Jag håller på att förbereda min arabvalack Micarno inför inridning. Fick hem honom julen 2010 och han är nu 12 år fyllda, men det är bara under det senaste året som han blivit regelbundet hanterad och tränad. Innan det har han mest gått och skrotat i hagen. De som ägde honom innan mig har suttit på honom vid nåt enstaka tillfälle, men någonstans på vägen har han blivit skrämd eller bara tyckt situationen varit otäck... för han är nämligen väldigt rädd för momentet där man går upp på pallen. Blir osäker och springer iväg så fort man sätter foten på den.

Men med hjälp av klickern kan jag efter några få träningstillfällen kliva upp på pallen bäst jag vill, veva i armarna och bete mig allmänt knasigt, klia honom på ryggen och lägga lite tyngd utan att han går undan. Han är alltid lös när vi jobbar så möjlighet att gå iväg finns om det hela skulle bli för jobbigt. Fokus ligger på att han ska stå still med huvudet framåt, vad jag än hittar på. Blir han osäker, flyttar på sig etc börjar vi bara om och backar kanske även tillbaka ett par steg. För mig är det jätteviktigt att han är trygg med det vi gör och att tillvänjningen sker i hans takt. På senaste tiden har han mognat superfort och pallen är inte längre ett orosmoment - se filmen här nedan ;-)



Det dröjer nog inte länge innan jag sitter där på hans runda rygg... längtar! Anledningarna till att jag inte ridit in honom än, trots över ett år tillsammans, är många. Dels har jag inga tidigare erfarenheter av inridning och behöver ta det i takt med att kunskapen ökar så att inget går fel. Dels var Micko obefintligt tränad när han kom till mig med många kilos övervikt (och än finns många kilon kvar att tappa). Har prioriterat arbete från marken för att stärka hans kropp och självförtroende. Ridning är inte så viktigt för mig, det finns tusen andra roliga saker man kan hitta på med en häst. Så...

...varför stressa? :-)