Är det inne att vara ute?
Något som jag tycker har blivit mer och mer tydligt på senare tid är att många människor inser vikten av riklig utevistelse för hästen. En del tillbringar fler av sina ridturer ute i skogen än tidigare, många hästar får vara ute fler timmar per dygn i hagen och lösdrift blir mer och mer vanligt. Håller ni med?
Det känns underbart att andelen hästar som får leva ett sunt och naturligt liv ökar och att vi får ta del av den processen! Om ungefär två veckor är det ett år sedan jag flyttade min häst till lösdriften där han stod idag och jag har märkt stor skillnad. Några exempel:
- Bosse är generellt mycket lugnare nu, både vid hantering och ridning. Han har kvar samma glädje i allt han gör men har lättare för att varva ner och reagerar inte med rädsla på samma sätt som tidigare.
- I och med flytten fick han helt fri tillgång till grovfoder genom en rundbal med hösilage. Tack vare det har han hållt sig fin i hullet och inte gått ner i vikt vilket han har lätt för annars vintertid.
- Han trivs verkligen med att kunna gå in och ut som han vill! Vi båda slipper stressmomentet vid insläpp/utsläpp morgon och kväll och han är mycket mer bekväm med att kunna stå i box nu när det behövs.
Fredagsmys #28
Vad kan man göra en fredag-lördag-söndag?
Åka iväg på eller anordna en grundkurs i hovvård!
Det är precis vad jag (och Linnea ;)) ska göra denna helg. Ikväll kommer första lasset med deltagare som ska sova över under kursen. Det kommer bli så himla mycket gött hov- och hästsnack med härliga människor 48 timmar i sträck, vi är nog tämligen slutkörda allihopa söndag kväll. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att spendera en helg!
Var kan man gå en grundkurs?
På sanhcp.org under "boka kurs" kan man anmäla sig till kurser som hålls av Birgitta Färnstrand-Svensk i Lingbo utanför Ockelbo. Birgitta åker även ut i hela Sverige och håller kurser om deltagarna är tillräckligt många. Det samma gäller Kent Wiberg om man kontaktar honom. Han kommer exempelvis att vara instruktör på kursen hos mig. Det finns säkert fler utbildade hovformsspecialister som har möjlighet att anordna kurser. Enklast får du tag i dem via SANHCP:s hemsida.
Varför gå en grundkurs?
På en grundkurs får du lära dig om hovens anatomi, vad som ger en frisk häst med friska hovar m.m. Efter avslutad grundkurs får man med sig kunskaper för att kunna underhållsverka sin egna friska barfotahäst. Jag och Linnea ska flitigt dokumentera helgens kurs och skriva ihop en mer ingående artikel om vad kan får göra och lära sig. Räkna med en hel del hovinlägg framöver!
Verkade kadaverhovar under Ove Linds (Svenska Hovskolans) grundkurs i Sysslebäck, juni 2011.
Att mötas halvvägs.
När jag och min häst umgås och ska göra något så vill jag att vi gör det tillsammans. Jag vill inte vara den som ständigt bestämmer, korrigerar och avgör vad som ska göras när. Själv uppskattar jag inte att spendera tid med sådana individer och vill därför definitivt inte bete mig så, särskilt inte mot någon som jag älskar.
Ett enkelt exempel
Jag lägger handen på hans bringa och ber honom att backa. Om han då inte gör det - då vill han inte backa. Om inte situationen kräver att han måste backa så struntar jag i det. Han är fullt medveten om vad jag ber om men han struntar i det. Många människor propsar då på att man skall öka trycket, hästen måste utföra rörelsen du ber om. Man måste vara konsekvent, hästen måste utföra det du ber om varje gång. Jag känner mig dock tveksam till det där.
Jag är fullt införstådd och medveten om att det i vissa situationer är nödvändigt att hästen lyssnar och flyttar sig undan för tryck. Däremot förstår jag mig inte på människor som flyttar sin häst i tid och otid, människor där hela samvaron med hästen är uppbyggd på tryck och eftergift.
Om jag hade ökat trycket på Bosses bringa så hade han med största sannolikhet backat men jag hade också trotsat hans vilja. Detta kan ses som ett fjantigt exempel, men tänk om någon trotsade din vilja 50 gånger om dagen, 365 dagar om året?
En vanlig missuppfattning som sker när jag presenterar mitt förhållningssätt till hästar för andra människor är att jag låter hästarna klampa rätt över mig. Detta är helt fel faktiskt. Min filosofi bygger på att vi har samma rättigheter - han har rätt till sitt utrymme likväl som jag har rätt till mitt. Jag accepterar när han säger nej och han accepterar när jag säger nej.
Under en ridtur genom ett gnistrande snölandskap förmedlade Bosse en gång en bild på hur han ser på jämlikhet och utveckling. Han beskrev det som en spiral som kännetecknar vår mentala utveckling. Om man placerar sig själv i toppen av spiralen och därmed ser ner på andra så begränsar man sig själv, sin syn på andra och sin egen utveckling. Man ser då endast en cirkel nedanför sig, den saknar höjd eller djup.
Om man istället placerar sig så att man ser spiralen från sidan så kan man se allt tydligt; man kan följa andras utveckling och hamnar på samma nivå som dem istället för att se ner på dem.
Alla hästar är individer och vi bör därför också behandla dem därefter!
Youtubeklipp #28
En video på mig och Winnie som prasseltränar! ;)
Boktips #28: The Other Hand
The Other Hand (ibland kallad "Little Bee")
av Chris Cleave
Du kan köpa boken {här}
Baksidetext: We don't want to tell you what happens in this book. It is a truly special story and we don't want to spoil it. Nevertheless, you need to know enough to buy it so we will just say this:
It is extremely funny, but the African beach scene is horrific. The story starts there, but the book doesn't. And it's what happens afterwards that is most important.
Once you have read it, you'll want to tell your friends about it. When you do, please don't tell them what happens either. The magic is in how it unfolds.
Min åsikt: Ärligt talat var det det faktum att de inte ville tala om vad boken handlade om som fick mig att vilja köpa den. Och jag tänker inte heller berätta vad som händer, för de har rätt. Magin ligger i hur allt utspelar sig sakta men säkert. Det är en helt fantastisk bok. Jag var lyrisk när jag läste, samtidigt som klumpen i magen växte allt större över de hemskheter jag läste om. Och jag grät i slutet, kan jag tala om.
Det är en bok på engelska, men språket är enkelt och jag tycker absolut ni borde ge denna bok en chans!
