet. Det sänker elförbrukningen vilket även det gynnar såväl ekonomiskt som miljömässigt.

- Försök hitta närproducerat, gärna ekologiskt foder till hästen och undersök även om emballaget är återvinningsbart. Köp gärna flera förpackningar på en gång för att minska reseutsläppen.

- Nu när hösten kommer har många "lyxen" att kunna sätta på värme i sadelkammaren. Enligt Camilla Hjortling på Vattenfall räcker det utmärkt med att ha värmen på 10-12 grader för att hålla fukt och mögel borta och även det sänker elförbrukningen.

- Med hösten kommer även en annan syssla: Tvätta och torka täcken! Allt fler stall utrustas idag med tvättmaskiner och torkskåp/torkrum. För högsta effektivitet och miljövänlighet, försök fylla tvättmaskinen och torkutrymmena varje gång du använder dem.

Vi bär alla ett ansvar för våra handlingar, försök göra långsiktiga val att vara stolt över!

Fredagsmys #1

Variation förnöjer sägs det ju så här kommer lite tips via film på lite alternativa sätt att ta sig på, respektive av, sin häst.




(OBS! Jag vill poängtera att klippen främst är avsedda som underhållande och inspirerande, inte i avseendet att ni faktiskt ska praktisera övningarna. Detta sker i så fall på egen risk!)


Harmoni i vardagen.

De flesta, vare sig hästintresserade eller inte, har någon uppfattning om hur hästens historia ser ut: hur den var och hur den har förändrats. Vad vi ofta glömmer dock, är att trots vår domesticering har hästens instinkter och anatomi inte ändrats speciellt mycket.

Vi gör vårt bästa för att ge våra hästar vad de behöver, men alltför ofta sker det att det vi ger inte är vad våra hästar vill ha. Vi frågar sällan oss själva, varandra och framförallt våra hästar: Varför?

En vanlig fråga:
Varför kan hästen inte ha fri tillgång?
Ett vanligt svar: För då äter den för mycket.

Följdfråga: Varför äter den för mycket?
Hästens magsystem fungerar inte som vårt, för de har helt andra förutsättningar, och helt andra behov. Till skillnad från oss känner hästen inte mättnadskänsla efter att ha ätit en viss mängd mat, utan efter att ha tuggat ett visst antal gånger, då deras mättnads-receptorer sitter i tuggmuskeln. En häst i vilt tillstånd måste vara konstant aktiv, och undvika hinder i dess fysiska och psykiska tillstånd, såsom hunger. Den spenderade därför i princip hela sin vakna tid med att söka efter föda, och äta.
Redan två timmar efter att hästen senast ätit har all föda passerat genom magsäck och tunntarm, och matsmältningsvätskor som saltsyra, galla, bukspott och mjölksyra börjar fräta på tunntarmens väggar. Detta skapar obehag och magsår. Hästen kan inte heller snabbt stänga av och på produktionen av dessa vätskor, utan kan först minska dem efter ungefär åtta timmar. Skilda studier i Japan och Australien visar att hästar krubbiter som mest mellan två och åtta timmar efter att de senast fått mat.
Magen är nu tom, och i svälttillstånd.
Hästar som får begränsad fodertillgång, och alltså står utan mat under flera timmar av dagen, upplever ständigt detta obehag, då den mentala inställningen att ”maten kommer ta slut” får dem att kasta i sig maten, inte tugga ordentligt och därför inte känna sig mätta.

Det är inte förvånande att hästar kategoriseras som ”mat-glada”.

Ge din häst tid.
Första steget i att lösa problemet och få en häst som inte känner stressen av att vara ständigt hungrig är att få den att äta långsamt. En häst som kastar i sig maten känner sig aldrig riktigt mätt, medan en häst som sakta tuggar sin mat gör det. En metod finns för att lura hästen att öka tiden den tar på sig att äta sitt grovfoder: Slow Feeding. Ett exempel på Slow Feeding är att man trär ett nät med relativt små maskor över grovfodret. Nu får hästen pilla längre med att få ut höet genom de små hålen i nätet, det räcker längre, och hästen tuggar långsammare. Då en häst som inte är van vid detta kan uppfatta det som frustrerande väljer många hästägare att under en längre tid introducera det nya nätet tillsammans med hö som är lättillgängligt, för att hästen ska få en mjukare övergång i det nya sättet att hantera sin mat.

Trots att detta är en väldigt bra början löser det inte problemet med att hästen känner svält två timmar efter att maten tagit slut, även om tiden i hunger minskas tack vare den ökade tiden hästen tar på sig för att äta. Målet med Slow Feeding är att hästen aldrig ska behöva känna detta obehag utan ges chansen att själv balansera sitt foderintag och ta sig tid med sociala sysslor med andra hästar, samt vila.

