Boktips #8: Alla Kungens Hästar
av Emelie Cajsdotter
Ni kan hitta boken {här}
Baksidetext: Alla Kungens hästar tar sin början i mötet med en folkilsken ponny. Hon lärde mig två saker; att det finns ett annat sätt att kommunicera. Men för att det skall vara möjligt måste man radera ut alla skillnader i värde. Det kan inte finnas någon hierarki.
Den gången var jag elva år gammal och sedan dess har jag rest världen över, hela tiden med samma frågeställning. Är det nödvändigt att utöva dominans i hanteringen av djur? Och vore det möjligt för en människa att omsätta en ickehierarkisk princip i praktisk handling?
Jag reste till Jordanien efter en serie drömmar. Inte dagdrömmar, utan verkliga drömmar om natten. Dessa drömmar ledde fram till ett stuteri utanför Amman, där man föder upp arabiska fullblodshästar. Hästarna har tidigare tillhört Kung Hussein av Jordanien, och det sägs att de bär på speciella budskap. En legend, som visat sig vara högst relevant.
Med hjälp av en av stuteriets hästskötare, insåg jag till slut att det är möjligt. Det finns ett annat system, som inte bygger på underordning. Men för att det skall vara möjligt måste man först och främst lära känna sig själv. Det här är en berättelse om hopp, om självrannsakan och om en annan sida av Mellanöstern, som sällan kommer fram i nyhetsrapporteringen.
Min åsikt: Någon gång, någonstanns, jag nu inte minns längre blev jag tipsad om att läsa denna bok men det blev aldrig av att jag gjorde det. Men så hittade jag ett nött exemplar på biblioteket, och bestämde mig för att ge den en chans. Och ärligt talat har den här boken blivit min bibel. Varje sida innehåller nya kloka ord, nya sätt att de på saker, nya tankeställare. Emelie Cajsdotter är djurkommunikatör, vilket innebär att hon kan kommunicera med djur via tanken. Denna bok är skriven utifrån det, och innehåller väldigt många samtal med djur. Men den här boken kan aboslut vara lika inspirerande även om du inte tror ett skvatt på djurkommunikation! Den vänder och vrider och ifrågasätter och får läsaren att verkligen fundera.
Språket kan ibland kanske vara lite svårt att hänga med i, men låt inte det avskräcka er. Detta är en fantastisk bok som alla, oavsett inriktning inom ridningen, borde läsa!
Egoboost #7
Hur mycket vi betyder för människor i vår närhet, eller för världen, spelar ingen roll. Det som är viktigt är att vi betyder något, för någon. Vi är den där lilla halva decimalen som gör världen till vad den är idag. Varje liten, rädd, arg, glad eller ledsen människa påverkar världen. Kanske inte mycket, men aldrig inte alls. Människorna vi känner hade varit en liten decimal annorlunda om de inte känt oss, människor vi ler mot på gatan hade haft en liten decimal annorlunda dag om vi inte gjort det, varje ord och tanke och känsla som vi förmedlar skiftar en liten decimal i världen.
Och alla som läst matte vet hur stor skillnad den där lilla, lilla decimalen gör. Inte kan göra. Gör. En decimal fel och svaret blir inte rätt, en decimal fel och det rubbar de andra decimalerna, en decimal fel... och det finns ingen lösning.
Vi har alla betydelse. I världen, i andras ögon, i våra egna ögon... vi är viktiga.
Vi kanske inte alltid ser den där skillnaden. Vi kanske inte alltid ser vår lilla decimal. Det är till och med stor chans att vi inte gör det.
Men den finns där. Och den fulländar.
Foderföljetong #3: Vatten
Frilevande hästar livnär sig på ett grundfoder som består av upp till 80 % vatten. De är uppbyggda för att kunna röra sig långt och länge, men även under korta, snabba sträckor, när de känner sig hotade av ett rovdjur. Större delen av svenska hästar hålls uppstallade i alla fall på vinterhalvåret, deras basföda, ofta hö, innehåller bara 15 % vatten, och används till mer eller mindre krävande fysiska gärningar där de svettas för att kyla ner kroppen. Dricksvattnet är inte bara den absolut viktigaste vätskekällan för dessa, utan behovet växer väldigt mycket på grund av den ökade förlusten.
Vattenkvalité
Tyvärr underskattas vikten av bra vatten av många hästägare. En del hälsoproblem hos avels- och tävlingshästar beror just på bristande mängd eller kvalité av dricksvatten. Många får sitt vatten från en egen brunn, och då finns det saker man måste tänka på innan man ger det till sina djur. Det måste befinna sig långt från någon gödselhantering och bör ha en konstruktion som hindrar ytvatten från att hitta sin väg ner i brunnen. Det bör finnas förslutning så att inget regn och/eller partiklar som sprids med det samt vind kan tränga in.
Vid analys av vatten, för att undersöka dess kvalité, bedöms dess kemiska och fysikaliska egenskaper. Halt av salt, järn, koppar, kalcium och magnesium kollas, och även vattnets pH-värde. Även förekomsten av mikroorganismer som tarmbakterier (kolibakterier) och jordlevande organismer kontrolleras. Dessa kan påverka din hästs prestationsförmåga och allmäntillstånd.
Salt i blodet
Vatten medverkar i princip alla livsnödvändiga processer i kroppen, och det är viktigt att mängden kroppsvatten hålls inom snäva gränser. Vätska förloras konstant i form av urin, avföring och avdunstning från andningsvägarna och kroppsytan. Salthalten i blodet avläses konstant av kroppen, och det är den som avgör huruvida hästen känner törst eller inte. Ökad salthalt (minskad vätskehalt) leder till mindre avlägsning av vätska och en känsla av törst, medan en låg halt (mycket vätska) leder till att vätskeöverskottet avlägsnas via urinen.
När hästen svettas förlorar den lösa salter, framförallt Natrium, Klorid och Kalium, som sedan måste återgäldas. Hästens foder innehåller ofta mycket kalium, men Natrium och Klorid (koksalt) måste ersättas på andra sätt. Studier visar att inte ens fri tillgång till en saltsten alltid uppfyller hästens behov av saltet, utan det behövs läggas till i fodret.
Att rätt mängd salt finns i kroppen är viktigt. Framförallt Natrium används för att reglera kroppens vätskeinnehåll, samt för att fördelningen av vätskan inom kroppen.
Vattenrelaterade sjukdomar
En hästägare i Kanada förlorade fem av sina nitton hästar sommaren 2006. De hittades döda i hagen nära ett träsk (våtmark) som fanns i deras hage. Alla förutom en av de överlevande hästarna hade diarré och en av dem hade kolik. Många tester och prov, inklusive träckprov och blodprov, samt undersökning av alla vitala tecken visade inget utanför det normala förutom diarré och uttorkning. De överlevande hästarna utvecklade dock senare symptom som förhöjd andning, samt nervpåverkan.
Det visade sig i vattenprov från träsket att det var av mycket dålig kvalité. Det fann höga halter av Sulfat och coliforma bakterier. Coliforma bakterier visar att det finns fekalier i vattnet, vilka bär på sjukdomar som salmonella och olika tarmvirus. Vattnets salthalt var även extremt hög jämfört med rekommenderade värden. Enda anledningen att hästarna ens druckit av vattnet var att de två vattentillgångarna av misstag blivit avskärmade för dem. Träsket hade funnits där innan och djur hade druckit ur det, men detta var första gången det var tvunget att användas som den enda vattentillgången.
Vätskebrist
Hästen kan utsättas för vätskebrist i många olika situationer. Vid stress ger de ofta ifrån sig avföring som inte legat i ändtarmen länge nog för kroppen att hinna ta upp all vätska, vilket är varför den är rinnig. Samma stress kan även hindra hästen från att vilja dricka, vilket orsakar en vätskeförlust. Även kyla är en orsak till vätskebrist. Det finns studier som visar att en häst, när man ger den valet, dricker mer av det något varmare än det kalla vattnet, men också att de väljer det kalla före det varma. En logisk slutsats hade varit att hästen väljer det kalla för att instinkten berättar för dem att risken för bakterier och dylikt är mindre när vattnet är kallt, men samtidigt att när det är kallt i omgivningen är det smartare att dricka det något varmare vattnet, för att bevara kroppstemperaturen. Hästen undviker alltså helst att dricka kallt vatten på vintrarna, vilket blir problematiskt då vatten i hagen har en tendens att frysa på vintrarna. Detta problem är störst hos äldre hästar, då de inte har samma kapacitet att hålla sig varma med hjälp av underhudsfettet.