För att ni ändå ska ha en uppfattning om vad det är för typ av bok kan jag tala om att den handlar om mänskliga rättigheter (eller snarare avsaknaden av dem), om en människan värde, om beslut som betyder liv och död för någon annan, om respekt och kärlek och förståelse och om hur hemsk världen faktiskt är, och hur svår den är att påverka. Men också om att det går.
Några av mina favoritcitat:
"On the girl's brown legs there were many small white scars. I was thinking, Do those scars cover the whole of you, like the stars and the moons on your dress? I thought that would be pretty too, and I ask you right here please to agree with me that a scar is never ugly. That is what the scar makers want us to think. But you and I, we must make an agreement to defy them. We must see all scars as beauty. Okay? This will be our secret. Because take it from me, a scar does not form on the dying. A scar means, I survived.
In a few breaths’ time I will speak some sad words to you. But you must hear them as we have agreed to see scars now. Sad words are just another beauty. A sad story means the storyteller is alive. The next thing you know, something fine will happen to her, something marvellous, and then she will turn round and smile."
-
“I could not stop talking because now I had started my story, it wanted to be finished. We cannot choose where to start and stop. Our stories are the tellers of us. "
-
“I am a woman built upon the wreckage of myself."
-
“To be well in your mind you have first to be free."
av Chris Cleave
Du kan köpa boken {här}
Baksidetext: We don't want to tell you what happens in this book. It is a truly special story and we don't want to spoil it. Nevertheless, you need to know enough to buy it so we will just say this:
It is extremely funny, but the African beach scene is horrific. The story starts there, but the book doesn't. And it's what happens afterwards that is most important.
Once you have read it, you'll want to tell your friends about it. When you do, please don't tell them what happens either. The magic is in how it unfolds.
Min åsikt: Ärligt talat var det det faktum att de inte ville tala om vad boken handlade om som fick mig att vilja köpa den. Och jag tänker inte heller berätta vad som händer, för de har rätt. Magin ligger i hur allt utspelar sig sakta men säkert. Det är en helt fantastisk bok. Jag var lyrisk när jag läste, samtidigt som klumpen i magen växte allt större över de hemskheter jag läste om. Och jag grät i slutet, kan jag tala om.
Det är en bok på engelska, men språket är enkelt och jag tycker absolut ni borde ge denna bok en chans!
För att ni ändå ska ha en uppfattning om vad det är för typ av bok kan jag tala om att den handlar om mänskliga rättigheter (eller snarare avsaknaden av dem), om en människan värde, om beslut som betyder liv och död för någon annan, om respekt och kärlek och förståelse och om hur hemsk världen faktiskt är, och hur svår den är att påverka. Men också om att det går.
Några av mina favoritcitat:
"On the girl's brown legs there were many small white scars. I was thinking, Do those scars cover the whole of you, like the stars and the moons on your dress? I thought that would be pretty too, and I ask you right here please to agree with me that a scar is never ugly. That is what the scar makers want us to think. But you and I, we must make an agreement to defy them. We must see all scars as beauty. Okay? This will be our secret. Because take it from me, a scar does not form on the dying. A scar means, I survived.
In a few breaths’ time I will speak some sad words to you. But you must hear them as we have agreed to see scars now. Sad words are just another beauty. A sad story means the storyteller is alive. The next thing you know, something fine will happen to her, something marvellous, and then she will turn round and smile."
-
“I could not stop talking because now I had started my story, it wanted to be finished. We cannot choose where to start and stop. Our stories are the tellers of us. "
-
“I am a woman built upon the wreckage of myself."
-
“To be well in your mind you have first to be free."
Egoboost #27
Då var det söndag igen, i morgon är det ny dag, ny vecka och alldeles snart en ny månad.
Gör en punktlista.
Vecka 13:
När jag är klar över vad det är som behöver göras ska jag nu planera in när det ska göras också. Exempelvis har jag matteprov på onsdag och därför är det en fördel om jag pluggar till det innan, förslagsvis på tisdag och en timme borde räcka. Simträningen får planeras in till en dag då jag har tid och då simhallen är öppen vilket sammanfaller på torsdag morgon och 45 minuter vill jag att jag simmar.
När jag slutfört detta har min enkla punktlista utökats:
Måndag: Slutföra svenskauppgiften: Kolla film
Detta underlättar i alla fall för mig och gör att det stora berget med jobbiga-saker-som-jag-vill-skjuta-på-men-som-måste-göras numera är uppdelat i mindre högar. Hoppas ni känner er lite mer taggade inför att ta tag i veckan som kommer!
Detta kan för mig kännas stressande eftersom jag, som äkta tidsoptimist, har en förmåga att ofta skjuta på saker som inte är särskilt roliga att göra. Detta leder till att alla de tråkiga eller jobbiga sakerna hamnar i en stor klump, som jag många gånger mer eller mindre tvingas konfrontera i slutet av veckan eller månaden.
Nu när det är slutet på både veckan och månaden tänkte jag dela med mig av ett tips, ifall det är någon av våra fina läsare som har liknande bekymmer.
Jag är inget stort fan av planering och upplevs nog ganska ofta som oorganiserad vilket jag sällan själv tycker känns som ett särskilt stort problem, förutom då när högen med saker som behöver göras har blivit lite väl stor, då kan det kännas liiiite jobbigt och jag kan bli liiiite irriterad på mig själv ;) I de situationerna är planering och organisering bra verktyg att ta till för att faktiskt få saker gjorda.
Gör en punktlista.
Mitt tips är att skriva upp de saker som behöver göras och inom vilken tidsram. Ett litet exempelutdrag med några punkter från min egen lista för attt förtydliga det hela:
Vecka 13:
- Slutföra svenskaupppgiften
- Plugga inför matteprovet
- Dammsuga bilen
- Simträna på morgonen
När jag är klar över vad det är som behöver göras ska jag nu planera in när det ska göras också. Exempelvis har jag matteprov på onsdag och därför är det en fördel om jag pluggar till det innan, förslagsvis på tisdag och en timme borde räcka. Simträningen får planeras in till en dag då jag har tid och då simhallen är öppen vilket sammanfaller på torsdag morgon och 45 minuter vill jag att jag simmar.
Ibland kan det dock kännas bra att motivera sig själv lite extra och då kan det passa bra med ett enkelt belöningssystem. Alltså, om jag gör detta så får jag göra detta sedan. Vad belöningen ska vara väljer du helt själv men för att göra det enkelt kan jag tipsa dig om att ta saker som ändå behöver bli gjorda eller som du vill göra och som är roliga eller positiva på annat sätt. (Jag är för positiv förstärkning, även för människor, men alla är vi olika. Om jag istället hade föredragit att använda negativ förstärkning på mig själv skulle det exempelvis kunna vara så att jag måste jogga en halvmil om jag inte dammsuger bilen.)
