"Hästar är flyktdjur."
Hur många gånger har vi inte hört den meningen säg? Ridlärare på ridskolor brukar ta upp det vid flera tillfälle, var enda faktabok har ett stycke (eller ett helt kapitel) ägnat åt att förklara det och det finns med i filmer. Hästar är flockdjur och flyktdjur, det vet vi ju?
Men hur ofta tar vi verkligen hänsyn till det?

"Flyktdjur, djur som flyr från sina fiender." - Wikipedia


Tänk dig att du är rädd för spindlar (många av er behöver förmodligen inte ens låtsas?) och någon försöker bota din rädsla genom att stänga in dig i ett litet rum och fylla det med spindlar av alla storlekar och former. Det finns en liten, liten chans att du inser att spindlar inte är så farligt och faktiskt blir "botad", men jag tror chansen är störst att du snarare blir mer rädd.
Om du däremot tänker dig att du får komma in i ett stort, öppet rum där en person står och håller i en enda spindel som du får bekanta dig med, skulle inte det kännas bättre?

När jag red på ridskola fanns det alltid en mer eller mindre oskriven regel att när hästen blev rädd för något skulle den fram och nosa på det. Låt oss säga att någon tagit in en ny stol på ridbanan och hängt en jacka över. Något som hästar ibland kan reagera på. I början går det rätt lugnt till, ryttaren styr hästen mot det läskiga och smackar. Ibland räcker det, och hästen går faktiskt fram och nosar och konstaterar att det här var väl inte så farligt. Men jag har också så ofantligt många gånger sett hur hästen fortsätter vägra, och ryttaren tar till mer och mer våld för att få hästen att röra sig. Till och med de som sparkat och slagit med spö gång på gång.
Och har det inte hänt något där? Går det så långt handlar det kanske egentligen inte om att hjälpa hästen att övervinna sin rädsla, utan om att hästen ska lyda. Och om vi ska försöka sätta oss in i hur hästen känner sig? Först ser den något som den tror är farligt och plötsligt börjar ryttaren göra saker som gör ont? Det känns inte som något som skulle minska rädslorna, tycker ni?

Vad kan man då göra?
Man ska göra det som känns bäst! Att ta det lugnt och långsamt brukar vara nyckeln i många fall.
Ibland kanske man helt enkelt får välja sina strider. Om du själv är trött och irriterad eller till och med rädd kommer hästen känna detta, och förmodligen bli ännu mer nervös.
Ibland funkar det också att helt enkelt ignorera problemet. Står stolen med jackan på ridbanan så fortsätt rid som vanligt och håll hästen sysselsatt. Snart kanske det läskiga inte är så läskigt längre och då går det bra att gå fram och nosa.

"Prasselträning" är alltid bra, till exempel att kunna röra hästen över hela kroppen, både med händerna och med ett föremål (rep, plastpåsar, bollar osv). Det ena brukar leda till det andra med hästar, och att träna på sådana här saker brukar ge hästar som tål mer och inte blir rädda så ofta.

Jag och Winnie brukar ofta träna med bollar och presenningar och allt möjligt! Bara fantasin sätter gränser!