Den fulländade vardagen.
Kontinuerlig Slow Feeding går ut på att hästen ska ha konstant tillgång till mat, dag som natt. Det är vanligt att hästägare som utfodrar enligt Slow Feeding-metoden placerar en hel höbal i hagen, täcker den med nätet och låter hästarna ha nytta av den under en lång tid framöver. Det är dock viktigt att veta att detta inte måste begränsas till hästar på lösdrift, eller hästar som går ute dygnet runt. En uppstallad häst an ha precis lika mycket nöje av en nät-täckt höbal på dagarna som en häst på lösdrift. Så länge den har tillgång till grovfoder även under alla nattimmar gör det ingen skillnad. Men om hästen i fråga står med begränsad mat under nätterna kommer stressen av att veta att maten tar slut inte försvinna.
Att trä ett Slow Feeding-nät över en hel höbal som man kämpat med att få ut i hagen må ta längre tid än att kasta in en tuss hö på golvet i boxen, men när man som hästägare bara behöver göra det kanske en gång var tredje vecka, och slipper de tidiga mornarna och sena kvällarna av utfordring, kan tanken kännas ganska lockande.

Det är vanligt att hästar som är under- respektive övernärda kan äta tillsammans enligt Slow Feeding-metoden, och den undernärda går upp i vikt, medan den övernärda istället tappar kilon.

En häst som får dessa möjligheter att leva i en stressfri vardag blir i regel betydligt mer harmonisk, arbetsvillig, uthållig och överseende med människor, samt även andra hästar då flockdynamiken förbättras när de inte längre behöver konkurrera om maten.
I helhet, en häst som trivs med sin vardag.

En häst med ett Slow Feeding-system i boxen!


Nätet heter SmåMaskigaHöNät, SMHN. Ni kan köpa detta nät i olika storlekar. {Klicka här}


Youtubeklipp #1: Good Life



Vad du än gör.
Glöm aldrig att ha kul också!

http://www.youtube.com/user/NativeHorse32


Hur funkar bloggen?

Ni vet redan vad Mind Wide Open står för och vad vi vill förmedla med bloggen.
Nu tänkte vi berätta hur Mind Wide Open funkar. Det finns många bra gruppbloggar i internetvärlden men de kan ibland vara lite röriga och inlägg om att "jag har inte tid att blogga" och "ni borde kommentera mera" förekommer ofta och är sällan intressanta att läsa.

Här hittar ni endast ren och skär information.
Bloggen är snarare uppbyggd som en tidning än som en blogg. Vi kommer endast publicera två artiklar (inlägg) per vecka. Dels för att vi som blogg ska kunna garantera er ett jämnt flöde av artiklar, men också för att ge er tid att ta till er och tänka. Läs gärna igenom artiklarna vi publicerar några gånger. Kom tillbaka efter någon vecka och läs igen. Vänd och vrid på texten och fundera över din egen åsikt.

Utöver de två artiklarna har vi fyra temadagar i veckan.
Varje måndag kommer vi publicera ett boktips, allt från faktaböcker om hästar till böcker om självförtroende och mindfulness. Onsdagar kommer vi lägga upp en youtubefilm som inspiration, fredag är lite av en överraskning, det kan dyka upp precis vad som helst! Veckans sista dag kommer en egoboost dyka upp. Något att hämta kraft ur till den kommande veckan.


Bloggens schema!

Måndag:
Boktips, 12.00
Tisdag: Ingenting kommer publiceras tisdagar
Onsdag: Youtubeklipp, 12.00
Torsdag: Artikel, 16.00
Fredag: Random, 12.00
Lördag: Artikel, 16.00
Söndag: Egoboost, 12.00

Boktips #1: En Speciell Hästbok

En Speciell Hästbok
Av Eddy Blom

Vill ni köpa boken: {Klicka här}

Baksidetext: Vi har många fina hästar som sköts bra. Vi har många duktiga veterinärer, massörer och andra hästterapeuter. Vi har tränare i världsklass inom trav, dressyr och hoppning. Men ändå finns det så många hästar som mår dåligt. Fång är ett symptom som i dag är mycket vanligt, soleksem är en annan och hormonstörning och psykisk obalans drabbar många hästar utan att ägaren alltid förstår det. 

En orsak är sannolikt dålig allmänkunskap om hästen, jämte allt konstlat foder som pelleterat foder och müsliblandningar i för stora mängder. Hö och hösilage av sämre kvalité samt dåligt vatten, kan också påverka hälsan. En annan orsak är försurning och klimatförändringar som påverkar vår jord. Jorden är utarmad på mineraler, och därmed har också fodret vi ger våra hästar fått sämre kvalitet. Många hästar får i dag för mycket mat, vilket gör att de får svårt att bryta ner den. Detta leder inte bara till mag- och tarm-problem utan även till njur- och leversvikt, som i sin tur påverkar psyket och ger hormonstörningar. Det ger också ömma muskler och leder.

Min åsikt:
Jag tror jag vågar påstå att den här boken skulle kunna bli något av hästvärldens bibel. Åtminstone i kampen om friskare hästar. Boken beskriver många olika områden på ett tydligt sätt. Bland annat finns bilder och steg för steg guide hur du utför en palpation och hur man kan massera sin häst. Man kan även läsa om inre organ, om hormonstörningar, akupunktur, alternativa behandlingar och mycket mer.