När jag slutfört detta har min enkla punktlista utökats:
Tid: Vad som ska göras: Eventuell belöning
Måndag: Slutföra svenskauppgiften: Kolla film
Tisdag: Plugga inför matteprovet 1h: Baka och äta kladdkaka
Onsdag: Dammsuga bilen: Ett yogapass
Torsdag: Simma 45 min på morgonen: Köra till stallet på eftermiddagen
Detta underlättar i alla fall för mig och gör att det stora berget med jobbiga-saker-som-jag-vill-skjuta-på-men-som-måste-göras numera är uppdelat i mindre högar. Hoppas ni känner er lite mer taggade inför att ta tag i veckan som kommer!
Lojsta Hed
På ön Gotland finns det en viltlevande flock med Gotlandsruss. De lever på ett område av totalt 650 hektar skogsmark, uppdelat i tre olika hagar, som kallas Lojsta Hed. Flocken består av ca 50 ston som varje år får besök av en hingst vilket leder till att hästantalet efter fölning under sommaren stiger till ca 80.
Något jag tycker är fascinerande är att russen lever ett så pass vilt liv och endast drivs samman av människor fem gånger om året. Två av dessa gånger är för kontroll av hovhälsan och eventuell hovvård. Behovet är alltså inte större än så eftersom de har stora ytor att ströva över och på så vis nöter och stimulerar sina hovar själva, precis som de är skapta för. Enligt uppgifter är hästarna generellt mycket friska och många lever upp till en hög ålder. Vissa av hästarna som levt på Lojsta Hed har blivit över 45 år gamla! Den nuvarande äldsta hästen är Äldst i flocken idag är Linnea 2566, född 1981; alltså 31 år gammal. Jämför detta med medelåldern på en svensk häst som idag sägs vara 7 år...
Nu kan det vara tid att planera sommarens semester, och för er som tidigare tyckt att Gotland verkar vara ett trevligt semestermål; nu har ni ännu en anledning att åka dit! För er som inte är så förtjusta i Gotland kanske det kan vara värt att åka dit ändå för att besöka och studera russen?
Källor och mer information finns att hämta { här }
Fredagsmys #27
Då var det dags för helg igen... men ingen i din närhet verkar va pepp på att styra upp något kul, så du får helt enkelt ta det hela i egna händer. Frågan är, vad ska man hitta på!?
Mitt förslag: Ordna en spelkväll!
Poker, kortspel, sällskapsspel, rollspel, brännboll, olika lekar... det finns hur mycket som helst att hitta på! (Google is your friend, om du inte kommer på något passande!) Man kan anpassa reglerna allt eftersom, ingenting behöver tas seriöst (ju oseriösare desto roligare!), välj lek/sport efter hur många ni tänkt vara eftersom vissa kräver att man är många, andra färre. Den stora fördelen med sällskapsspel och lagsporter är att man inte behöver känna varann sen tidigare. Tvärtom kan sådana aktiviteter öppna upp möjligheterna att lära känna nya människor!
Och kom ihåg, man har inte roligare än man gör sig... så släpp loss, skratta och ha kul!
Mitt förslag: Ordna en spelkväll!
Poker, kortspel, sällskapsspel, rollspel, brännboll, olika lekar... det finns hur mycket som helst att hitta på! (Google is your friend, om du inte kommer på något passande!) Man kan anpassa reglerna allt eftersom, ingenting behöver tas seriöst (ju oseriösare desto roligare!), välj lek/sport efter hur många ni tänkt vara eftersom vissa kräver att man är många, andra färre. Den stora fördelen med sällskapsspel och lagsporter är att man inte behöver känna varann sen tidigare. Tvärtom kan sådana aktiviteter öppna upp möjligheterna att lära känna nya människor!
Och kom ihåg, man har inte roligare än man gör sig... så släpp loss, skratta och ha kul!
Youtubeklipp #27
Boktips #27: Badskumt
Badskumt - Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg
Av: Katarina Johansson
Baksidetext: Etthundratio (110) ton. Det är så mycket kosmetika och hudvårdsprodukter vi använder i Sverige. Varje dag. Krämer för händerna, tänderna, dagen, natten. Och »vi« är inte längre bara kvinnorna, utan även männen, barnen och bebisarna.
Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar de allra minsta i badskum med starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.
Det finns upp till 7 000 ämnen i våra allra vanligaste produkter. Även om inte alla är farliga vet vi väldigt lite om cocktaileffekten: vad som händer med oss eller naturen när flera ämnen blandas.
Förr i tiden pudrade man ansiktet vitt med blysmink för att bli vacker. Blyet förstörde tyvärr huden, fick håret att lossna, tandköttet att svullna och tänderna att svartna. Men är vi egentligen så mycket klokare idag?
Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar de allra minsta i badskum med starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.
Det finns upp till 7 000 ämnen i våra allra vanligaste produkter. Även om inte alla är farliga vet vi väldigt lite om cocktaileffekten: vad som händer med oss eller naturen när flera ämnen blandas.
Förr i tiden pudrade man ansiktet vitt med blysmink för att bli vacker. Blyet förstörde tyvärr huden, fick håret att lossna, tandköttet att svullna och tänderna att svartna. Men är vi egentligen så mycket klokare idag?
Min åsikt: Vid ett första intryck kan säkert många fråga sig vilken anknytning denna bok egentligen har till hästar och det kan vara en berättigad fråga. För mig är svaret att allt hänger samman. Dels använder faktiskt många människor olika hudvårdsliknande produkter till våra hästar, såsom pälsglans, shampoon, liniment, olika oljor etc. och det är sällan som innehållsförteckningen granskas särskilt noga. Dessutom drabbas även hästarna av de mindre trevliga effekter som produkterna människor använder för eget bruk medför, såsom försämrad vattenkvalité, kemikalier som hamnar i marken och luften osv.
Jag tror att detta kan vara bra att känna till och denna bok behandlar ämnet på ett mycket bra sätt. Det kan te sig tugnt, trist och krångligt men författaren tycker jag gör ett bra jobb med att lätta upp det utan att ta bort allvaret. Som läsare får man enkelt reda på olika ämnens namn och dels deras påverkan på planeten i allmänhet och oss människor i synnerhet. För er, liksom jag, som vill veta vad vi utsätter oss själva och våra fina fyrbeningar för genom burkarna och flaskorna så rekommenderar jag verkligen att läsa denna bok!
Mer prasselträning!
Det är fortfarande bara fantasin som sätter gränser!
