De flesta människor har mål. Det kan vara allt från att sluta äta godis eller få högsta betyg på en skoluppgift till att köpa en lägenhet eller skaffa ett jobb. Och mål är bra. De hjälper oss att komma framåt, organiserar oss och ger oss något att leva och kämpa för. Det kan stärka oss.
Kan.

Ibland händer det dock att mål snarare stjälper än hjälper oss. Ibland kan pressen av målet bli för mycket. Man är rädd att misslyckas och känner prestationsångest, vilket i sin tur oftast leder till att målet blir svårare att nå.

Som jag skrev i inlägget ”Förändringar” tycker jag om att prata i bilder och metaforer. Här kommer en till!

Tänk er vägen till ditt mål som just en väg! En slingrig väg full med stenar och rötter (saker som kan stå i vägen för oss för att uppfylla målet). De allra flesta går på den här vägen med "eye's on the price". Man ser sitt mål, man ser det man vill uppnå. Den typiska svenska Sven Svensson har oftast en tendens att vilja komma till målet NU, och försöker därför springa maratonlopp dit. Vi har inget tålamod utan vill se förändring direkt. Men när vi får så bråttom att ta oss nedför vår väg blir det lätt snubblar på stenarna och rötterna. Man fastnar och ramlar om och om igen. Många slutar då att försöka. Man ger upp drömmen man haft, man struntar i målet.
En del fortsätter ändå och tar sig fram tillslut, men man har också fått slita och kämpa, det har orsakat många sår och tårar.

Jag tycker snarare att man ska gå och betrakta dina fötter på den här vägen. Du får gärna ha ett mål som ligger där någonstans långt fram i ögonvrån, men just nu är det viktiga vart du sätter fötterna. Om du tar det lugnt och ser dig för kan du undvika stenarna och slipper ramla över dem. Och när du minst anar det är du framme, eftersom du inte hade bråttom!

Lärare, eller vuxna i allmänhet, har en tendens att ständigt påpeka att det är viktigt att ha mål i livet. Jag håller med dem, det är viktigt. Men ingenting är heller viktigare än din egen hälsa, fysisk som psykisk. I slutändan ska du alltid göra det som känns bäst för just dig, och ibland är det inte bra att ha mål. Inte ens små mål. Ibland är det bra att bara göra det som känns bra och se vart man hamnar. ”Bara vara”. Släppa press och måsten. Om än bara för en stund.

Pröva det, det är väldigt trevligt emellanåt. :)