En häst med vätskebrist löper större chans att få kolik, då matsmältningen rubbas.
Detta går att förebygga med hjälp av uppvärmda kar i hagen, men detta är inte en möjlighet för alla. Djurskyddsnämnden säger att om hästen inte har fri tillgång till vatten ska den erbjudas dricka två gånger om dagen, man kan välja kombinera vattnet i hagen med detta, och på så sätt erbjuda hästen lite varmare vatten så den dricker sig otörstig.
En annan viktig sak att tänka på när det gäller väder och vind är de vattensamlingar som kan bildas vid stora regn samt när snön smälter. Stillaliggande vatten utgör en stor hälsorisk då det är ett smörgåsbord för bakterier, och man vill helst undvika att hästarna dricker ur dessa. Den ultimata lösningen är en hage som själv leder bort vattnet, men man kan även gräva/dränera bort det, eller avgränsa det med tråd.
Fredagsmys #7
Hästens minne
Det är väl känt att hästar har ett väldigt bra långtidsminne, det finns en anledning till att det kallas ”hästminne” trots allt. Hästens korttidsminne å andra sidan, har många gånger undersökts i olika studier. En studie gjordes på universitetet i Melbourne där de använde sig av hinkar med havre och tolv hästar. Undersökningen gick ut på att hälla havre i en av två hinkar, och sedan släppa hästarna lösa för att se vilken hink de gick till. Det framgick här tydligt att de kunde avgöra vilken hink som hade havren genom bara synen.
För att testa hästens minne gjorde man sedan om testet, men man släppte hästen först tio sekunder efter att havren hällts i hinken. Hästarna kunde nu inte längre veta vilken hink som var den rätte, utan gick helt på måfå fram till en hink för att se om den höll mat.
Varför?
Hästar har aldrig haft behov av ett korttidsminne i det vilda. Deras hjärnor är små och till stor del kopplad till rörelse, korttidsminne behövs inte för att beta, däremot är långtidsminnet användbart för att komma ihåg platser med gott bete och vatten.
Denna kunskap om hästens minne är viktigt att veta när man umgås och tränar med den. Hästen kommer inte ihåg exakt vad ni gjorde för tio till femton sekunder sedan, men den kommer ihåg hur du har behandlat den under hela er bekantskap.
Djupare läsning: {http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159103002417}
Youtubeklipp #7 Horsefeelings
Väldigt inspirerande youtubeklipp - och kanal. Man ser på öronen att hästen är koncentrerad och håller ögonen på killen i mitten hela tiden. Han rör aldrig hästen med sticken, men ser tydligt hur han använder den som en förlängd arm och även höja och sänka energin med den.
www.youtube.com/user/Horsefeelings
Boktips #7: Naturlig Hästhållning
av Pat Coleby
Baksidetext: Pat Coleby har under de senaste 50 åren utvecklat ett pålitligt, naturligt och ekonomiskt sätt att hålla hästar i utmärkt hälsa. I boken Naturlig Hästhållning skriver hon om sitt sätt att fodra och hålla hästar, hon förklarar det viktigaste angående foderransoner, mineraler och vitaminer. Hon delar ut praktiska råd hur man förebygger olika hälsoproblem och sjukdomar.
Pat Coleby är Australiens främsta expert på naturlig skötsel av djur och hon har många års praktisk erfarenhet. Hon är en ofta anlitad konsult inom jordbruk och djurskötsel, där hon vurmar för det ekologiska sättet att arbeta. Hon har samarbetat med veterinärer och forskare i Australien, Nya Zeeland, England och USA.
Pat Coleby har publicerat många böcker i ämnet ekologisk djurhållning och ekologiskt lantbruk, bla "Naturligt Lantbruk".
Min åsikt: Denna bok gav mig många nya sätt att tänka kring jordbruk, fodertillskott, sjukdomar och mediciner. Coleby poängterar gång på gång hur viktigt det är med jord- och foderanalyser för att säkerhetsställa att ingen mineral- eller vitaminbrist hos våra djur kan uppstå. Detta leder nämligen till sjukdomar, försvagat skelett, sämre prestationsförmåga etc. En häst som får sina behov tillgodosedda är också en frisk häst. Men i dagsläget börjar våra jordar världen över bli såpass urkalkade och försurade att man kan räkna med att fodret brister på en eller flera punkter. Ett ekologiskt jordbruk av remineraliserade marker är det enda som kan återställa balansen enligt Coleby.
Hennes kunskap kring naturligt jordbruk och naturlig djurhållning är stor, men bitvis finner jag luckor i hennes ord. Även om det är intressant att läsa om hennes erfarenheter köper jag inte allt rakt igenom, eftersom synvinkeln ibland är lite för snäv. Men vill man bredda sin kunskap om mineraler, vitaminer, hästens sjukdomar, naturliga fodertillskott och mediciner m.m, samt få nya tankegångar kring sättet man håller sina hästar, då är denna bok klart läsvärd. Just nu finns den till kampanjpris tillsammans med en annan av Pat Colebys böcker {här}
Egoboost #6
Det går en tjej i min klass, som jag delat korridorer och klassrum med i mer än fyra år. Under loppet av dessa år har jag långsamt och omedvetet format bilden av henne i mitt huvud, så som jag tror vi alla gör med människor i vår omgivning. I en strävan att förstå dem, och veta hur vi ska hantera situationer med dem. Vi är civilisationsvarelser, det är vad vi gör, i stor utsträckning.
Jag spenderade fyra år med att se henne som en blyg tjej som hade lite problem i skolan. En person som jag hade det lite svårt för, som jag inte gärna ville spendera onödigt mycket tid med, en person som inte passade mig, helt enkelt.
I veckan tittade vi på film på en engelsklektion, och jag tittade över klassrummet till där hon satt längst bak. Det slog mig att hon var vacker. Hon satt i mörkret, med ansiktet upplyst av TV-skärmen, och hon var vacker. Jag såg att hon var vacker. För, för första gången på fyra år, såg jag henne när hon trodde ingen såg henne. Jag såg skillnaden i hennes ansikte när hon inte spände axlarna, rynkade pannan och lite stressat sökte med ögonen efter någon som tittade på henne... jag såg henne när hon inte tänkte på hur hon såg ut, vad andra tyckte eller kanske tyckte, när hon inte tänkte på det svåra. Och hon var vacker.
Det var en chock för mig att se. Att se henne som hon var. För det var ingenting hon visade.
I de få sekunder jag tittade på henne kunde jag bara sörja.
Hon var vacker. Men hon lät ingen se henne.
Foderföljetong #2: Grovfoder
Grovfoder
Som gräsätande stäppdjur är grovfodret hästens grundföda och det foder som dess matsmältningssystem är anpassat för att hantera och omvandla. Generellt sett behöver hästen ett minimumintag av 1-1.5 kg hö/100 kg levande vikt och dag för att överleva.
Grovfoder kan exempelvis vara hösilage, ensilage, hö, halm, gräs eller lucern.
De båda förstnämnda, hösilage och ensilage, är konserverat, inplastat gräs.
Hösilage & Ensilage
Redan på romartiden konserverades gräs för att säkra hästarnas näringstillförsel. De grävde då ner det i gropar som sedan täcktes över helt. Senare ersatte dock hö ensilerat foder mer och mer fram till 1900-talets början då man återigen började undersöka möjligheterna till denna foderbevaringsform.
Vid ensilering tillsätts bland annat myrsyra för att sänka PH-värdet och minska risken för att diverse mikroorganismer ska få fäste och bilda mögel.
Skillnaden mellan hösilage och ensilage är att det sistnämnda innehåller mer vätska. Ensilagets torrsubstanshalt är ca 30-50% medans hösilagets ska vara över 50%. Hösilage är att föredra till häst då ensilage kan bli för högvärdigt och kraftigt för hästens fodersmältningssystem att omhänderta och omvandla.
+ Dammfritt
+ Lättförvarat, ex. utomhus
+ Förpackas ofta i stora balar vilket gör det lätt att utfodra med vid fri tillgång
+ Smakligt enligt många hästar, de flesta väljer ensilerat foder framför hö.