Kom ihåg att tänk på säkerheten!
Egoboost #26
Hej, du som klickat in på denna blogg och börjat läsa detta inlägg! Jag har något viktigt att säga till dig.
Jag vill att du ska veta att du är en fantastisk människa. Ja, du! Just du, som läser det här! Du har något som ingen annan har, något unikt och vackert. En kropp som är din, bara din. De tankar, åsikter, erfarenheter, frågor och funderingar som du bär omkring på är dina egna och ingen annans. Med dem kan du göra precis vad du vill. Du har världen framför dina fötter.
Vet du om att du är stark? Att du kan vinna allt du önskar, bara du vågar ta steget som tar dig dit? Var modig, för du ÄR modig! Känn efter, modet finns där, innerst inne.
Jag vill också att du ska veta att jag tror på dig. Har du en idé som du vill genomföra, go for it! Jag är övertygad om att du kommer lyckas! Kör ditt race och ångra inget som får dig att le! Genom att våga prova inspirerar du även andra till handling. Dela med dig av din livskraft! Visa världen vilken fantastisk människa du är! Tala om för dina medmänniskor att även de är fantastiska! Det finns inga gränser, vi sätter själva ribban för våra drömmar. Sätt ribban högt. Du kommer nå dina mål utan problem. För du är stark och modig och en alldeles, alldeles underbar människa.
Ta vara på dig själv och gör något stort av de begåvningar som jag vet att du äger!
Sommarlängtan
Marken är täckt av antingen snö eller lera, och den grå himlen ger ifrån sig en och annan regndroppe. Svårt att tro en trist dag som denna, men nu är det ju faktiskt inte speciellt länge kvar tills världen börjar grönska igen. Underbart! Ägnade en timme åt att bläddra igenom mitt bildarkiv och här är några foton som får mig att längta än mer intensivt efter sommaren ♥
Fredagsmys #26
Denna fredag fick det bli en lista på ett gäng science fiction rullar med blandat innehåll. Allt från action och zombies till aliens och anime... inslag av både drama, thriller och komedi!
- De förlorade barnens stad (1995)
- Strange Days (1995)
- Twelve Monkeys (1995)
- Nausicaä från Vindarnas dal (1984)
- Watchmen (2009)
- The Matrix (1999)
- District 9 (2009)
- X-Men: First Class (2011)
- A Clockwork Orange (1971)
- 28 dagar senare (2002)
Visste du att...?
"...Området runt mulen och munnen kan touchas (masseras) på hästen för att få späningar att släppa och för att påverka hästens känslor?
Gnugga mungiporna, arbeta med överläppen och hakan. Ett par minuters massage i och omkring munnen gör underverk. Ridproblem kommer ofta från munnen. Det kan bero på spänningar och obehag om hästen har tandproblem eller ett betsel som passar dåligt, klämmer eller pressar mot tungan.
Tungan har muskelsammanband med bog och bringa och kontakter ända ner mellan frambenen, samt bak och upp i käkleder, nacke, hals och rygg."
Hämtat ur boken "Hästhälsa med Helhetssyn".
Youtubeklipp #26
Analysering av kroppsspråk #1
När man umgås med hästar är det viktigt att tänka på sitt kroppsspråk.
Speciellt om du tränar från marken! Jag pratar ofta om hur mycket ditt humör påverkar hur träningen går, men samma sak gäller hur du håller kroppen och rör dig. De går lite hand i hand. Jag tänkte nu visa den allra första videon jag har på Winnies och min träning, samt den allra senaste, och prata lite om löslongering.
Vi börja med den första videon.
21 juni 2010
Här har Winnie och jag tränat regelbundet i kanske två, tre veckor. I början var det väldigt mycket "följa John", alltså att hon skulle följa efter mig bakom. Efter ett tag började jag byta position, började pröva på löslongering. I början tog jag hjälp staketet och gick endast på fyrkantsspåret.
TITTA VID: 1:57 - 2:06 + 2:31 - 2:45 + 4:24 - 4:42
Notera mitt kroppsspråk. Jag brukar säga att jag var lite "all over the place" på den tiden. Jag är inte still utan rör axlar och främst sticken. Eftersom det var i inlärningsstadiet borde jag inte ha hindrat henne från att öka farten på det här sättet. Det blir för många signaler (du ska fram men inte för snabbt fram fast lite snabbare fast stopp där inte så fort!).
Det är mycket 'stoppande' signaler. Min position först och främst. Man brukar ju säga att allt framför manken ungefär är stoppande och allt bakom är drivande, vilket kanske inte alltid stämmer men är en bra tumregel. Men eftersom det här är mycket 'följa' så kommer jag undan med min position.
Sen har vi min kroppshållning. Axlarna bakåt, springer väldigt uppåt-bakåt och 'på hälarna' = sakta farten. Blicken mot henne, vilket - tack vare min position - gör att jag vinklar hela min överkropp och främst axlarna lite inåt-bakåt mot henne = sakta farten (min energi riktas mot henne framifrån, vilket är lite som att dra i bromsen).
Sen har vi den rätt självklara missen... carrotsticken. Den var faktiskt - i videon och mitt huvud - tänkt som bromsande eftersom jag ville hålla Winnie i position. Nu i efterhand tycker jag det är rätt dumt att försöka ge en så grön häst så herras många signaler.
Det är nämligen så att jag smackar rätt ofta och driver framåt med tanken för kung och fosterland. Redan från början har jag jobbat med energier, som jag brukar säga.
Jag uppfattade henne som rätt trött och seg under många pass under denna period. Inte så konstigt, huh?
Och så tar vi en titt på min senaste träning på video.
2 mars 2012
TITTA VID: 0:57 - 1:27
Egentligen skulle jag klaga på min position även här, men som jag sa så behöver det inte alltid stämma att allt framför manken är stoppande. Winnie och jag har tränat en hel del på att jag ska kunna vara vid olika positioner och att jag helt löst och fortfarande i trav ska kunna ta en ny position, antingen längre fram eller längre bak. Men den på videon är utgångspunkt, och det funkar för oss. Man får helt enkelt hitta det som funkar.
Dock är det faktiskt så att om jag vill öka mycket behöver jag flytta mig något bakåt, bakom manken, och sedan öka farten. På samma sätt har jag märkt att när andra övar med Winnie behöver de vara lite längre bak än jag och lite tydligare för att hon ska öka. Så det ligger faktiskt något i det här med framför och bakom manken.
Men det får bli nästa artikel!
Däremot kan vi väl se en klar förbättring i mitt kroppsspråk i videon?