Eddy Blom har behandlat hästar i 35 år. Han är utbildad inom naprapati, osteopati, akupunktur, kiropraktik, homeopati och massage. Grundare av AME Products: "Verksamhetens profil är en alternativ helhetssyn med inriktning på hästar, andra djur och människor, med avancerad mineral och vitaminterapi."
Besök gärna deras hemsida: {Klicka här}


Keep Your Mind Wide Open

Genom många århundraden har hästen hjälpt oss i arbetet på gården, tagit oss från punkt A till punkt B, dragit med oss ut i krig och värmt våra själar. Med åren har traditioner byggts upp och idag är det exempelvis allmänt accepterat att skydda deras hovar med skor, ha dem uppstallade om natten eller ge mycket kraftfoder för att de ska orka med den vardag vi utsätter dem för.

På travbanan får vi dem att springa fortare än vad deras hjärtan orkar slå, under dressyrpasset formar vi deras kroppar efter vad vi anser vara vackert och schvungfullt, i hanteringen kräver vi lydnad för att slippa problem. Vissa människor har ett så stort kontrollbehov eller dåligt självförtroende att de inte kan ta sig ur en situation där hästen säger nej annat än genom slag och hårda ord. Även detta accepteras av många.

Varför, när och hur blev det så fel?

Det kan vi inte annat än undra. Idag vet man eller borde åtminstone veta bättre. Hästen påverkas av oss människor betydligt mer än vad man tror, negativt som positivt. Att dessa trångsynta traditioner lever kvar är ett ständigt hot för hästens välmående. Vi tycker det är vansinnigt att okunskapen är så stor på vissa håll i dagens hästsverige. Det vill vi väldigt gärna ändra på.

Nu om någonsin är det dags att damma av gammal kunskap, och ersätta den med något som bättre stämmer överens med vad som är vettigt och verklighetsbaserat. Med denna blogg vill vi öppna upp era sinnen så som vi själva en gång har öppnat upp för nytänk. Och vi vill att ni behåller era sinnen vidöppna. Att ni lyssnar. Ser. Funderar. Diskuterar. Förändrar där det brister och förbättrar det som är bra.

Dubitando ad veritatem venimus.
Vi når sanningen genom att tvivla.

Vi tvivlar starkt på att skor, för mycket kraftfoder, överansträngning, felaktig ridning och dominans är hälsosamt för våra hästar. Vi tvivlar starkt på att traditionell hästhållning är hållbar hästhållning eller att en häst och människa i obalans kan prestera på topp.

Vi tror däremot att man kommer långt med förståelse, enkelhet och helhetstänk. Vi vill inspirera er till att ta nya kliv i relationen med era hästar. Hitta värdefull kunskap, kanske testa något nytt. Vi vill helt enkelt att just du och din häst ska må så bra som möjligt.

Varmt välkomna ska ni därför vara, till en blogg som bryter mot normerna, har ett brett utbud men samtidigt strikt innehåll. Hos oss kommer ni att kunna läsa både faktabelagda och personligt skrivna ord inom ämnet naturlig hästhållning och mycket annat hästrelaterat. Hoppas just du ska finna något av värde!

Vänliga hälsningar / Jonna, Edda, Isabelle, Amica, Hanna & Linnéa.

Mind Wide Open

Läs om de som bloggar på Mind Wide Open. {Klicka här}
Läs om de källor vi använt i artiklar. {Klicka här}
Ni kan följa vår blogg via bloglovin. {Klicka här}
Ställ frågor till oss via Blogresponse. {Klicka här}
Lyssna på vår Spotifylista. {Klicka här}
Gilla oss på facebook. {Klicka här}

TILLBAKA TILL STARTSIDAN
Det här är ingen vanlig hästblogg! MWO är en plats att hämta inspiration. Att lära sig mer om hästar och sig själv. Vi vill motivera våra läsare att ifrågasätta och tänka steget längre. Att se helheten. Vi kommer skriva om allt från hovar och foder till filosofier och kommunikation mellan häst och människa.

bloglovin
Jonna Nilsson Sundgren
Linnéa Gabrielsson
Hanna Rattfeldt
Isabelle Erixon
Hanna Skane
Edda Ahrent
- Mind Wide Open

- Anatomi
- Bilder
- Citat
- Djurkommunikation
- Filmer
- Foder
- Forskning
- Hovar
- Hälsa
- Hästsyn
- Kommunikation
- Meditation
- Tips och trix
- Tänkvärt
- Vardagsliv

Temadagar
- Boktipsmåndag
- Youtubeonsdag
- Fredagsmys
- Egoboostsöndag

Övrigt
- Julkalender 2011

2011
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Oct, Nov, Dec

2012
Jan, Feb, Mar, Apr, Maj, Jun, Jul, Aug, Sep, Okt, Nov, Dec

Copyright © 2011 Mind Wide Open. All rights reserved. [email protected]