+ Ofta näringsrikt
- Inplastat foder har kort hållbarhet.
- Vissa hästars magar reagerar starkt på hösilage
- Det blir mycket plastavfall
- Risken för sjukdomen botulism ökar markant och vaccination kan vara nödvändig.
- Ensilage är ursprungligen avsett som kofoder eftersom de har ett kraftfullare matsmältningssystem.
Hö
Hö är, enkelt förklarat, torkat gräs. Det är en teknik som använts under många år och som är ganska krävande, både kunskapsmässigt och för förvaring. Traditionellt sett är detta vanligast som djurfoder men ensilerat foder har etablerats mer och mer under senare år.
+ Lätthanterligt och lätt att fodra med i ett stall med få hästar
+ Torrare, det behövs mindre giva för att tillfredställa hästens näringsbehov.
+ Ett bra hö ger hästen längre tuggtid
+ Vanligtvis lätt att få tag i för inköp.
- Hygroskopiskt, dvs suger åt sig fukt och vätska, vilket gör att mögel lätt bildas
- Vid undermånlig förvaring försvinner en del av näringsämnena från höt.
- Hö vänds flera gånger på åkern vilket gör att ex. nyttiga blad riskerar att brytas loss och hamna kvar på åkern eller stallgolvet.
- Komplicerat att förvara
Halm
Halm är den undre delen av en sädesväxt och en biprodukt vid foderframställning. Många använder det som strö i box och ligghall men även som foder. Det är bra att tillgodose en lättfödd hästs tuggbehov med halm. Dock är det inte lämpligt att endast utfodra hästen med halm då det har ett lågt näringsvärde.
Det finns olika typer av halm beroende på vilken växt halmen är gjord av. Ex. havrehalm upplever många hästar som mer smakligt medans vetehalm brukar suga upp vätska bra och passar därför bra som strömedel.
Lucern
Lucern är en växt som vanligtvis är mer proteinrik än andra grovfoder och är därför bra att ge som tillskott till hästar som har svårt att hålla vikt. Det finns att köpa både i pelleterad eller hackad strå-form. Vi rekommenderar att ge lucern som hackat strå utan tillsatt melass för att minimera hästens sockerintag. Detta eftersom att hästen mår bra av ett stort intag av fibrer.
Vid stora givor av lucern är det viktigt att ta med i beräkningen att det ofta innehåller mycket kalcium och man bör då undersöka så att hästen inte får i sig ett alltför stort överskott av kalcium.
Grovfoderanalys
Genom att analysera grovfodret kan vi få en tydligare bild av vad hästen får i sig och vad som saknas i fodret. Det är grovfodrets näringsinnehåll som avgör om hästen behöver tillskott etc.
Många anser att en analys är onödigt och att det bästa är att "fodra med ögat", alltså vara uppmärksam på skillnader i hästens hull, humör, päls etc. Dock finns det livsnödvändiga ämnen (ex. olika mineraler) som inte går att se om hästen får i sig tillräckligt av. Bristsymtom kan visa sig först en lång tid senare, då skadan redan är skedd, och balansen i kroppen kan vara svår att återställa.
Självklart ska man fortsätta vara uppmärksam på hästens allmäntillstånd även om man har ett bra, analyserat foder. Innehållet kan variera från olika vallar och förändras över tid men en bra analys ger ett bra riktmärke för utfodringen.
Företag som gör grovfoderanalyser:
www.agrilab.se
www.hjortenslab.se
www.analycen.se
Fredagsmys #6
50 riktigt random sanningar, som ingen riktigt vet om de är sanna.
1. Fjärilar smakar med fötterna.
2. En ankas kvackande ekar inte, och ingen vet varför.
3. På tio minuter frigör en orkan mer energi än all världens samlade kärnvapen.
4. 100 personer dör årligen till följd av att ha satt en penna i halsen.
5. Folk i allmänhet är oftast mer rädda för spindlar än för döden.
6. Elefanter är de enda djur som inte kan hoppa.
7. Endast en person av två miljarder kommer att leva till 116 års ålder.
8. Det är möjligt att leda en ko uppför en trappa, men inte nedför.
9. Kvinnor blinkar nästan två gånger så mycket som män.
10. Det är fysiskt omöjligt för dig att slicka din egen armbåge.
11. En snigel kan sova i tre år.
12. Inget ord i det engelska språket rimmar med "month".
13. Ögats storlek är detsamma från födsel till död, men näsa och öron slutar aldrig att växa.
14. Den elektriska stolen uppfanns av en tandläkare.
15. Alla isbjörnar är vänsterhänta.
16. En struts öga är större än dess hjärna.
17. Typewriter är det längsta ord som kan skrivas med tangenterna i en rad på tangentbordet.
18. Kackerlackan har en otrolig överlevnadsförmåga. Även om den mister huvudet kan den leva i flera veckor – tills den dör av svält.
19. En krokodil kan inte sticka ut tungan.
20. Cigarettändaren uppfanns före tändstickan.
21. Under ett år sväljer du i genomsnitt 14 insekter medan du sover.
22. Hajen är den enda fisken som kan blinka med båda ögonen.
23. Det är omöjligt att nysa med ögonen öppna
24. Högerhänta lever i genomsnitt nio år längre än vänsterhänta.
25. Många hamstrar blinkar med ett öga åt gången.
26. Namnet Wendy dök upp för första gången någonsin i boken Peter Pan.
27. Noshörningens horn består av sammanpressat hår.
28. En människa äter i genomsnitt åtta spindlar i sömnen under sitt liv.
29. Serien Kalle Anka var en gång i tiden förbjuden i Finland på grund av att han inte har några byxor.
30. Varje år dör det fler människor som blir sparkade av åsnor än som omkommer i flygolyckor.
31. Det vanligaste namnet i Sverige är Maria Johansson
32. Det finns fler kycklingar än vad det finns människor på vår planet.
33. Jordnötter är en av beståndsdelarna i dynamit.
34. Vi föds utan knäskålar. De är först utvecklade vid sex års ålder.
35. Greklands nationalsång har 158 verser. Ingen har hittills lärt sig alla verserna utantill.
36. Jättebläckfisken har världens största ögon.
37. En guldfisk kommer bara ihåg de tre senaste sekunderna i sitt liv.
38. Guinness Rekordbok håller rekordet för att vara den mest stulna boken på allmänna bibliotek.
39. Det var en dansk som uppfann inbrottsalarmet, men tvärr blev det stulet innan han hann ta patent på det.
40. I vartenda avsnitt av TV-serien Seinfeld kan man se något med Stålmannen på.
41. Om man kunde köra bil till solen med en konstant fart av 100 km/h skulle det ta 176 år att komma ända fram – utan vilopauser.
42. En sköldpaddas sköld består bland annat av djurets revben, och det betyder att sköldpaddan har revbenen sittande utanpå kroppen.
43. Piloter, som i nödsituationer skjuter ut sig med katapultstol, får varaktiga men av detta. De blir 3 cm kortare varje gång de gör det. I regel får de därför bara göra det två gånger.
44. En genomsnittlig chokladkaka har åtta insektsben i sig.
45. Fallande kokosnötter dödar fler människor än hajar gör.
46. Den bok som utgivits i flest upplagor, förutom Bibeln, är Ikea-katalogen.
47. Internet består till 61% av porr.
48. Eskimåer använder sina kylskåp för att maten inte ska förfrysa.
49. Charlie Chaplin vann en gång 3:dje pris i en Charlie Chaplin-lookalike tävling.
50. Det vanligaste ordet världen över är okej. Det näst vanligaste ordet är Coca Cola.''
Hästens värmereglering
Värme skapas genom ämnesomsättningen, antingen direkt när hästen äter eller indirekt när kroppsfett omvandlas till energi. Värme avges i form av fukt från huden och andningsvägarna samt i fri form genom strömning, strålning och ledning. Strömning innebär att luftrörelser (vind, drag) för bort den varma luften intill hästens kropp. Strålning sker när hästen är varmare än luften omkring sig. Då strålar värmen från hästens yta ut till omgivningen. Det kan även ske när solens strålar tillför värme till hästens kropp. Ledning är när en varm yta får kontakt med en kall, exempelvis när hästen ligger ner; då leds hästens värme till underlaget.