Jag är först och främst allmänt lugnare. Det är ändå lite svårt att jämföra eftersom jag springer i den första videon och går i den andra, men det handlar också om sättet att tänka. Till exempel går jag något framåtlutad och "på tårna" (vilket gör att energin riktas framåt istället för bakåt och gör att jag inte bromsar Winnie). Mina axlar är still och även om jag tittar på Winnie så är de raka och inte lika bromsande.
Speciellt om du tränar från marken! Jag pratar ofta om hur mycket ditt humör påverkar hur träningen går, men samma sak gäller hur du håller kroppen och rör dig. De går lite hand i hand. Jag tänkte nu visa den allra första videon jag har på Winnies och min träning, samt den allra senaste, och prata lite om löslongering.
Vi börja med den första videon.
21 juni 2010
Här har Winnie och jag tränat regelbundet i kanske två, tre veckor. I början var det väldigt mycket "följa John", alltså att hon skulle följa efter mig bakom. Efter ett tag började jag byta position, började pröva på löslongering. I början tog jag hjälp staketet och gick endast på fyrkantsspåret.
TITTA VID: 1:57 - 2:06 + 2:31 - 2:45 + 4:24 - 4:42
Notera mitt kroppsspråk. Jag brukar säga att jag var lite "all over the place" på den tiden. Jag är inte still utan rör axlar och främst sticken. Eftersom det var i inlärningsstadiet borde jag inte ha hindrat henne från att öka farten på det här sättet. Det blir för många signaler (du ska fram men inte för snabbt fram fast lite snabbare fast stopp där inte så fort!).
Det är mycket 'stoppande' signaler. Min position först och främst. Man brukar ju säga att allt framför manken ungefär är stoppande och allt bakom är drivande, vilket kanske inte alltid stämmer men är en bra tumregel. Men eftersom det här är mycket 'följa' så kommer jag undan med min position.
Sen har vi min kroppshållning. Axlarna bakåt, springer väldigt uppåt-bakåt och 'på hälarna' = sakta farten. Blicken mot henne, vilket - tack vare min position - gör att jag vinklar hela min överkropp och främst axlarna lite inåt-bakåt mot henne = sakta farten (min energi riktas mot henne framifrån, vilket är lite som att dra i bromsen).
Sen har vi den rätt självklara missen... carrotsticken. Den var faktiskt - i videon och mitt huvud - tänkt som bromsande eftersom jag ville hålla Winnie i position. Nu i efterhand tycker jag det är rätt dumt att försöka ge en så grön häst så herras många signaler.
Det är nämligen så att jag smackar rätt ofta och driver framåt med tanken för kung och fosterland. Redan från början har jag jobbat med energier, som jag brukar säga.
Jag uppfattade henne som rätt trött och seg under många pass under denna period. Inte så konstigt, huh?
Och så tar vi en titt på min senaste träning på video.
2 mars 2012
TITTA VID: 0:57 - 1:27
Egentligen skulle jag klaga på min position även här, men som jag sa så behöver det inte alltid stämma att allt framför manken är stoppande. Winnie och jag har tränat en hel del på att jag ska kunna vara vid olika positioner och att jag helt löst och fortfarande i trav ska kunna ta en ny position, antingen längre fram eller längre bak. Men den på videon är utgångspunkt, och det funkar för oss. Man får helt enkelt hitta det som funkar.
Dock är det faktiskt så att om jag vill öka mycket behöver jag flytta mig något bakåt, bakom manken, och sedan öka farten. På samma sätt har jag märkt att när andra övar med Winnie behöver de vara lite längre bak än jag och lite tydligare för att hon ska öka. Så det ligger faktiskt något i det här med framför och bakom manken.
Men det får bli nästa artikel!
Däremot kan vi väl se en klar förbättring i mitt kroppsspråk i videon?
Jag är först och främst allmänt lugnare. Det är ändå lite svårt att jämföra eftersom jag springer i den första videon och går i den andra, men det handlar också om sättet att tänka. Till exempel går jag något framåtlutad och "på tårna" (vilket gör att energin riktas framåt istället för bakåt och gör att jag inte bromsar Winnie). Mina axlar är still och även om jag tittar på Winnie så är de raka och inte lika bromsande.
Citat #2
"Om jag vill föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad istället för att hjälpa henne.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna." - Sören Kirkegaard
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad istället för att hjälpa henne.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna." - Sören Kirkegaard
Boktips #26: Founder
Founder - Prevention & Cure the Natural Way
av Jaime Jackson
Boken kan ni hitta {här}
Baksidetext: Founder kills thousands of horses every year, and leaves tens of thousands of others debilitated in its wake. In this startling revelation and guide to the natural, holistic cure and prevention of founder, author and hoof care expert Jaime Jackson brings an entirely new perspective to the treatment table. Jackson assails the shadowy world of conventional veterinary therapies, and de-bunks the "founder mythology" which holds to this terrifying malady of the modern horse world. This may be the most controversial book yet written on the subject... and the most useful.
Min åsikt: En mycket intressant och viktig bok om fång. Jaime Jackson, grundaren av AANHCP, går igenom hur man förebygger och rehabiliterar sjukdomen på ett helhetsomfattande och naturligt sätt. Jag läste boken för ett halvår sen och skulle behöva läsa den igen för att alla engelska termer ska falla på plats, så min recension blir tyvärr inte häftigare än såhär... men den är helt klart läsvärd för dig som är intresserad av hovar och vill utöka dina kunskaper kring fång!
av Jaime Jackson
Boken kan ni hitta {här}
Baksidetext: Founder kills thousands of horses every year, and leaves tens of thousands of others debilitated in its wake. In this startling revelation and guide to the natural, holistic cure and prevention of founder, author and hoof care expert Jaime Jackson brings an entirely new perspective to the treatment table. Jackson assails the shadowy world of conventional veterinary therapies, and de-bunks the "founder mythology" which holds to this terrifying malady of the modern horse world. This may be the most controversial book yet written on the subject... and the most useful.
Min åsikt: En mycket intressant och viktig bok om fång. Jaime Jackson, grundaren av AANHCP, går igenom hur man förebygger och rehabiliterar sjukdomen på ett helhetsomfattande och naturligt sätt. Jag läste boken för ett halvår sen och skulle behöva läsa den igen för att alla engelska termer ska falla på plats, så min recension blir tyvärr inte häftigare än såhär... men den är helt klart läsvärd för dig som är intresserad av hovar och vill utöka dina kunskaper kring fång!
Egoboost #25
Ta en paus från vardagsstressen och lyssna på denna vägleda meditation!
