Inavelsspärrar
Hästar har naturliga inavelsspärrar som bygger på igenkännande. I en studie gjord på ferala hästar fick man detta resultat:
» Hingst och okänt sto som inte är släkt. Av 21 möjliga betäckningar skedde detta 21 gånger.
» Hingst och känd dotter, som emigrerat vid könsmognad. Av 16 möjliga betäckningar skedde ingen.
» Hingst och känd dotter, som inte emigrerat vid könsmognad. Av 5 möjliga betäckningar skedde ingen.
» Hingst med känt sto, som inte är hans dotter men som vuxit upp i hans harem. Av 5 möjliga betäckningar skedde ingen.
Observera att studien är gjord på vilda hästar, och det krävs förmodligen just en naturlig flocksammansättning för att inavelsspärren ska fungera fullt ut. Vid domesticering sätts den ur spel. En intressant tanke som slår en är då hur bra s.k. linjeavel är för våra tamhästar. Eftersom naturen ordnat så att hästarna undviker betäckning mellan individer som är släkt, borde det tyda på att inavel inte är bra för hästens livskraftighet.
Kommentarer
Trackback