Den nedre kritiska temperaturen
Ner till en viss temperatur kan hästen själv minska den fria värmeavgivningen genom sin inre värmereglering. Under denna temperatur kan inte längre värmeförlusten minskas ytterligare, utan det är istället värmeproduktionen som måste ökas. Denna brytpunkt kallas den nedre kritiska temperaturen. I olika studier har det visat sig att den nedre kritiska temperaturen kan variera mellan -15 ºC och 20 ºC. Hur köldtålig en häst i slutändan blir beror på en rad olika faktorer:
- Omgivande temperatur, väder och vind
- Storlek, ålder, kritisk temperatur, pälsansättning och hull
- Fodertyp, fodermängd och utfodringsrutiner
- Vatten, skydd och underlag
- Klippning och täcke
När hästen blir för varm avger den överskottet genom ökad andningsfrekvens och svettning, där avdunstningen ger en kylande verkan. Även artärerna i kroppen utvidgas så att överhettat blod snabbare kan nå hudytan och därmed kylas av. Små muskler som är fästa vid hårkanalerna kan få håren i pälsen att resa sig samt vrida sig för optimal avkylning från omgivande luftströmmar. Vid kyla reser sig håren och blodkärlen dras samman för att behålla värmen. Genom att öka foderintaget, ändra ställning, röra eller skaka på sig kan hästen öka sin värmeproduktion.
Vad händer när vi lägger på ett täcke?
Ett täcke förhindrar bland annat pälsens hår från att resa sig, och utan träning förtvinar hårens muskelfästen med tiden. Hästens motstånd mot kyla och värme försvagas. Naturlig avkylning vid rörelse i form luftströmningar blir inte längre möjlig eftersom täcket inte tillåter luften att nå huden. Hästen riskerar att bli överhettad under sitt täcke, även vid måttlig rörelse vintertid. För att kunna värma någon del av kroppen måste hela hästens värmas, vilket inte kan ske med hjälp av ett täcke eftersom bl.a ben och buk lämnas otäckade. De täckade delarna kommer att bli för varma vilket leder till svettning, då blir de blottade delarna ännu kallare osv. Hjärnan kommer inte klara av att behandla den motstridiga informationen och temperaturen i hästens kropp försätts i obalans, vilket i slutändan leder till hälsoproblem.
När behövs täcken?
En häst ska såklart aldrig behöva frysa, eftersom det skapar spänningar och försämrar diverse funktioner inuti kroppen. Man ska dock komma ihåg att överhettning är ett större problem än vad kyla är för en häst. Hästar är långt köldtåligare än vi människor, och i många fall täckas hästar som egentligen klarar sig utmärkt utan täcke. Så länge det finns tillgång till mat klarar de flesta hästar av att hålla värmen oavsett temperatur och väder. Äldre och sjuka hästar kan ha svårare att hålla värmen själva, och då är ett täcke behövligt. Är hästen klippt behövs givetvis något som ersätter pälsens isolerande funktion. Regn och fukt i kombination med blåst och kyla är egentligen den väderlek som ställer till mest problem för hästens värmesystem. Dels ökar fuktavgången, pälsens isolerande förmåga försämras och vinden för bort värmen från hästens kropp. Men finns ett vindskydd eller liknande i hagen kan hästen välja att söka skydd och klarar sig därav helskinad även ur ett sådant oväder. Det viktiga är att vara uppmärksam på vilka omständigheter som får just din häst att frysa, så att du kan hjälpa den på traven. Alla hästar kan nämligen härdas till ökad klimattålighet - såvida de ges chansen!
Här nedan är ett inslag från P4 som ger ytterligare funderingar kring varför det är en sådan stor hysteri kring täcken.
Källor och fördjupande läsning:
Fryser hästen på vintern? av Karin Morgan
Värme och kyla av www.hippokraten.se
Täcken (ur boken "Ett Sunt Hästliv") av Dr. vet. med. H. Strasser
Teori - Hästens värmereglering (s.4-5) av Malin Linder & Emelie Warmenius
Hysteri kring hästtäcke av Sara Johansson
Youtubeklipp #6 Silke Vallentin "plays" with her horses.
Väldigt inspirerande klipp, ger en liten tankeställare. Man kan så mycket mer än man tror, bara man tror på sig själv.
Översättning:
Spansk skritt med en häst på en rak linje...
...och på en liten volt runt...
Baklänges på en liten volt med tre hästar.
Den fungerar i hagen också- även när bara en av hästarna byter varv.
...och slappna av med huvudet nere.
Låt se, om vi får plats här..
Baklänges så länge du vill det.
20 galoppombyten i rad, helt löst! Enbart med en vink.
Det var väl bra gjort?
http://www.youtube.com/tangstedt
Boktips #6: Vem är jag: och i så fall, hur många?
av Richard David Precht
Ni kan köpa boken {här}
Baksidetext: Richard David Precht har skrivit den mest framgångsrika boken om filosofi som någonsin publicerats i Tyskland. En lika insiktsfull som lättillgänglig och underhållande introduktion till filosofins svar på livets stora existentiella frågor. Vad är verkligt? Vad är sant och falskt? Hur kan jag veta vem jag är? Varför skall jag göra goda gärningar? Har livet någon mening?
Det finns många böcker som försökt introducera filosofin för gemene man, men Richard David Prechts bok Vem är jag? är annorlunda alla andra försök.
Aldrig förr har någon guidat läsarna genom de stora filosofiska frågorna så underhållande och elegant. Från den senaste hjärnforskningen och psykologin till filosofins centrala frågeställningar berättar Precht om forskningens senaste rön och teorier och lägger, som i ett pussel, samman bitarna till en lika vacker som häpnadsväckande bild av människan och hennes tankevärld.
Läsningen av hans bok blir till en spännande upptäcktsresa till oss själva, intelligent och underhållande.
Min åsikt: Vem är jag: och i så fall, hur många? är en genial bok som grundar sig i fakta och historia, som tar upp alla relevanta aspekter kring filosofi, psykologi och naturvetenskap, och gör det på ett väldigt underhållande sätt. Precht diskuterar dessa ämnen med referenser till saker som the Beatles, Liftarens Guide till Galaxen och Star Trek. Han lämnar frågorna precis öppna nog för läsaren att ha plats att fundera själv, och fundera gör man. Jag fick ofta stanna upp lite då och då och spendera en stund med att tänka över vad jag nyss läst.
Det är en bok värd att läsa. Jag vågar nästan säga att den borde läsas. Jag har lärt mig om människan som varelse, om mig själv som individ, om varför vi agerar på det sätt vi gör, och fått ifrågasätta mycket om omvärlden. Framförallt har jag lärt mig att vi är imponerande varelser, men samtidigt bara djur, om än intelligenta. Vi har inte större värde än de av föga intelligens, men vi har förmågan att göra det bättre för dem.
Egoboost #5
- Lycka är en mosaik av små ögonblick av tillfredställelse, det gäller att bli medveten om dessa och närvara i dem. -
Det finns inte en människa i världen som är lycklig varje sekund av varje dag. Lycka är att hitta de små tillfällena av extra starkt ljus och låte de lysa upp det svaga. Man kan göra ett medvetet val att göra sitt liv bättre. Ingen står i din väg så mycket som du själv.
Foderföljetong #1: Matsmältningssystemet
Hästens matsmältningssystem består av 3 delar: Munnen, magsäcken och tarmarna. Själva nedbrytningen börjar i munnen, i foderstrupen, och är inte fullgjord förrän i ändtarmen. Processen sker långsamt men konstant, och det tar ca 30-50 timmar för fodret att passera genom hela hästen, från intag till avföring.