Hästens synfält
Ett flyktdjurs ögon
Ögonens placering på huvudet ger hästen ett brett synfält och goda möjligheter att skanna av omgivningen. Varje öga ser sin egen bild av verkligheten, s k monokulär syn. Vid punkten där synfälten överlappas uppnås binokulär syn, och hästen kan därmed fokusera på marken framför den. Det är bara rakt bakåt som en blind zon existerar, men genom att vrida huvudet kan hästen hålla uppsikt även över den ytan. Beroende på rasegenskaper, hur ögonen är placerade och huvudets tillfälliga hållning finns också en blind zon precis framför hästens huvud (ca 2m).
Ser världen som ett panorama
Där människans synfält begränsas till objektet man tittar på - exempelvis en transport - där ser hästen inte bara transporten utan även en bred panoramabild över omgivande miljö. Bäst skärpa har hästen i mittersta delen av sitt långsmala synfält, vilket leder till att hästen ibland tiltar eller vänder på huvudet för att kunna undersöka något med större klarsyn. Ett exempel på en sådan situation är när hästen under ridturen skyggar, lägger huvudet på sned och spänner blicken i det föremål som uppfattades läskigt.
Ryttaren påverkar hästens syn
När hästen "går på tygeln" ligger blicken fäst på marken och hästen kan se sina fötter, knän och en bit av världen utåt sidorna. För att kunna fokusera på miljön framför kroppen måste hästen lyfta huvudet. Speciellt i ansatsen mot ett uppställt hinder är det superviktigt att låta hästen göra detta. Annars är risken stor att ekipaget kolliderar med hindret. Ryttaren får med andra ord ett stort ansvar lagt i sina händer när den fråntar hästens naturliga position av huvudet; att agera hästens ögon. Tänk därför efter en extra gång innan du exempelvis spänner in eller upp hästens huvud:
Ögonens placering på huvudet ger hästen ett brett synfält och goda möjligheter att skanna av omgivningen. Varje öga ser sin egen bild av verkligheten, s k monokulär syn. Vid punkten där synfälten överlappas uppnås binokulär syn, och hästen kan därmed fokusera på marken framför den. Det är bara rakt bakåt som en blind zon existerar, men genom att vrida huvudet kan hästen hålla uppsikt även över den ytan. Beroende på rasegenskaper, hur ögonen är placerade och huvudets tillfälliga hållning finns också en blind zon precis framför hästens huvud (ca 2m).
Ser världen som ett panorama
Där människans synfält begränsas till objektet man tittar på - exempelvis en transport - där ser hästen inte bara transporten utan även en bred panoramabild över omgivande miljö. Bäst skärpa har hästen i mittersta delen av sitt långsmala synfält, vilket leder till att hästen ibland tiltar eller vänder på huvudet för att kunna undersöka något med större klarsyn. Ett exempel på en sådan situation är när hästen under ridturen skyggar, lägger huvudet på sned och spänner blicken i det föremål som uppfattades läskigt.
Ryttaren påverkar hästens syn
När hästen "går på tygeln" ligger blicken fäst på marken och hästen kan se sina fötter, knän och en bit av världen utåt sidorna. För att kunna fokusera på miljön framför kroppen måste hästen lyfta huvudet. Speciellt i ansatsen mot ett uppställt hinder är det superviktigt att låta hästen göra detta. Annars är risken stor att ekipaget kolliderar med hindret. Ryttaren får med andra ord ett stort ansvar lagt i sina händer när den fråntar hästens naturliga position av huvudet; att agera hästens ögon. Tänk därför efter en extra gång innan du exempelvis spänner in eller upp hästens huvud:
Hur påverkar ditt träningssätt hästens synfält och förmåga att ta sig fram på ett säkert sätt?
Källa: Equine Behavior - A Guide for Veterinarians and Equine Scientists (2004, kap 2) av Paul McGreevyFredagsmys #25
Då kör vi en lista på bra film igen! En högst personlig sådan såklart och utan inbördes ordning.
Temat är thriller, mer eller mindre. Titta - mellan fingrarna åtminstone - och njut!
- Winter's bone (2010)
- När lammen tystnar (1991)
- Flickan från ovan (2009)
- Sjätte sinnet (1999)
- Léon (1994)
- Black Swan (2010)
- Seven (1995)
- Pulp Fiction (1994)
- Shutter Island (2010)
- Batman Begins (2005)
Gå till förra veckans tema » drama
Youtubeklipp #25
Citat #1
"Dominans baserar sig främst på behovet av att driva igenom sin vilja. Sedan avstannar utvecklingen. Problemet är kanske inte den personliga viljan i sig, utan de undermedvetna faktorer den styrs av.
För ett flockdjur är det en osannolik tanke att någon medvetet skulle fatta ett beslut som inte gagnar hela gruppen, eller som på något vis skadar den omgivande miljön. Om människans vilja begränsas till att uppnå personliga mål, blir syftet omöjligt att förstå. Det tycks vara orsaken till att så många hästar och andra flockdjur reagerar, sett ur vårt perspektiv, så positivt på manipulation.
De litar på att vi vill dem väl." - Emelie Cajsdotter (Alla kungens hästar s.274)
För ett flockdjur är det en osannolik tanke att någon medvetet skulle fatta ett beslut som inte gagnar hela gruppen, eller som på något vis skadar den omgivande miljön. Om människans vilja begränsas till att uppnå personliga mål, blir syftet omöjligt att förstå. Det tycks vara orsaken till att så många hästar och andra flockdjur reagerar, sett ur vårt perspektiv, så positivt på manipulation.
De litar på att vi vill dem väl." - Emelie Cajsdotter (Alla kungens hästar s.274)
Blogga på Mind Wide Open?!
Nu är vi på jakt efter en sjätte skribent! En pålitlig och vänlig själ som är öppen för nytänk och tillsammans med oss vill förändra världen till det bättre. Är DU den vi söker?
Besvara frågorna här nedan och maila ditt bidrag till [email protected] senast söndag den 11/3 kl 23.59. Därefter väljer vi ut ca 3 kandidater som får chansen att skriva en provartikel för oss.
* Förnamn/Efternamn
* Vad har Du för kunskaper/tankar/inriktningar i livet som kan göra bloggen intressant?
* Hur mycket tid har du möjlighet att lägga ner på bloggen?
* Skriv en kort beskrivning av dig själv (plus om du har några hästar eller andra djur)
Varma hälsningar
Team Mind Wide Open / Jonna, Edda, Isabelle, Linnea & Hanna
Team Mind Wide Open / Jonna, Edda, Isabelle, Linnea & Hanna
Boktips #25 Hästarna i mitt liv
Hästarna i mitt liv
Av Monty Roberts
Av Monty Roberts
Boken kan ni hitta {här}
Min åsikt: Jag älskade att sitta och bläddra igenom den här boken och läsa om alla de underbara individer som han mött i sitt liv. Vi får möta hästarnas personlighet, något som jag uppskattar väldigt mycket, men det är ingen tung bok, utan är något man kan läsa och titta i lite avslappnat.
