Under 5 veckor studerade man skillnaden mellan två olika sätt att rida in 28 unghästar. Hälften reds in med hjälp av en schemalagd, traditionell metod (baserad på Steinbrechts system). Första veckan longerades hästarna utan och sedan med utrustning. Andra veckan arbetades de med ryttare på ryggen vid longeringen och därefter vid fri ridning. Form och rytm prioriterades de sista veckorna.

Den andra metoden kallade man för "sympatiskt horsemanship". Där tog man hänsyn till individen och utformade träningen efter hästens behov. Markträning, miljöträning och flytt för tryck var några av bitarna. De vandes även vid ryttare innan utrustning sattes på.

Samtliga hästar fick efter dessa 5 veckor visa upp sina färdigheter i ett enkelt dressyrprogram. Det märktes inte någon skillnad mellan grupperna sett till teknisk prestation och uppförande. Däremot hade hästarna som tränats enligt den traditionella metoden högre hjärtfrekvens. I resultatet av forskningen framgick också att dessa hästar visade mer stressrelaterade symptom under själva inridningen än vad hästarna tränade med sympatiskt horsemanship gjorde.

Forskarnas slutsats: Hästarna upplever metoderna olika men att använda en mer sympatisk metod påverkar inte det tekniska slutresultatet hos hästen. Däremot verkar den stressminskande under själva träningsprocessen jämfört med en traditionell metod.

Min slutsats: Den här studien bekräftar verkligen hur underbart tålmodiga och överseende våra hästar är! Trots att vi beter oss respektlöst åt och förutsättningarna inte alltid är optimala, gör de alltid sitt bästa. Valet av metod handlar snarare mer om hur långt man vill nå sett till ärlighet, förtroende och harmoni, inte om tekniska slutmål. För i praktiken kan vi bete oss hur illa eller bra åt som helst, hästen finner oftast ett sätt att vara oss till lags oavsett. De är i grund och botten vänliga djur som värdesätter en bekväm och problemfri vardag. De vill känna trygghet. Men vem blir trygg av att behandlas som en i mängden, med sina personliga behov förbisedda? Låt denna studie bli en tankeställare om hur individanpassning kontra opersonlig hantering kan påverka hästens psyke.