Steg för steg av matsmältning
I munnen sönderdelas fodret vid tuggande, vilket också stimulerar tre spottkörtlar som producerar viktig saliv som bland annat har funktionen att blöta ner fodret så att det är lättare att svälja. Får inte denna saliv tid att bildas, t.ex. vid för snabbt intag av födan, finns risken att fodret inte hinner bli tillräckligt blött och därmed orsakar foderförstoppning. Magsäcken utgör bara drygt 10 % av hästens matsmältningssystem och har som uppgift att bearbeta fodret. Mjölksyra bildas i övre delen av magsäcken, och bakterier i denna bryter ner stärkelse(kolhydrater) medan magsaft i mittre delen innehåller enzymer som bryter ner protein. Här sker även en stark försurning, så att eventuella bakterier dör. Magsäcken töms aldrig helt, utan utefter att hästen äter portioneras fodret ut i tunntarmen. Här bryts stärkelse av annat slag än det i magsäcken ned, bland annat från spannmål, men även fett och proteiner tas om hand. På grund av den låga produktionen av enzymer i tunntarmen begränsas mängden foder som kan bearbetas åt gången, äter hästen för mycket stärkelse finns risken att den osmält hamnar i grovtarmen och orsakar störningar. Även fettnedbrytningen påverkas enzymtillgången och endast en väldigt liten mängd kan tas om hand. De näringsämnen som tunntarmen inte kunnat ta vara på passerar vidare till grovtarmen. Hästen har själv inte enzymer till den jäsning som sker här, utan det är mikroorganismer som lever i grovtarmen som sköter det åt hästen. En häst med en foderstat som är baserad på grovfoder får 75 % av sin energi av de fettsyror som bildas i jäsningen, därför kallas hästen en grovtarmsjäsare. I ändtarmen tas vatten upp.
Specialanpassade
Hästen är specialanpassad för att utnyttja gräs, örter och träbark; föda som ofta har låg näringstillgång, och är experter på att utvinna nödvändiga saker därifrån. De kan även bearbeta mer koncentrerat, lättsmält foder, men det bara i små mängder. Mikroorganismerna i grovtarmen tar lång tid att vänja sig vid nya fodersorter, och vid ett för snabbt omslag kan de inte fungera korrekt. Hela matsmältningssystemet är utformat för att få föda konstant, inte bara till tuggning, även om det är en viktig detalj, utan även för att nedbrytningen ska fungera korrekt och magsäcken aldrig ska lämnas tom (vi har tidigare pratat om effekterna av hunger här).
Fredagsmys #5
Milla Martins blogg: www.bullhjalpen.blogg.se
Facebook sida: www.facebook.com/Bullhjalpen
Konsten att förstå och tala med hästar
För att hästen ska acceptera närvaron av en människa - ett rovdjur - krävs att vi är medvetna om vad det är som gör oss till just ett rovdjur. Vi måste även sätta oss in i hur hästen tar emot och sänder ut information. För att kunna förstå varför hästen gör som den gör behöver vi först och främst känna till dess basala instinkter.
Instinkten att överleva
En häst som skenar, skyggar, bockar eller stegrar gör det sällan för att vara elak. Den gör det för att den är en häst. Med andra ord; den försvarar sitt liv! I första hand flyr hästen från faran genom att springa iväg. Det ligger inte i dess natur att möta fienden ansikte mot ansikte. Endast om alla möjligheter till flykt tagits i från den väljer hästen att slåss. Vår avel har minskat graden av hästens benägenhet att fly från eller utmana människan, men flyktinstinkten kan aldrig helt försvinna och är fortfarande stark hos vissa individer. En flyktinställd häst blir svår att kontrollera. Därför är det viktigt att behålla lugnet när hästen visar rädsla eller osäkerhet. Hetsar man upp sig själv i det läget kommer man bara att ge hästen ytterligare en anledning att fly, eftersom vi nu visat att det finns något att vara rädd för. Vi får därför, under inga omständigheter, bete oss som de rovdjur vi är! Undvik hastiga rörelser, höga ljud och agressiva beteenden. Allt detta kommer endast att trigga igång hästens flyktinstinkter ytterligare, och den börjar betrakta oss med misstänksamhet istället för nyfikenhet.
Tryggheten finns i flocken
Flocken är en viktig del i hästens försvar mot yttre faror. För ett rovdjur är det nästintill omöjligt att angripa och döda alla djuren i en stor grupp. Flockinstinkten är väldigt stark hos de flesta hästar eftersom det är deras källa till vänskap, närhet och trygghet. Det kan innebära problem när man särar en individ från flocken. Instinktivt kommer denna individ att vilja söka sig till tryggheten igen och gör allt för att ta sig tillbaka. När vi hanterar hästar som har en stark flockinstinkt måste vi acceptera deras naturliga reaktioner och ge hästen den tid som behövs för att känna trygghet även utan sin flock. Människan i sig måste bli en trygghet. Det blir vi automatiskt om vi gång på gång visar hästen att hos oss finns inget att vara rädd för.
Fortplantning
Hästens fortplantningsinstinkt är speciellt stark hos hingstarna. Finns det ston i närheten är "tjejer, tjejer, tjejer" det enda som cirkulerar i hingstens tankar. Han stänger av omvärlden och allt fokus ligger på driften att föröka sig. En kärlekskrank hingst kan bli en mycket farlig häst. Många hingstar hålls dessutom ensamma och får endast träffa andra artfränder i samband med betäckning, ofta under människans uppsyn och utan naturligt förspel. Vad lär vi hingsten genom denna typ av avel? Vi lär honom att våldta. Om denna hingst sedan skulle möta ett sto under en ridtur, vad kan vi förvänta oss för reaktion då? Att han snällt ska gå förbi? Knappast. Situationen medför snarare en risk där instinkten tar över och skadar de inblandade. Även hos ston märker vi av denna instinkt, och måste kanske ta hänsyn till att ett sto i brunst ibland behöver större kravlöshet i arbetet och vardagen för att undvika onödiga konflikter.
Hästens sinnen
Synen: Människan har ögonen placerade framme i ansiktet, vilket gör att vi lättare kan fokusera på och bedöma avstånd till saker vi ser; ett rovdjurs ögon. Hästen har ögonen placerade på sidorna av huvudet. Deras synfält är därmed nästintill 360 grader. De ser åt alla vinklar förutom rakt bak och rakt fram. Hästen kan bara göra en avståndsbedömning genom att titta rakt på föremålet. Eftersom hästen ser två bilder samtidigt kan ett föremål uppfattas olika beroende på från vilket håll det studeras. En soptunna som vanligen passeras från vänster sida kan plötsligt bli läskig om man rider förbi den från höger.
Hörsel: Hästen hör många gånger bättre samt högre frekvenser än människan. De kan höra en kvist brytas av hundra meter in i skogen och den naturliga reaktionen är fara = hästen skvätter till. Den hinner alltså reagera utan att vi ens hört ljudet. Förmågan att kunna vinkla öronen för att lyssna sig till ljudets källa hjälper hästen att avgöra varifrån eventuella faror kommer.
Lukt: Hästens luktsinne är också många gånger bättre utvecklat än vårt. Det hjälper hästen att identifiera andra hästar, välja ut växter i betet, hitta rätt väg, upptäcka faror osv. En främmande lukt kan skrämma hästen, och det bör vi ha i åtanke när hästen till synes utan anledning stannar upp och blir osäker under ridturen.
Känsel: En häst reagerar på även den lättaste beröring. Det finns de som påstår att deras hästar är "hårda i munnen". Ändå kan dessa "hårdmunnade" hästar känna när en liten fluga sätter sig i mungipan. Att hästen uppfattas stum i tygeln beror alltså enbart på att den stängt av för obehaget den känner när ett felanpassat bett eller en för stark hand verkar i dess mun. Hästar får - precis som vi - blåmärken och förstörda vävnader i huden vid hårda slag eller rapp av spöet. Protester från hästens sida tyder på obehag. Lösningen är då inte att tygla hästen till tystnad, utan att hjälpa hästen bli kvitt smärtan, exempelvis en lättare hand eller en bättre anpassad sadel. Djur har även känsel på ett djupare plan; de kan läsa av vilken sinnesstämning du befinner dig i. Förvänta dig inte att hästen ska samarbeta om du själv är i obalans. Har man en dålig dag är det bättre att avstå en ridtur i väntan på gladare humör. Ta även hänsyn till att hästens humör kan variera från dag till dag, och anpassa arbetet efter vad ni orkar för stunden.