Baksidetext: Här berättar Monty Roberts om en del av alla de hästar som han genom åren mött, tränat, tävlat, hjälpt, levt med ... Drygt femtio hästar har han valt, och var och en av dem har haft en alldeles särskilt betydelse i hans liv. Här finns Ginger, den pensionerade boskapshästen, som blev Montys första egna häst och som han vid 4 års ålder vann sin första tävling med. Här finns dyrbara kapplöpningshästar som han hjälpt och tränat till framgång. Här finns Shy Boy, den vilda mustangen som Monty arbetade med på de fria vidderna medan BBC filmade projektet. Och här finns många fler ...Hästarna i mitt liv är ett pärlband av korta berättelser som ger spännande glimtar av ett mycket händelserikt liv och ett stycke fascinerande hästhistoria. Förutom hästarna som Monty Roberts arbetat med beskrivs bland annat hans möte med drottning Elizabeth och hennes hästar. Hon inbjöd honom 1988 till England för att visa sin träningsmetod och hon var den som uppmuntrade honom att skriva sin populära bok Mannen som lyssnar till hästar.
Min åsikt: Jag älskade att sitta och bläddra igenom den här boken och läsa om alla de underbara individer som han mött i sitt liv. Vi får möta hästarnas personlighet, något som jag uppskattar väldigt mycket, men det är ingen tung bok, utan är något man kan läsa och titta i lite avslappnat.
Bara fantasin sätter gränser.
Så sa jag inlägget jag skrev i tisdags. Nu tänkte jag lägga upp lite bilder på dagens pass med Winnie. Vi burkar ofta prasselträna, eller miljöträna som en del säger. Man ta precis allt!
Dock måste man självklart ta det lugnt och inte gå för fort fram. En del kan slå in hela sin häst i presseningar, andra kan "bara" stryka hästen på ryggen med en fryspåse. Man får utgå från den punkt man är just nu och jobba uppåt.
Börja på en lugn plats (kanske hästens box till och med?) och stryk med föremålet över kroppen. Ju tryggare hästen blir, desto mer galna saker kan du stryka med eller lägga på hästen. Hur snabbt man kan gå fram beror på individen, både dig och din häst. För vissa tar det tio minuter, för andra tar det tio dagar.
Här kommer bilderna från idag!
Bildäck, presseningar, bommar och konor... No problem!
Dock måste man självklart ta det lugnt och inte gå för fort fram. En del kan slå in hela sin häst i presseningar, andra kan "bara" stryka hästen på ryggen med en fryspåse. Man får utgå från den punkt man är just nu och jobba uppåt.
Börja på en lugn plats (kanske hästens box till och med?) och stryk med föremålet över kroppen. Ju tryggare hästen blir, desto mer galna saker kan du stryka med eller lägga på hästen. Hur snabbt man kan gå fram beror på individen, både dig och din häst. För vissa tar det tio minuter, för andra tar det tio dagar.
Här kommer bilderna från idag!
Bildäck, presseningar, bommar och konor... No problem!
Egoboost #24
Tänk på alla de där drömmarna du hade som barn.
Du ville bli astronaut, eller prinsessa, eller delfintränare, eller kanske sångare. När du drömde dem, så kändes de fullt möjliga. Barn har sina drömmar och tror, utan tvekan, på att de drömmarna kommer slå in. Barn kommer bli astronauter och prinsessor och delfintränare. Sen växer de upp. Och drömmarna vi har nu, är precis lika stora, men kanske lite mer realistiska. Nu när vi inte är barn längre så är de drömmarna inte sanna på samma sätt. Vi kommer inte bli jurister eller författare eller komiker eller psykologer. Vi hoppas, vi "kanske-någon-dag-om-jag-har-tur"-drömmer. Varför gör vi det? Vad var det för fel på att veta saker?
Varför släpper vi inte de där tveksamma "förhoppningsvis-möjligtvis"? Varför gör vi inte längre?
Om vi var som vi är nu, fast med ett barns beslutsamhet och ett barns tro. Då hade vi kunnat gå hur långt som helst. Göra vad som helst. Bli vad som helst.
Det är bra att växa upp och förstå världen. Men kom ihåg att om du inte gör det, om just du inte låter dina drömmar växa och formas och bli sanna... då kommer de inte bli det.
Kom ihåg hur det kändes att vara barn och ha hela stora vida världen framför dig.
Isabelle Erixon
Hallå!
Jag heter Isabelle Erixon och är 18 år! Jag är född och bor i en liten stad som heter Sala i Västmanland.
Jag går sista året på naturbruksgymnasiet Ösby i Sala.
Jag har alltid tyckt om djur. När jag var liten hade vi en katt som hette Murre och senare haft en kanin som hette Turbo (kreativa namn, yes!).
För tillfället har jag inga egna djur. Jag och min mamma vill ha en katt till, men lillasyster är allergisk, så jag får vänta tills jag flyttar hemifrån för då vill jag ha katt!
Jag är ibland hos min vän Jonna som är med i den här bloggen och får hjälpa till med hennes hästar.
På fritiden är jag i skolan, jobbar de helger de behöver hjälp eller är med mina fina vänner.
Amelia Pond - Amy
Eller jo, när jag var på praktik på Öland i en månad så fick jag en liten favoritkilling (jag jobbade alltså med getter).
Jag gick ut med henne på promenader när jag hade slutat, och hon följde mig så fint utan koppel eller att jag behövde locka med mat. Satte jag mig på golvet kom hon och ville bli kliad och kunde ibland somna i mitt knä när jag klappade henne.
De som ägde gården tyckte jag att tog hand om Amy bra (Jag döpte henne till Amelia Pond, smeknamn Amy. Det finns en historia bakom namnet, men basically kommer det från en av mina favoritserier) så jag fick henne. Problemet är att jag inte har någonstans att ha en henne. Så jag har faktiskt en get, hon bara bor på Öland!
