1. Sämre skelettillväxt
Skelettets grovlek och täthet har ett starkt samband med motionen hästen får under sin uppväxt. Man har också sett att unghästar som hålls i stall visar mer begränsade benrörelser än hästar som hålls ute. Naturlig motion i hagens terräng är den mest optimala stimuleringen av skelettutvecklingen.

2. Stallmiljön
Svenska stall ventileras över lag alldeles för dåligt, vilket leder till att stalluften blir kraftigt förorenad av damm från grovfoder och strö. Denna miljö är inte hälsosam för varken djur eller människor. Partiklarna följer med luften ner i lungorna där de orsakar skador som påverkar lungfunktionen. Skadligheten ökar med antalet timmar i stallet.

3. Beteendestörningar
Ensam i en box flera timmar om dygnet medför att hästen inte tillåts söka föda och beta, umgås med andra hästar, göra utlopp för sina flyktinstinkter osv. När dessa naturliga behov begränsas uppstår stress och frustration hos hästen, vilket i sin tur leder till diverse beteendestörningar, exempelvis krubbitning, vävning, boxvandring m.m. Dessa så kallade ”olater” syns inte alls lika ofta bland hästar som fötts upp och hålls på lösdrift. Tre bitar som spelar in på huruvida hästen utvecklar en beteendestörning eller inte är: 1) Kontakt med andra hästar, 2) rörelsefrihet och 3) en grovfoderbaserad kost.

4. Magsår
Har ett direkt samband med hästens ätvanor. Att magsår är vanligare bland hästar som står i stall än de som går på lösdrift har förmodligen sin förklaring i att de flesta uppstallade hästar portionsutfodras. För att undvika magsår är det därför viktigt att förlänga hästens ättid, erbjuda s k ”slow feeding”. Vi har skrivit mer om den utfodringsmetoden {här}.


1. Tradition
Vår traditionella hästhållning baseras på en tid då hästarna användes om bruksdjur. Hästen var ett effektivt transportmedel samt en viktig del inom jordbruket och armén. Under dagtid var de i tjänst hos människan, om natten gick all tid åt till att äta och vila inför nästa arbetsdag. Sysslolöshet var inget problem bland djuren på den tiden, och man var inte heller medveten om stallets negativa effekter på luft- och arbetsmiljö. Även om vi har en helt annan kunskap idag, samt att våra hästar inte längre används i så stor utsträckning som förr, så har man ur traditionen utvecklat en föreställning om att hästar måste hållas inne.

2. Lättillgänglighet
Att ha hästen i box innebär att den alltid är lättåtkomlig och ren inför användning. För många enskilda hästägare är också tiden i stallet väldigt värdefull; man upplever det trivsamt att mocka ur hästens box, utföra andra sysslor och umgås med hästarna och andra hästägare. Man bör dock ställa sig frågan; är det snarare till hästägarens och inte hästens bekvämlighet som användandet av stall är det vanligaste alternativet idag?

3. Antropomorfism
Antropomorfism innebär att man överför mänskliga egenskaper på till exempel en varelse eller ett föremål. Just hästägare är ofta väldigt duktiga på att sätta en mänsklig prägel på sina hästar. Men hästen har inte, och kommer aldrig att få, samma behov som vi människor har! Inte ens i den vildaste höststorm överväger hästarna att stanna inne. De har en mycket starkare klimattålighet än vi människor och motstår kyla, regn och blåst betydligt bättre än vi. Att oja sig över väder och vind är bara ytterligare ett exempel på vårt förmänskligande av hästen. ”Min häst längtar in till stallet!” är också ett vanligt påstående som har sin orsak. Hästar är vanedjur och de längtar in för att i stallet väntar god mat. Men vad ska hästen göra i 8 timmar när den har ätit upp sitt kvällsfoder? Stå och sova? Hästar sover inte 8 timmar om natten som oss människor. De sover ca 4 timmar utspritt över hela dagen. En häst är alltid en häst, därför måste vi tänka som en!

4. Djurskyddsföreskrifter
Det finns en misstanke om att Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning har bidragit till uppfattningen att hästar bör hållas i stall. Regelverket fokuserar mycket på detaljer kring traditionell stallmiljö. Det finns också en antydning om att endast vissa hästraser tål att vistas utomhus. Numer har hästens behov av utevistelse och rörelsefrihet fått större plats i regelverket. Bestämmelser kring mått på stallbyggnader, rekommendationer och andra regler som rör hästhållning finner du på Jordbruksverkets hemsida: {Klicka här}




Många verkar vara av uppfattningen att användandet av lösdrift är ren lathet från människans sida. Ja, en lösdrift innebär kanske en hel del bortfallet arbete som man annars är van att utföra i vardagen. In-/utsläpp, sopa stallgången osv. Men detta insparade av sysslor breddar istället möjligheterna för hästägaren att spendera mer tid med sin vän! Den dagliga tillsynen blir förhoppningsvis mer givande eftersom man lär sig att observera hästen i ett naturligare tillstånd. Lösdrift är det enda som främjar hästens naturliga behov. Sett ur hästens perspektiv är alltså lösdrift utan tvekan det bästa alternativet. De är skapade för ett uteliv; det har inte våran avel ändrat det minsta på!

Ur den ekonomiska aspekten är det billigare att investera i en lösdrift än ett stall, även på lång sikt. Problemen som uppstår brukar snarare vara praktiska. Man har kanske inte tillgång till en miljö där en bra lösdrift kan byggas. Det är tyvärr inte bara att släppa ut hästarna i en stor hage och tro att de sköter sig själva. Enligt lag behövs till exempel en torr liggplats för hästar som hålls ute mer än 16 tim/dygn. Men även den tråkigaste och mest fyrkantiga hage kan bli en spännande värld som stimulerar hästens behov av rörelse! Det är endast fantasin som sätter gränser. Inspiration till lösningar hittar du {här}.


Ja, det kan de. Många anser att tävlingshästar av nån anledning skulle vara skörare än andra hästar; det stämmer inte. Tvärtom är de utomordentligt rustade för ett uteliv med all den fodermängd och motion de får. Ingen idrottsman eller häst mår bra av att stå still flera timmar och sedan tränas hårt en timme; lågintensiv rörelse utspritt över hela dygnet ökar prestationsförmågan bättre när det väl gäller och skaderisken minskar. En häst klarar även av att hålla värmen utan täcke oavsett väder, men för att värmesystemet ska fungera optimalt krävs en frisk häst, fri tillgång på mat samt att hästen får härdas i sin egen takt. För de hästar som ändå har svårt att hålla värmen (t.ex. är försvagade av ålder, sjukdom eller har rakats) finns en uppsjö av täcken att tillgå.

Det är upp till var och en att bestämma. Stall är inte negativt just för att det är ett stall; för mycket stillastående är negativt för hästen är inte gjord för att stå still! Har du bara en box att tillgå, minimera timmarna i stallet och öka timmarna av utevistelse så mycket det bara går. Vinsten av det? En i längden mer stimulerad och hållbar häst!

Jordbruksverket: www.jordbruksverket.se
Förstudie om hållbar hästuppfödning: {Ladda ner rapporten}