Att tala hästarnas språk
Hästar använder sig av alla sina sinnen och sin kropp för att kommunicera med varandra. De kan inte lära sig människans språk, därför måste vi lära oss deras för att kunna förstå och göra oss förstådda. Allt vi gör kring hästen; sättet vi rör oss, beter oss, låter och hur vi mår inuti registrerar hästen som information. Din kroppshållning är exempelvis avgörande för om du inger respekt, signalerar fara eller utstrålar lugn. Vi har inte hästens öron som kan strykas bakåt vid obehag, ingen svans som irriterat kan svischa fram och tillbaka, inte heller en lång hals som kan höjas och sänkas vid fara eller avslappning. Men vi har vår intelligens och vårt sunda förnuft! Vi kan läsa av och efterlikna hästens rörelsemönster samt skapa egna signaler som hästen kan lära sig att uppfatta. Frågorna vi sänder måste vara ärliga och tydliga för att inte genomskådas eller missuppfattas. Likaså krävs det att vi lyssnar till svaren och accepterar hästens egna sätt att vara och tänka. Det har utvecklats många olika metoder att kommunicera med hästar genom tiden, och de mest omfattande har vi tänkt ta upp och diskutera här på bloggen. Metoderna skiljer sig åt på vissa punkter, men grunden är nästan alltid densamma:
Youtubeklipp #5: Horsing around in France with Ludovic and Latif
Veckans youtubeklipp innehåller en riktig glädjespridare!
Lägg dock märke till att han vet var hästen är någonstans hela tiden. Även om de inte menar det så kan en häst som leker råka skada dig av misstag. Precis som vilken individ som helst, oavsett art.
Var försiktiga.
www.youtube.com/ParelliTube
Boktips #5: The secret: Hemligheten
av Rhonda Byrne
Ni kan köpa boken {här}
Baksidetext: Fragment av den stora hemligheten har funnits tillgänglig i många berättartraditioner, i litteraturen, inom religionen och filosofier i århundraden. Nu finns för första gången alla pusselbitar samlade i en bok som kan vara livsavgörande för den som tar in budskapet. The Secret - Hemligheten innehåller praktisk kunskap som gör att läsaren får en större förståelse för och insikt om hur man blir mästaren i sitt eget liv.
I boken lär man sig att tillämpa The Secret på alla sätt i livet, vare sig det handlar om hälsa, relationer, lycka, yrkeslivet eller pengar, och dessutom i samspelet med andra i världen. Budskapet handlar om att återupptäcka den dolda, outnyttjade kraften i sitt inre och den vetskapen för med sig glädje på alla områden i ens liv.
The Secret innehåller visdom från samtida lärare och inspiratörer - kvinnor och män som är läkare och medicinare, psykologer, historiker, teologer och vetenskapsmän, samt ledande inom näringsliv och ekonomi - som har använt sig av hemligheten för att uppnå hälsa, välbefinnande och lycka. Genom att börja tillämpa kunskapen i The Secret visar de hur sjukdomar kan botas, hur man kan uppnå bättre levnadsstandard, bemästra hinder och begränsningar, samt nå dit många vanligtvis anser vara omöjligt - sina drömmars mål. Boken är svaret på vad många hoppas på - ett skifte på vilket sätt människor i hela världen tänker, går från ord till handling och därtill bemöter varandra.
Min åsikt: Jag växlade mellan att vara facinerad och skeptisk när jag läste den här boken. Tanken att man skulle kunna tänka sig rik eller lycklig kändes först lite absurd. Men sen insåg jag att det faktiskt låg mycket i vad de säger i boken. Om man vill tro att det finns en kraft som uppfyller dina önskningar bara du tänker på det tillräckligt starkt är upp till en själv att avgöra. Men jag är stensäker på att din inställning har enorm betydelse för ditt liv. Så det är mycket möjligt att om man ställer in sig på något är chansen stor att man lyckas genomföra det, om man verkligen tror på det.
Vad man än tror är boken en enorm inspirationskälla och väldigt intressant!
Egoboost #4
- Bli aldrig tvingad till tystnad. Tillåt aldrig dig själv att vara offret. Acceptera ingens definition av ditt liv; definiera dig själv -
Foderföljetong
Alla människor har nog olika bilder av vad man anser vara en häst, vilket kan variera från en lurvig shetlandsponny till en blänkande dressyrhäst som utför diverse komplicerade rörelser eller till en stadig ardenner som troget hjälper bonden med jordbruket.
Hästen ur ett biologiskt perspektiv är ett stäpplevande, gräsätande flyktdjur som utseendemässigt kan skifta ganska mycket från en individ till en annan men fysiologiskt har de flesta hästar samma behov. De behöver stora ytor att röra sig på, en flock att umgås med och ett hälsosamt foderintag för att må bra. Den punkten, ett hälsosamt foderintag, är något som många hästägare saknar nödvändiga kunskaper om idag.
Många delar av hästvärlden är idag uppbyggt på tradition eller kunskaper grundade på antaganden istället för logik och vetenskapliga bevis. Hästarna utfodras med foder och tillskott innehållande ämnen som deras kroppar många gånger varken kan tillgodogöra sig eller bryta ner vilket leder till överbelastningar av organ och matsmältningssystem och i vissa fall även allvarliga sjukdomar.
Detta vill vi göra vad vi kan för att förändra, genom att sprida kunskap uppbyggd på fakta. Alla vill vi att hästarna ska må bra, vara friska och lyckliga men få känner till de nödvändiga kunskaper som krävs om hästens naturliga beteende, ämnesomsättning och foderomvandling.
Därför kommer ni få möjlighet att följa vår "Foderföljetong" där vi kommer att ta upp och informera om olika foderrelaterade ämnen som vi anser vara av väsentlig karaktär. Det kommer att publiceras en artikel i serien varje lördag under tio veckor framåt. Dessa kommer innehålla många olika spännande ämnen; allt från vitamin- och minerallära till grundlig information om socker till en genomgång av hästens matsmältningssystem och dess funktion. Om det är något specifikt ämne som Du är extra intresserad av att läsa om mottar vi gärna förslag på detta.
Vår förhoppning med detta är att bidra till att fler öppnar ögonen för det, ganska fördunklade, ämne som foder faktiskt är.
Fredagsmys #4
Ni kan köpa boken {här}
"En sak skall du veta, sade han, att människan mer än någon annan varelse kämpar emot livskraften, rörelsen, och blir därmed en slav under den. Hon känner sig maktlös. Och vad händer med någon som är maktlös? Man försöker att ta kontroll över tiden, så att man blir herre över rörelsen.
Man njuter inte av livet. Man accepterar det inte."
Sida: 33
"Människan har en enorm kreativ potential. Men vår intelligens och våra möjligheter till fria val innebär också ett ansvar. Respekten för andras frihet. Istället för att se det som vår självklara rätt att styra och kontrollera vår omgivning, skulle styrkan av vår intelligens kunna användas på ett mer långsiktigt sätt. I samverkan med omvärlden, inte i strid mot den."
Sida: 46
"Det finns djur som inte håller med om att människan är den intelligentaste av varelser. Djur som inte låter sig kuvas eller domineras på endast människans villkor. Av förklarliga skäl avlivas ofta sådana djur. De anses farliga eller ohanterliga.
Men kanske är det så, att allt de kräver är att bli behandlade med respekt. Det handlar om att hitta fram till en kompromiss, så att man arbetar tillsammans, på lika villkor. Det är inte alltid enkelt, men det är möjligt."
Sida: 47
"Corinth ansåg att människan, i sin önskan att alltid vara den intelligentare, sänkte intelligensen på allt i sin omgivning istället för att höja sin egen. På så vis kan människan dominera och se ner på sin omgivning istället för att själv utvecklas."
Sida: 50
"Tätt knuten till rädslan och aggessiviteten finns maktkampen. Känslan av att man endast är säker när man står överst på trappstegen. Och den djupa avgrund som känslan av maktlöshet innebär."
Sida: 87
"Ett djur kan aldrig bli en bruksvara. Man kan inte köpa en häst endast i ett syfte att bruka den, likt en bil eller en motorcykel. Snarare är det så att man köper ett ansvar, gåvan att förvalta. Man kan inte förutsätta att någon levande varelse automatiskt skall utföra det man begär eller önskar. Man äger aldrig den andres vilja, oavsett hur mycket perngar man har betalat."
Sida: 93
Vägen till friska hovar
Det är definationen av friska hovar. Men hur når man dit? Och är det ens ett uppnåeligt mål? Ja, de flesta hästar har goda förutsättningar för att få friska hovar - såvida vi ger dem möjligheten! Men vägen dit kan ibland vara lång och tålamodsprövande. Det är tyvärr inte så enkelt som att man enbart kan verka sin häst frisk. Det krävs en mycket större helhetsomställning i sättet att tänka och vara som hästägare. Vill du nå målet - friska hovar - så måste du gå back to basics. Vad innebär det då? Jo, att man stannar till och tänker efter vad det egentligen är som får en häst att må bra!