Fredagsmys #24
Get ready for some drama! Vad vore fredagsmyset utan en riktigt bra, avkopplande, underhållande, tänkvärd och/eller inspirerande film? Tänkte att jag skulle rada upp några av mina personliga favoritfilmer inom olika gengrer några fredagar framöver. Vi börjar med temat drama. Kanske hittar du en ny favorit bland dessa? Ni får även mer än gärna dela med er av egna drama-topplistor i en kommentar! Obs; listan här nedan har ingen inbördes ordning. Klicka på filmtiteln så länkas du vidare till IMDb där man kan läsa mer om filmen och se trailers. Jag försökte skriva ett par rader om respektive film men insåg sen att det är lättare att sammanfatta alla 10 såhär: Har ni inte sett dem... se dem! För det här är verkligen filmer värda att bekanta sig med. Enjoy!
- Trainspotting (1996)
- The King's Speech (2010)
- Shortcuts (1993)
- American beauty (1999)
- Gökboet (1975)
- A Beautiful Mind (2001)
- Maria Larssons Eviga Ögonblick (2008)
- Nyckeln till frihet (1994)
- Gudfadern (1972)
- Tillsammans (2000)
Linnéa Gabrielsson
Tjenare!
Det är jag som är Linnéa, jag har nyligen fyllt 18 år och är bosatt en bit utanför Göteborg på Västkusten Bästkusten ;) Egentligen är jag väldigt dålig på att beskriva mig själv men tänkte göra ett tappert försök för att ni ska få en bättre bild om vem jag är.
Jag har sedan barnsben haft tre stora intressen: läsa, skapa och umgås med djur. Numera är de intressena tätare sammanvävda än dem vart innan och min nyfikenhet på främst hästar och hundar influerar mycket de båda andra.
Naturlig djurhållning och -hantering är något som jag är väldigt intresserad av och brinner för att lära mig mer om. Inom hästsektorn så innebär det hovvård enligt vildhästmodellen/SANHCP, slowfeeding, lösdrift, sund motionering, näringsriktig och naturlig kost samt ett tillitsfullt förhållningssätt med kärlek, respekt och vilja som tre starka ledord.
Att finna lösningar på problemskapande beteenden och missförstånd i kommunikationen mellan djur och människa är också två väldigt spännande ämnen som jag älskar att ägna mig åt vilket förmodligen också ledde till att jag är lycklig ägare till superhärlig hund och en alldeles speciell och underbar häst idag...
Emboss Bosse, Bralle, Banditen, kärt barn kär häst har många namn ;)
Min tornado stormade in i mitt liv i september -09 och vände upp och ner på det mesta. Han har ett traumatiskt förflutet och hade nog tappat hoppet om människan lika mycket som människan tappat hoppet om honom. Trots detta uppvisar han en fascinerande glädje och kärlek till livet. Han är en varmblodsvalack född 2000.
Jag tror ni känner igen uttrycket att en lite påhittig och busig häst har "en räv bakom örat"? Vi är flera som är överrens om att Bosse då nog måste ha ett halvdussin rävar bakom varje öra. Han är oftast otroligt sprallig, energisk och lekull men har på senare tid även börjat visa upp mer och mer av sin lugnare sida. Han kan nu själv be om att få bli kliad i pannan och njuter av att stå med huvudet i famnen på mig.
Sommaren 2010 lades Bosses järnskor på hyllan och han blev barfotahäst på heltid. Övergången har gått förvånansvärt bra och han verkar mycket nöjd med sin nya frihet. Han tar sig fram på alla underlag med oförminskad glädje, såväl grus som berg eller is. Det enda problemet som vi fortfarande tampas med är strålrötan men den verkar lyckligtvis inte besvära honom.
Han lever nu ett barfotaliv på lösdrift tillsammans med sina härliga lekkompisar. Bosse och jag, vi ägnar oss tillsammans åt det som vi tycker är roligt. I dagsläget innebär det mestadels uteritter med blandat innehåll. Från lugna skritturer längs vägar och genom bostadsområden till fartfyllda äventyr i skogen.
Han är det finaste jag vet och jag är så glad över att få vara hans människa ♥
Det är jag som är Linnéa, jag har nyligen fyllt 18 år och är bosatt en bit utanför Göteborg på Västkusten Bästkusten ;) Egentligen är jag väldigt dålig på att beskriva mig själv men tänkte göra ett tappert försök för att ni ska få en bättre bild om vem jag är.
Jag har sedan barnsben haft tre stora intressen: läsa, skapa och umgås med djur. Numera är de intressena tätare sammanvävda än dem vart innan och min nyfikenhet på främst hästar och hundar influerar mycket de båda andra.
Naturlig djurhållning och -hantering är något som jag är väldigt intresserad av och brinner för att lära mig mer om. Inom hästsektorn så innebär det hovvård enligt vildhästmodellen/SANHCP, slowfeeding, lösdrift, sund motionering, näringsriktig och naturlig kost samt ett tillitsfullt förhållningssätt med kärlek, respekt och vilja som tre starka ledord.
Att finna lösningar på problemskapande beteenden och missförstånd i kommunikationen mellan djur och människa är också två väldigt spännande ämnen som jag älskar att ägna mig åt vilket förmodligen också ledde till att jag är lycklig ägare till superhärlig hund och en alldeles speciell och underbar häst idag...
Emboss Bosse, Bralle, Banditen, kärt barn kär häst har många namn ;)
Min tornado stormade in i mitt liv i september -09 och vände upp och ner på det mesta. Han har ett traumatiskt förflutet och hade nog tappat hoppet om människan lika mycket som människan tappat hoppet om honom. Trots detta uppvisar han en fascinerande glädje och kärlek till livet. Han är en varmblodsvalack född 2000.
Jag tror ni känner igen uttrycket att en lite påhittig och busig häst har "en räv bakom örat"? Vi är flera som är överrens om att Bosse då nog måste ha ett halvdussin rävar bakom varje öra. Han är oftast otroligt sprallig, energisk och lekull men har på senare tid även börjat visa upp mer och mer av sin lugnare sida. Han kan nu själv be om att få bli kliad i pannan och njuter av att stå med huvudet i famnen på mig.
Sommaren 2010 lades Bosses järnskor på hyllan och han blev barfotahäst på heltid. Övergången har gått förvånansvärt bra och han verkar mycket nöjd med sin nya frihet. Han tar sig fram på alla underlag med oförminskad glädje, såväl grus som berg eller is. Det enda problemet som vi fortfarande tampas med är strålrötan men den verkar lyckligtvis inte besvära honom.
Han lever nu ett barfotaliv på lösdrift tillsammans med sina härliga lekkompisar. Bosse och jag, vi ägnar oss tillsammans åt det som vi tycker är roligt. I dagsläget innebär det mestadels uteritter med blandat innehåll. Från lugna skritturer längs vägar och genom bostadsområden till fartfyllda äventyr i skogen.
Han är det finaste jag vet och jag är så glad över att få vara hans människa ♥