Vad behöver den för att stimuleras mentalt? Hur fungerar hästen?
" Hästens mage ska fyllas sakta ca 14-18 timmar om dygnet. Annars får den lätt magsår, kolik eller andra stressymptom som senare kan leda till sjukdomar. Hästens mage är väldigt liten i förhållande till storleken på djuret. Detta för att den är ett strövande stäppdjur som har en kropp som är byggd för att vandra och ha rikt blodflöde som pumpar upp blodet varje gång hovarna lyfts och sätts ner. Hjärtat bör inte göra allt själv. Då slits den ut i förtid. Om den tvingas till det lever den inte lika länge som den skulle kunnat. Precis som vi människor.
Hästen är en grovtarmsjäsare. Det innebär att i grovtarmen finns flera miljoner mikroorganismer som lever och omsätter det som hästen äter. De bildar allt som hästen behöver. Om man byter foder för snabbt eller magen shockas av vårgräs, frostgräs osv så dör de goda bakterierna och bildar endotoxiner. Det ruttnar i tarmen och det slutar jäsa. Förruttnelsen gör att tarmens vägg går sönder. Ut i blodet rinner då giftet som till slut når lamellerna i hovarna. De brister av giftet. Hästen blir öm/blockhalt. Helt beroende på hur stark förgiftningen varit." - Hanna Malmberg* {Citatkälla}
Texten ovan hjälper oss att konstatera följande faktum: Allt hänger samman! Ingen del kan lämnas orörd utan att påverka slutresultatet. Varför är detta så viktigt att förstå? Jo, för när alla bitar fallit på plats... kommer man att ha nått slutmålet! Receptet på friska hovar är nämligen: Rätt hovvård + sund kost + social stimulans + rätt levnadsmiljö + motion = FRISK HÄST. Omvänt blir god hovvård lönlös om du fortsätter att fodra hästen med mat som dess kropp inte klarar av att hantera. Hovarna kan aldrig bli starka och härdade om hästen bara går i en gräshage dag ut och dag in. All typ av stress påverkar kroppen negativt vilket i slutändan syns i hoven. Åter igen: Allt hänger ihop!
#Regelbunden verkning. Utgå från hur hästen vill ha sin hov! Låt det inte gå för långt mellan verkningarna; så fort hoven blir det minsta för stor kommer diverse brytkrafter att deformera den.
#Förläng ättiden. Hästens tarmsystem är som tidigare nämnt anpassat för ett långsamt och kontinuerligt intag av föda. Genom att förlänga ättiden och förminska tuggornas storlek minskar risken för höga insulinnivåer, magsår, stress m.m.
#Minska sockerintaget. Socker föder svampen i hästens kropp vilken är den huvudsakliga orsaken till ömma hovar (svampangrepp/röta i strålen). För mycket socker i fodret ökar även risken för fång och diabetes. Våra hästar klarar av att hantera ca 10% socker, men svenskt gräs innehåller ofta mer än så. Undvik grönt sommarbete och blanda ut höet med halm så späder du effektivt ut sockret!
#Allsidig kost. Det är viktigt att hästens vitamin- och mineralbehov tillgodoses. Brister ger sig utryck i olika symptom och syns tydligt i hovarna; foderränder, frasiga hovar etc tyder på obalans eller brist i kroppen. I det vilda äter hästarna omkring 300 olika arter dagligen och kan själva leta upp de näringsämnen som behövs för stunden. Odlat hö innehåller sällan mer än 3 grässorter. Hästar som får exempelvis havre och betfor som komplement till grovfodret får alltså bara i sig 5 arter dagligen! Var noga med att göra betes- och höanalyser för att kunna värdera ifall djuren får i sig tillräcklig mängd och rätt balans näringsämnen. Fodertillskott är behövligt när grovfodret är otillräckligt. För ökad allsidighet kan man erbjuda växter, frukt, bär och svamp efter säsong. Bark är nyttig hästmat! Mycket lågt sockerinnehåll, tarmstimulerande cellulosa och flera olika mineraler är några av barkens fördelaktiga innehåll.
#Social stimulans. Hästar är flockdjur och behöver interagera med andra djur av sin art för att må bra. Tryggheten ökar med antalet djur i hagen. Viktigt är förstås att hästarna faktiskt trivs tillsammans. Eftersom våra tamhästar inte får välja sina vänner själva måste hästägaren ansvara för att flockuppsättningen blir så harmonisk som möjligt.
#Anpassa levnadsmiljön. Utforma hagen så att hästen inspireras till rörelse. Korridorer, labyrinter, hinder, kuperad mark... ju större variation desto bättre! Och eftersom hovar anpassas efter det underlag de utsätts för är även det en faktor som kan manipuleras. Om man lägger ut grus i området runt t.ex. vattenkaret, vänjs hästen med grus under hovarna av bara farten när den går fram till karet för att dricka. Underlag där hoven sjunker ner ett par centimeter ger bäst strålträning och därmed ökat blodflöde i hela kroppen.
#Motionera. Om inte hästen själv sköter sin motion i hagen behöver vi hjälpa den på traven. Hett tips! 30 min daglig träningspuls (fullt flås) förbränner socker i ett dygn framåt. Obs! Ett steg utan stråltryck räknas inte! Hästen ska landa med trakt och stråle först så att en naturlig överrullning kan ske. Det är bara då hovmekanismen fungerar korrekt; strålen hjälper till att pumpa runt blodet och elastiska putan agerar stötdämpare. Här är helhetsreceptet än en gång:
Ps. Ni har väl inte missat barfotareporaget i det senaste numret av ridsportsmagasinet Equipage? "Aldrig tidigare har något ämne engagerat mer eller fler i Equipage historia" är tidningens egna ord om artikeln. Man har möjlighet att diskutera reportaget på deras hemsida {här}
*Hanna Malmberg är bl.a. utbildad hovformsspecialist enligt SANHCP:s modell. Hon engagerar sig mycket i allt som rör hästarnas välfärd. Det finns mycket intressant kunskap att hämta kring hovar, foder och därtill relaterade sjukdomar på hennes hemsidor: www.hov-hanna.se & www.vallfoder.se
Youtubeklipp #4: Horse Revolution
Den här veckan är onsdagens youtubeklipp ganska rätt fram. Det kan förekomma starka bilder!
Den visar väldigt tydligt hur felaktig ridning, slag och skadliga bett påverkar hästen.
Självklart är det inte meningen att provocera, detta klipp visar bara hur fel det kan bli när det har gått för långt!
Kanske kan ge en liten tankeställare, eller ge nyttig kunskap som kan ändra något man inte visste om till det mer poitiva?
www.youtube.com/NevzorovHauteEcole
Boktips #4: Hästen, vår följeslagare
Av Petra Robin och Ylva Robin.
Baksidetext: "Att söka sin historia. Och hästens. I det sökandet vaknade barndomsdrömmar, attg möta russen på Lojsta hed och att en sen vinterkväll fara i släde invirad i filatar, men ljudet av knarrande snö och sjungande bjällror.
Barndomsdrömmar som skulle föra bort oss till platser där människor och hästar började att berätta, om nu och det som hör till det förgångna.
Alla gånger har det nog inte varit en så jämlik vänskap, nog är det människan som haft övertaget, makten i detta förhållande. Hästen har varit i våra händer, hon har varit vår följeslagare, vår tjänare i mycket. I det finns en stor sårbarhet, där hästen alltid varit utlämnad åt oss och det som vi har företagit oss.
Vid åsynen av dessa djur, dessa hästar med en nästan magisk utstrålning, är det som det skimrar om dem och i deras ögon.
Och i dessa ögon finns något,
något onåbart för människan,
något som vi inte kan förstå. "
Min åsikt: Denna bok hade jag lånat hem från skolan för två veckor sedan, men av någon alnedning glömt bort. När jag nu har läst igenom den så måste jag säga att jag önskar att jag läst den direkt. Den har ingen speciell inriktning eller så, den handlar helt enkelt om hur fantastika våra hästar är. En feel-good bok kan man säga. Den har lite om hästens historia, den har olika myter som omfattar hästar, ett kapitel är om hur man kanske var när man var en liten hästtjej och hade de där drömmarna om att gallopera på stranden eller på ett snöklätt fält med sin bästa fyrbenta vän.
Den har även kapitel om vilket arbete hästen har, och vad vi inte alltid tänker på som kanske borde komma fram i ljuset lite mer. Till exempel på travbanorna där för många spelare hästarna slutar vara hästar och blir till nummer och bra eller dåliga odds istället.
An allmänt mysig bok som innefattar lite om det mesta.
Egoboost #3
ÖVERSÄTTNING:
Hej, jag heter Kenna.
Jag är 18 år gammal och har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ut med betyg bland de 4% bästa i klassen, och de högsta utmärkelserna. Jag var ordförande i elevrådet, ordförande i matteklubben, ungdomskyrkledare, NHS medlem och en ”Kompis”. Jag ska läsa biokemi på Universitetet i Texas. Jag blev accepterad till en prestigefylld program på UT.
Min berättelse dock?
Min berättelse motsäger helt skådespeleriet jag för. Folk säger att jag är ”utåtriktad”, ”rolig” och ”energisk”. Men det är inte allt jag är. Mitt liv är ett skådespeleri, och jag är skådespelerskan.
MIN BERÄTTELSE:
Mina föräldrar skilde sig när jag var sju år gammal. Min pappa och jag var bästa kompisar, och oskiljaktiga. Sen var han plötsligt inte där lika ofta. Jag bodde med min mamma och min syster. Min mamma och jag hade svårigheter med att komma överränns. En enda droppe alkohol kunde antingen göra henne helt borta… eller göra henne väldigt arg. Jag har blivit slagen, riven, ryckt i, skriken på, svuren på och örfilad många gånger. Allting var alltid mitt fel. Det var gånger hon kunde komma hem så full, och spy överallt, och jag blev tvungen att ta hand om henne och min lillassyster. Psykologer har märkt henne som en misshandlare. Jag HATAR det ordet. För problemet är bättre än vad det var. Och hon bryr sig fortfarande om, och älskar, mig. Det vet jag.
Jag blev mobbad obarmhärtigt i mellanstadiet. Fysiskt, muntligt och emotionellt. Jag var liten, och därmed det lätta målet. Och jag var aldrig ett ”populärt” barn, så tjejer tyckte om att göra narr av mig. Jag hade inga vänner.
När jag var tretton hittade jag äntligen uppmärksamheten jag krävde från någon, att känna mig viktig, och speciell. Han var 29, och han var min musiklärare. Han var min värld, och jag var hans byte. Jag litade på honom, gjorde mig själv totalt sårbar, och han manipulerade mig och förstörde mig. Jag anmälde honom när han korsade en linje en för många gånger. Han sparkades, och flydde till Georgia. Och jag handskades med privatinspektörer, juridiska överordnanden och de hemska ryktena och mobbandet på skolan. Jag lade skulden på mig själv, för att ha förstört hans giftermål, familj och liv. I år - var det mitt fel. Han krossade mitt liv, och jag slutade leva. Jag led av klinisk/större depression.
Jag har skärt mig. Jag har avsiktligt skadat mig själv och orsakat smärta för min kropp. Jag har tänkt ut flertalet sätt att ta livet av mig. Jag har känt mig ensam. Jag har känt mig hopplös och värdelös. Jag har känt mig avdomnad och isolerad från omvärlden. Jag hatade mitt liv. Jag hatade mig själv. Varje gång jag tittade på mig själv tänkte jag: ”Vad för förstörd idiot skulle någonsin älska mig?”. Jag kämpade varje dag. Jag var diagnoserad med depression på grund av en ärftlig kemisk obalans. Men jag vet att mycket av det var situationsrelaterat också.
Och har jag nämnt? Jag är tillsammans med en tjej.
Jag valde att lägga upp detta efter studenten så jag inte skulle behöva hantera ryktena på skolan. Jag har gått igenom för mycket för att tolerera omoget skit. Och det gör jag inte. Hatare kommer att hata, men de flesta gillar oss.
Och jag är otroligt lycklig. Det är det enda viktiga, eller hur?
För alla som kämpar med sin berättelse. Jag vill att du ska veta, och tro:
DU ÄR VACKER.
DU ÄR SPECIELL.
DU ÄR ÄLSKAD.
Hopp är äkta.
Kärlek är äkta.
DET BLIR BÄTTRE.
Alla har sin berättelse.
Du är inte ensam.
Den hälsosamma formen
Men varför rider vi som vi gör?
Hur rider vi våra hästar?
När man frågar vad den ”korrekta formen” är, får man ofta svar om hög nacke, luftiga steg och bakdelen in under kroppen. Detta säger dock inte alls mycket om vad man egentligen strävar efter. Det är lätt att dra in mulen på sin häst så nacken böjs, det är inte lätt att göra detta utan att det orsakar smärta för hästen. Ett experiment: sätt dig rak i ryggen, med axlarna bak och huvudet upp. Tryck sedan in hakan mot halsen, som om någon drog dina mungipor neråt-bakåt. Det gör ont, eller hur? Samma muskler som du känner smärta i nu, känner hästen smärta i när ryttaren drar in dess huvud. Ridning på detta sätt orsakar inget mer än smärta, muskelspänningar, och slitning på leder och skelett.
Även utan denna brutala akt kan formen orsaka smärta för hästen; om man saknar tålamod.
Det grundar sig i hästens anatomi
Hästens ryggrad är byggd lite som en solfjäder. Själva ryggraden börjar i nacken men svänger sedan ner i en S-form genom hästens hals och fortsätter en bit under ryggen, vid manken börjar de så kallade tornutskotten. Dessa utgår från ryggkotorna och skjuter upp för att forma manken och ryggen vi sitter på. När hästen höjer huvudet och svansen, kommer spetsarna på tornutskotten närmare varandra, när den sänker huvudet och svansen spretar de ut (Se bild). Detta är den absolut grundläggande anledningen till att hästar bör börja ridpass med huvudet någorlunda sänkt, då tornutskottens position när hästen har höjt huvud i kombination ryttarens tyngd kan orsaka stor smärta för hästen. Detta är dock inte enda anledningen. Ovanpå tornutskotten ligger ”långa ryggsträckaren”, en muskel som är ungefärligt utplacerad på nedanstående bild. När denna spänns drar den upp hals och huvud, sänker ner ryggen och lyften bakdelen. Alltså precis motsatt vad man vill nå. När denna muskel istället slappnar av kommer halsen falla framåt, bakdelen tillåtas att sänkas, och därmed dra upp ryggen. Då korset sänks kommer bakbenen att lätt kunna falla in under hästens kropp, och långa ryggsträckaren kommer att ge stöd åt och hålla uppe huvudet.
När detta mål är nått kan hästen börja förflytta sin tyngdpunkt bakåt. Då kommer bakdelen sänkas, och framdelen höjas. Där, är en häst med en hälsosam, hög, men framförallt avslappnad, form.
En häst i fri rörelse
Att se skillnaden
Det är lätt att skilja denna genomtänka form från den lika tjusiga men obehagliga formen bara genom att titta på hästen i fråga. När hästen arbetar avslappnat, och efter dessa mått korrekt, är ryggraden rak, och ryggen böjd. Det spelar ingen roll om hästen i detta fall går med huvudet högt eller lågt; är formen korrekt har ryggen samma böj, manken är inte lägre än resten av ryggen, nacken är den högsta punkten, och korset i den lägsta.
Hur föddes den engelska ridningen?
Hur kommer det sig att för femhundra år sedan, då vi människor hade så begränsad kunskap, var hästens medellivslängd inte 20 år, utan 35? Hur kommer det sig att människor så ofta ”gör vad vi alltid gjort”, men glömmer bort något av det bästa vi gjort? Det fanns en tid då hästar var i sin absoluta fysiska toppform under ryttare. Då de gick ut i krig och rörde sig fjäderlätt, vände helt om på en femöring, stod på bakbenen i balans och rörde sig får sida till sida vid mindre än en viktändring från ryttaren. På den tiden var en häst värd mer än en hel by och alla dess invånare, och hur man tränade hästarna var en hemlighet bara de allra viktigaste fick dela. De människor som inte hade tillgång till dessa hemligheter, adelsmän som hade råd med hästar men inte rätt till utbildningen, försökte ändå nå samma mål. Bristande kunskap och tålamod ledde till genvägar där genvägar inte borde tas. Anledningarna till varför man gjorde som man gjorde rann ut i sanden, och vad som var kvar var människans strävan efter att uppnå något som i våra ögon var vackert.
